När löven faller…

…blir skogens golv täckt av en gyllene matta och just nu är det nog som vackrast att vara i skogen. Det är kanske därför jag gillar som allra bäst att cykla MTB nu tidigt på hösten. Ganska snart byts alla starka färger mot ett brunt fuktigt mörker i väntan på att Kung Bore ska svepa in oss i sin vita skrud.

Idag tog jag mig en solorunda med MTB:n. Det blev 2 varv på Hacksta MTB-bana och det var en hel del folk där idag, vilket är kul. Men det gör också att man inte kan trycka på med hänsyn till de andra cyklisterna. Därför styrde jag istället mot Anstaltsbanan, som inte är någon officiell bana. Det är en naturlig bana i skogen som är ungefär lika lång som den i Hacksta och det har faktiskt gått några riktiga tävlingar på den för länge sedan. Den är lite mer teknisk och med några partier med riktigt studsig terräng med runda stenar som gör att bakdämparen får kämpa hårt om man kör fort.

Det var riktigt kul att köra Anstaltsbanan, då det var ett tag sedan sist. Denna bana ligger lite off. Det gör att den skulle vara perfekt att ordna någon form av klubbtävling på utan att man stör någon annan cyklist, vilket jag skulle vilja få till i den cykelklubb som jag är med i.

Vintercyklist, javisst?

Imorse tog jag mig i kragen och anmälde mitt intresse till att bli en av Österåkers kommuns vintercyklister. De söker ju 20 st frivilliga som kan tänka sig att cykla minst 3 km, 3 dagar i veckan mellan 1/12 och 28/2. Eftersom jag fick svar att nya cykelvägen kommer att snöröjas i vinter, så tänkte jag att jag kan väl testa att se om man kommer med i vintercyklistgänget.

Korvfest

Igår var en sväng bort till Strängnäs och Strängnäs marknad. Det kanske egentligen inte är så mycket vettigt man kan handla där, men det är liksom rätt mysigt ändå i trängseln. Jag köpte jättemånga smarriga korvar, havrebollar och lite annat krimskrams. Efter det, var det dags för det årliga besöket hos våra grannar vid det landställe som mina föräldrar hade i 20 år.

4B8CC33E-6D3D-4765-81D4-D2C75A95C99BA7FDFED7-32C0-4207-B63B-4F4053CF74988F2A8EED-EF54-4671-90AA-7F38697990FD

Vintercyklist?

För några dagar sedan så dök det upp ett inlägg på Österåkers kommuns hemsida, där de söker 20 frivilliga som kan tänka sig att cykla minst 3 km, 3 dagar i veckan mellan den 1 december och 28 februari. Man ska rapportera in cyklingen på något sätt och delta på lite möten och så får man ett par vinterdäck till cykeln.

Jag blev tipsad om detta av kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher på Facebook, då hon verkar ha koll på att jag älskar att cykla. Jag skulle tycka det var en kul utmaning och själva sträckan i sig är ju ingen match. Det som jag skulle vilja veta är om nya cykelbanan mellan Täljö och Rydbo kommer att skottas i vinter? Jag skulle verkligen vilja kunna cykla till jobbet om vintern och den nya cykelbanan är cyklisternas enda ”dörr” ut och in i kommunen om man ska ta sig ned till Täby på ett hyfsat säkert sätt.

Om den inte kommer vinterunderhållas, så blir det ju mest cykling på helgerna och då blir det svårt att få till 3 dagar. Bara det att man lovar att cykla 3 dagar per vecka är ju lite skrämmande under den mörka kalla årstiden, när normala människor kanske inte ens skulle fundera på att cykla.

Jag ska ta en rejäl funderare på detta, så får vi se vad mitt beslut blir? Vintercyklist eller innecyklist i vinter…

Bjuder på tillsvidare på lite vintercykelbilder från lite olika tillfällen i Österåker.

AFF65FAA-3B82-4AE3-BE21-2646FD5B6CEF9604C0C8-4C26-494F-9408-EA199D19697105E4E98C-0C03-4B23-B20A-2EEEFADB5EEDBABBAF77-C85F-450A-8728-20B3BC24A668

Äntligen en nolla!

Jag läste häromdagen ett inlägg där Sara Penton skrev om den vikthets som hon som ung proffscyklist fått erfara. Det finns nog rätt många sporter där det finns en rätt osund inställning vikten och hur vi ska se ut för att prestera på topp i sporten vi utövar. Precis som inom modevärlden där de smala modellerna påverkar oss hur vi tror att alla ska se ut, finns det samma sak i sportvärlden. Inom t.ex. cykelsporten handlar det kanske inte om utseende, utan mer om prestera watt per kg. Att väga så lite som möjligt, men ändå ha starka uthålliga ben är något som många cyklister gärna eftersträvar och det är väl då som man lätt kan hamna i en osund spiral.

Jag som vuxen påverkas också av det vi överöses iform av olika ideal, men jag tänker framförallt på alla unga människor som inte ännu kanske kan sålla mellan vad som är sunt och osunt för att uppnå det ”perfekta utseendet” eller göra lite bättre tider i den sport man utövar. De påverkas nog mer än vad vi tror av oss vuxna.

Min viktresa är ingen vikthets

Med detta sagt så glider jag över på min egen vikt och den lilla viktresa jag genomför just nu. Man kan tro när man läsar alla mina inlägg om viktminskning att det är ett tecken på att jag drabbats av en vikthets. Jag kan lugna er alla med att det behöver ni inte vara oroliga för.

Jag har aldrig varit en särskilt vältränad kille och har varit rätt bekväm med det, tills den där dagen då vågen nästan visade nästan 90 kg kring år 2010. Det var ingen sund vikt för en som är 171 cm lång. Sedan i somras så lade jag i sista växeln på denna viktresa efter ha stått still i några år. Målet med viktresan är att hitta en bestående vikt på strax under 70 kg. Det är en sund vikt tycker jag för mig och min längd.

Målet är i sikte

Äntligen byttes ettan mot en nolla på vågen, då Herr Våg idag stannade på 70,5 kg. Nu är målet nära och ni ska veta att min självkänsla har den senaste tiden vuxit och jag kan nu gilla att se ett foto på mig i helfigur, vilket inte alltid varit fallet. Jag tycker plötsligt om det jag ser spegeln och det är en stor seger 🙂

Jag hoppas bara därför att den som läser om min viktresa ska känna sig inspirerad och inte hetsad att även små förändringar kan göra stora förändringar i ens självkänsla.

Om du har tid läs gärna Sara Penntons inlägg som jag pratade om i början av mitt inlägg: Två storlekar mindre, men rädd för en banan – ett ganska viktigt inlägg

F7F93264-FD35-4BAB-9394-CFEBD1BB8B30

Personbästa på Hackstabanan

Man ska inte underskatta draghjälp fick jag erfara idag. Jag har nu snurrat runt 24 varv på MTB-banan i Hacksta sedan den öppnade i somras. Och merparten av varven har jag nog gjort som ensamcyklist och mitt senaste personbästa på banan satte jag en eftermiddag efter att jag fått ett SMS av en vän som visade att han slagit min tid med 1 sekund.

Jag som inte inte brukar vara en tävlingsmänniska, blev då sporrad att riva av några varv och verkligen satsa på en bra tid. Oh yeah! Körde så att jag nästan vart lite rädd för mig själv. Men det blev en förbättring på 37 sekunder, följt av ett SMS tillbaka till min vän med den nya varvtiden 15:19 att försöka slå. Sedan dess så har jag inte cyklat banan så värst mycket och definitivt inte slagit min egen tid någon gång.

Robert – en cykelidol

Idag fick jag besök av två cykelkompisar, Robert Otterstål och Carl Lybeck från Team Utan Gränser. Carl har varit och kört banan förut både med och utan mig, men för Robert var det första gången. Robert är lite av en idol för mig när det gäller att cykla snabbt. Jag är så imponerad av hans utveckling på cykeln sedan jag lärde känna honom för rätt många år sedan nu. Jag kommer aldrig komma i närheten av hans snabbhet och det är inte mitt mål heller. Men man kan lära sig mycket och bli peppade av snabbare cyklister som Robert.

Vi började med ett demovarv som skulle gå lugnt med mig först. Men när man har en cyklist i hälarna hela tiden, ökar man sakta tempot omedvetet. Varv nummer två så var det fri fart och återsamling vid start/mål. Robert försvann som en skållad råtta och gjorde sitt snabbaste varv och som skulle blivit ännu snabbare om han inte behövt ta hänsyn till andra cyklister i spåret.

Personsbästa

När vi skulle köra tredje varvet, så tyckte Robert att vi skulle cykla tillsammans 😅 Mmmm… vi får väl se hur länge vi orkar hänga på då tänkte jag. Jag trampade på för kung och fosterland. Då och då ser jag Robert vänta in mig ståendes stilla balanserande med cykeln. Jag tyckte inte att det kändes att det gick så fort, men när tredje varvet var avklarat , så hade jag slagit mitt personbästa på banan med ca 30 sekunder. Min nya bästa varvtid på banan blev 14:51 och jag har nog Robert att tacka för detta eftersom jag gjorde allt för att jaga honom.

Carl gjorde också personbästa på banan idag, vilket också var kul. Bland de från TUG som kört banan så är det nu Robert Otterstål som innehar TUG cykelklubbs KOM på banan med tiden 13:28.

Den snabbaste cyklisten på banan har kört på 11:55, så vi har alla lite att jobba på 🙂

B9CBFA8F-122E-4B3E-B38D-2574E530E297

DA05321C-E52C-4F87-9FBF-67B974AC0452
Robert med en sportigt flygande stil
520DF4DE-A7B5-44BB-9525-3E096D4A8A7D
Carl lyfte också från marken med Gröna faran
610CEF5E-76B9-407B-AFB7-C1CAD3D3DDDF
Jag som tycker hopp e läskigt körde en mer uppsträckt stel stil

 

Hur går viktresan?

Jo tackar som frågar. 30 dagars utmaningen att äta mindre kolhydrater är slut sedan länge, men eftersom det gav resultat så fortsatte jag. Jag har inte varit lika hård mot mig varje dag och på helgerna har jag unnat mig en del vanlig mat med kolhydrater, smörgåsar och en och annan sötsak faktiskt. Detta utan att det påverkat vikten åt fel håll.

Jag har hållit upp ångan med cyklingen för att inte tappa fart med träningen. Det enda är att jag inte orkar ta i lika mycket under längre tid, utan intag av kolhydrater. Men så får det vara just nu.

Vikten är ju en sak att stirra sig blind på, men jag har varit lite dålig på att mäta omfånget på mage och bröst, men det gjorde jag idag. Den största skillnaden jag nu kunde se, var att bröstomfånget minskat med ca 7 cm sedan i början på augusti. Det kändes grymt bra, för det är detta område jag som kille tyckt varit mest besvärade.

Herr våg kunde idag också konstatera 71,5 kg, vilket är den lägsta noteringen hittills 🙂 Nu är det inte mycket kvar, men jag ska under 70 kilosstrecket, det har jag bestämt mig för.

5290231F-9214-4CF7-A8D2-2B0491D49102

ICA Maxi – en räddare i nöden

Idag hände det något mig som aldrig har hänt förut. Jag var lite sen till jobbet pga diverse saker och jag hade dessutom valt att cykla till jobbet idag, vilket inte är så konstigt i sig.

Jag står där i duschrummet nyduschad som en rosenknopp och tar fram mina vardagskläder ur ryggsäcken. Hmmm… inser plötsligt att jag varken packat kalsonger eller strumpor i dagens packning. Jaahapp, vad gör man nu då?

Som tur var hade jag inte glömt byxor och tröja, så det var bara att dra på sig det man hade och göra en snabb rusning barfota i skorna ned till ICA Maxi.

Och en stund senare var man dressad med ekologiska ICA kalsonger och strumpor. Ibland är det tur att man jobbar där man jobbar.

1D881FA2-0C80-4655-AB13-374C96C602EB

 

Cykla är livet

Igår var min kompis Johan på besök för att testa Hacksta MTB-bana med mig. Det var ett tag sedan jag själv var där nu och höstens välbehövliga regn har gjort att banan satt sig ordentligt nu. Det är inte alls lika mycket rullgrus och löst material som i somras. Om den var kul förut, så är den ännu roligare nu. På några ställen såg man dock att det kanske krävs lite reparationer där markduken börjat komma fram i banan.

Mitt i skogen på banan möter vi ett stort gäng med kids tillsammans med några vuxna ledare som cyklade banan åt fel håll. Eftersom man visar respekt för alla när man cyklar, så upplyste vi bara att banan går åt andra hållet. Sedan var det inget mer med det. När vi kört våra varv och stod och pausade vid start/mål kom det några kids hysteriskt skrattande av lycka på sina cyklar. En av ledarna som körde efter kidsen stannade till vid oss och det visade vara Friluftsfrämjandet som var där med en barngrupp.

Som inbiten cyklist värmer det i hjärtat när man ser detta engagemang från vuxna och den lycka som kidsen utstrålar att lattja runt i skogen på en cykel. Cykla är ändå livet ❤️

0AD209EC-2260-4C14-B9D4-127CC25D4B58

Dagens träning blev ett backigt pass på cykeltrainern på en del av den relativt nya Innsbruckbanan i Zwift som jag inte kört förut. Just denna del hette Achterbahn och var väldigt backig och rätt lång, så jag bestämde mig för att jag skulle rinna av svett i 50 min. Sedan fick det vara nog med virtuell cykling för idag.

Nu blir det lunch och lite fix inför vintern i trädgården på eftermiddagen.