Upp och ner

Idag var det dags att ta sig an den femte av nio etapper i Tour de Zwift. Jag anmälde mig till etappen med start klockan 18:00. Jag hann precis hem efter jobbet och fixa lite innan det var dags att svira om till cykelbyxorna!

På schemat för femte etappen var det nu dags att köra Richmond och banan UCI World Champs. För oss som körde (A) blev det till att svettas och kämpa på cykeln i nästan 50 km. Klockan 18:00 var vi ”bara” ca 1 500 startande och det märks att Zwift funkar betydlig bättre när det inte är så sjukt många som det varit i tidigare etapper som jag kört.

Richmondbanan är inte så lång, så idag var det ett lopp där tre varv skulle avverkas. Fördelen med att köra fler varv på en etapp är att man vet vad som väntar en efter ett varv. Och ikväll var det bra eftersom delar av banan är lite berg-och-dalbaneaktig och avslutas med en inte så lång, men ändå en uppförsbacke.

I (A) kom jag på plats 370 av 590 i listningen på Zwiftpower.com. Jag är nöjd med min mellanmjölksplacering 😀 Det är ju inget race, men jag och många andra kör loppen som om det vore det. Jag kanske inte tog ut mig till max, men hårt var det. Jag gillar annars hela upplägget med Tour de Zwift, där det är ett par dagar mellan varje etapp, vilket för att man får lagom med vila.

Nästa lopp blir en monsteretapp, då den går uppför Alpe du Zwift med sina 1 000 höjdmeter. Dessutom går etappen precis i anslutning till Team Utan Gränsers andra långa intervallpass på Studio L’Echelon 😬

Het etapp på vulkanön

Idag öppnades portarna i Tour de Zwift till etapp 4. Egentligen kände jag väl att jag inte kanske ville träna idag och köra etappen imorgon istället, men då ska jag tillsammans med min cykelklubb Team Utan Gränser köra ett cykelintervallpass nyöppnade Studio L`Echelon som ska bli riktigt spännande.

Därför var det bara att vänta med fredagsmyset och förbereda sig på strax över 40 km cykling och idag var det den påhittade världen Watopia och banan Volcano Climb After Party. Det var ett platt lopp som förr med en liknande stigning på slutet som förra etappen.

Liveplaceringen borta

En ny upptäckt idag var att Zwift plockat bort vilken placering som man har under loppet. Det är säkert pga att det inte är ett race eller för att det tar för mycket kraft av deras servrar att hålla reda på allas placering hela tiden. Lite tråkigt tycker jag, då det varit en liten morot att ta i lite mer ibland.

Jag höll pulsen och humöret uppe med en svängig discolista på Spotify strömmandes ut ur högtalarna under loppet. Det är så himla viktigt att det är en musik man gillar under ett träningspass, annars tycker jag man segar ihop och tappar fokus. Kände mig annars rätt pigg i benen idag och jag tog verkligen i mot slutet i stigningen, vilket syns på pulskurvan idag

När jag spanade in resultatet på Zwiftpower.com så hamnade jag på plats 551 av 896 listade i klass (A). Inte så mycket att hänga i julgranen kanske, men det kändes helt okej. Totalt så deltog strax under 2 000 personer i loppet som jag körde kl 18:00.

Efter loppet lyxade jag till med en smarrig vitlöksdoftande baconpasta och lite kex med ost för att samla på mig lite energi inför intervallpasset imorgon.

Över 5 000 startande

Tour de Zwift verkar vara en riktig hit för Zwift. Jag har ju bara Zwiftat i snart ett år, men kan inte minnas något event som lockat så många deltagare sett över de två dagar man har på sig att köra en etapp i utmaningen.

Etapp 3 – hur gick det då?

När jag loggade in på kvällens event som jag anmält mig till kl 20:00 så såg jag hur deltagarantalet snurrade uppåt i en rasande takt även när loppet startat, då man i dessa lopp tillåter ”late joining”. Jag tror att det totala antalet var ca 5 500 och om grafikkorten fick jobba hårt häromdagen då vi var 3 400, så kändes det som min iPad nästan nått sin maxkapacitet på vad den kunde hantera. Det var Zwiftavatarer precis överallt på skärmen och vid något tillfälle försvann till och med gubbarna och jag var bara omgiven av hundratals självcyklande cyklar.

Efter ett par kilometer så började ordningen återställas och det flöt på fint. Jag tror jag lyckades hämta hem ca 600 platser från startplacering ikväll och i slutet på loppet så låg jag och pendlade på en totalplacering på skärmen på strax över 2 000. Men när alla (A) deltagare gått i mål hamnade jag på plats 2 353. Inte mycket att skryta över, men jag tog verkligen i ikväll och kände nästan att middagen var på väg upp igen.

När jag sedan kollade resultatet på Zwiftpower, kom jag på plats 1 226 i (A) av ca 2 000 startande som fanns registrerade där.

Nästa etapp

I Etapp 4 som är öppen mellan den 11-12 januari är det den påhittade världen och banan Watopia Volcano After Party som gäller med en längd på strax över 40 km.

Trångt som bara den

Idag öppnade Stage 2 i Tour de Zwift och jag hade anmält mig till loppet som startade kl 16:00. Idag var det bara en A-grupp och C-grupp. I (A) kan alla oavsett hur stark eller svag man är delta och i (C) är bara tjejer tillåtna. När A- och C-gruppen släpptes iväg var vi över 3 300 startande och grafikkorten i datorerna och surfplattorna fick jobba hårt. Skärmen var som en mystack med blåa cyklister. Jag har aldrig kört ett lopp med så många deltagare i och det tog en rätt bra stund innan det gick att se sin egen Zwiftavatar i mängden.

Etapp 2 – hur gick det då?

Idag var det New Yorkbanan Everything Bagel som stod på menyn och det är lite berg-och-dal-bane-karaktär på den banan stundtals. Tack vare detta får man ihop hela 550 höjdmeter, vilket är ungefär halva Alpe du Zwift.

Jag hamnade på en plats 1 500 vid starten av totalt antal startande i A- och C-klassen. Jag lyckades trampa mig ned till en placering på strax under 1 000 som bäst, vilket ändå kändes helt okej. I totallistan vid målgången hamnade jag på plats 1 086.

På Zwiftpower.com hamnade jag på en 588 av 1 326 i grupp A och tiden blev 59:16. Det är jag jättenöjd med, då jag hade som mål att försöka köra på under 1 timme.

Det enda som förbryllar mig lite är att beroende på vart man tittar i Zwifts alla olika appar och webbsidor, så visar de lite olika siffror? Undrar varför det så?

Nästa etapp

Den går av stapeln den 8-9 januari och då bär det av till London och banan Keith Hill After Party som inte vet om jag kört förut?

Tjing så länge!

Tour de Zwift

Foto: Zwift.com

Träningen i januari kommer att få en raketstart. Detta med hjälp av Tour de Zwift som är en utmärkt utmaning för oss som gillar att cykla inomhus när det är kallt och ruggigt ute.

Tour de Zwift är inget race utan det är en utmaning du gör mot dig själv. Resultaten kommer finnas som vanligt på Zwiftpower.com, så vissa kommer säkert köra varje lopp som om det vore ett race.

Touren består av 9 banor som ska avverkas under januari och varje bana är möjlig att köra under 2 dagar. Idag startade Stage 1 och man kan välja mellan en kortare (B) och en längre (A) variant. Jag kommer försöka köra den längre vid varje lopp.

Etapp 1 – Hur gick det då?

Wow vad coolt med omkring 1 900 stycken som startade samtidigt i en låååång orm av blåklädda Zwiftavatarer. Vid starten hamnade jag på plats 1 100 någonting och sedan var det bara att trampa. Det var ju inget race, men det kändes som det precis som jag trodde.

Som bäst var jag uppe på en plats kring 680 utifrån den placeringssiffra man kan se live på skärmen medan man cyklar. Sedan är det ju långt ifrån alla som är reggade på Zwiftpower.com där resultaten hamnar efter loppet.

Jag låg i en ganska jämn grupp med ca 10 personer från världens alla hörn och mot slutet blev vi en jätteblobb till klunga och många starkare dånade om mig. När jag korsade mållinjen efter ca 44,7 km var jag på skärmplacering 853.

Men i resultatlistan på Zwiftpower.com blev det plats 546 av nästan 900 i grupp A som körde långa. Tiden blev 1:10:26. Som sagt det var ingen tävling, men det känns ändå okej att hamna i mitten. Jag är ju från tidigare lopp van att komma mycket längre ned.

Kände mig verkligen pigg i benen idag och om några dagar är det dags för etapp 2 som är ett lite kortare lopp. Banan vi kör då är New York – Everything Bagel.

Pluttiga framsteg är också framsteg

Jag och min cykeltrainer tillsammans med träningsprogrammet Zwift har spenderat många timmar tillsammans under 2018. Jag gillar verkligen att spontant en kväll kunna köra ett virtuellt race eller träningspass, istället för att gräva i chipspåsen framför en Netflixserie.

Under året har det blivit ca 90 timmars Zwiftande och många brända kalorier tack vare detta. Bland cyklister finns det något som kallas för FTP och som är ett mått på hur många watt man i genomsnitt kan prestera under 1 timme. Det ska sedan var ett tecken på hur bra tränad man är.

Man ska inte jämföra sig mot andra, men jag har ett ganska lågt FTP (212 watt) mot flera av mina cykelkompisar. Jag har legat på samma nivå rätt länge nu och igår fick jag lite spontant för mig att göra ett FTP-test för att se vart jag låg nu. I Zwift kan FTP:n höjas genom att du i ett race eller under träningspass presterar en högre snittwatt under 20 min än vad kanske tidigare gjort. Detta har dock inte hänt mig, trots att jag ibland kör rätt långa pass.

Hur gick FTP-testet?

Testet jag körde gick uppför Alpe du Zwift och jag kände mig rätt pigg i benen trots en hel del cyklande inne och ute denna jul. Förra gången jag körde detta test, så sänkte jag min FTP med 2 watt. Hursomhelst så börjar med lite olika uppvärmningsövningar innan själva testet startar, som sedan tar 20 minuter att genomföra.

När testet var klart så höjde jag mig från pluttiga 212 watt till mäktigt pluttiga 218 watt. Det blev iallafall en ökning, vilket jag är nöjd med. Nu funderar jag på att köra ett FTP-builder program i Zwift för att se vad jag kan komma upp i.

Uppvärmningen innan FTP-testet
Bra med lite peppande klotter under pågående FTP-test

Prickiga tröjan igen på Alpe du Zwift

Hopppas ni alla hade en fin julafton igår och att du liksom jag fick fylla magen med alldeles för mycket julmat. Jag tycker att jag tuggade konstant på något gott igår och det är tur att det bara är julafton en gång per år.

När jag kom hem sent igår ikväll, tog jag mig en glögg i soffan och tittade lite på mina fina julklappar som jag fått av mamma, pappa och lillebror. Dessa tjusiga manschettknappar fick jag av lillebror som uppenbarligen vet vad storebror går igång på.

Juldagsträning

Juldagen är en sådan där dag då jag helst inte gör något vettigt alls. Jag gillar att bara njuta av att vara ledig, kolla en bra film och mysa runt i mjukisbyxor. Lite så har väl juldagen rullat på hittills förutom att jag fick för mig att inte bara ligga och svälla i soffan av all julmat, utan även bränna lite av den.

Det blev ett Zwiftpass uppför mäktiga Alpe du Zwift med sina 1 000 höjdmeter. Jag skulle egentligen kört ett race uppför där, men missade starten på grund att jag inte hann få ordning på alla saker innan starten. Då valde jag istället att cykla uppför berget på egen hand utom tävlan.

Med svängig musik flödande ur högtalarna kämpande jag på och när jag nådde toppen, var jag snabbast uppför berget av dem som körde banan just då. Då blev jag för andra gången belönad med den prickiga bergatröjan ✌🏼