Första adventsdikten 2021

Enligt tradition har jag givetvis även i år skrivit fyra nya adventsdikter som inte har något med cykling att göra. Men även cyklister gillar väl adventsmys? Det gör jag i allafall, så när du tänder första adventsljuset själv, med vänner eller med din familj kan du läsa den.

Första adventsdikten 🕯

När vi första ljuset tänder,
en känsla av stillhet det sänder.
Vi julpyntar fönster och fasader,
önskelistor skrivs i långa rader.

Imorgon börjar SWE Cup i E-cykling

Denna gång har SCF bestämt att man kör denna cup i två omgångar, en omgång före jul och en efter jul.

Totalt är det 8 race, men det är bara de 6 bästa som kommer att räknas. Varannat lopp kommer innehålla sprinter där du har chansen att kamma hem extrapoäng om man e en snabb rackare. Det är ju inte jag, så jag kommer som vanligt slåss i de nedre delarna av resultatlistan. 😄

29 november: Park Perimeter Loop 4 varv (sprint)
6 december: Legends and Lava 1 varv
13 december: Beach Island Loop 3 varv (sprint)
20 december: Innsbruck ring 4 varv

17 januari: 1 Royal Pump Room 8 1 varv (sprint)
24 januari: Flatland Loop 3 varv
31 januari: Richmond Rollercoaster 5 varv (sprint)
7 februari: Sand and Sequoias 2 varv

Fixat min Zwifthörna

Det har varit lite tunt med inlägg från mig den senaste tiden. Det beror att jag haft så mycket annat och pyssla med. Dessutom lever jag lite efter den devisen med bloggen att om man inte har något att berätta, så går det bra att vara tyst ett tag också.

I förra veckan möblerade jag om i mitt arbetsrum/träningsrum, så att jag nu sitter på min cykeltrainer i ena hörnet av rummet mot en vägg. Tidigare hade jag trainern vid fönstret.

Varför vill jag stirra in i en vägg?

Jo, för att denna vecka kom min 27 tums skärm och Apple TV som jag beställt. Skärmen har jag nu monterat på väggen framför min cykeltrainer. Äntligen kan man läsa allt på skärmen när man kör Zwift utan glasögon 🤓

Eftersom skärmen baktill var utformad så att den nedre halvan stack ut ett par cm mer än den övre, så blev det som en liten hylla där. Där fick den lilla Apple TV-boxen och skärmens lilla transformator plats, så slipper man ha de liggande och skräpa på golvet.

Blev väldigt nöjd med min nya Zwifthörna!

När jag inte pumpat watt i Zwift…

…Har jag nästan varje kväll denna vecka ägnat mig åt att karva ut fina Halloweenpumpor åt mig själv, kompisar, samt två företag. Jag tycker det superkul att utmana mig själv att karva fram olika motiv och glädja andra med något som de gillar.

Imorgon lördag ska jag sitta på NK i Stockholm och hjälpa kunder att skapa pumpor. Jag ska representera mina vänners butik/restaurang/deli som heter Olja & Oliv.

Här är några pumpor som jag gjort i veckan:

Uppgraderingskänsla

Igår drog jag till Hackstabanan i Åkersberga med MTB:n, för att testa hur den kändes efter den genomgått en större uppgradering i veckan. Jag har ju länge funderat på att singelkonvertera min MTB, Florence. Men nu när det är gjort är jag mer än nöjd med resultatet och Florence blev så mycket mysigare att cykla på!

Skogen är magisk att cykla i så här års, när den fullkomligt exploderar av vackra höstfärger. Hackstabanan var torr och fin, så man kunde verkligen ta i och testa växlingarna.

Den spontana känslan efter testet är att när man cyklar fort över ruffa underlag med sten och andra ojämnheter är det numera tyst från drivpaketet. På denna och andra MTB:s jag haft, har man ofta kunnat höra hur kedjan då och då slagit i ramen på stökig terräng. Det är nu borta.

I stressade situationer där man snabbt behöver växla till en lättare växel, så går det betydligt mjukare och smidigare nu tycker jag. Nu behöver man ju bara tänka på om att man vill har en lättare en tyngre växel och inte bry sig om att också välja den lilla eller stora klingan fram.

Om jag ska fundera ut något som är negativt med singelkonvertingen, så är det väl att man kanske saknar någon eller några tyngre växlar när man cyklar på en platt vanlig väg. Men det gör mig ingenting, för det finns ju andra cyklar som är bättre lämpade att cykla fort på vanlig väg än en MTB.

På skogens stigar och skakiga grusvägar tror jag denna uppgradering är det bästa som hänt min MTB sedan den var ny.

Glad och lite svettig cyklist efter tre varv på Hacksta Trail

Florence har blivit singel

Imorse cyklade jag ned till den lokala cykelbutiken, Rydins Cykel som nu äntligen fått in alla delar för att singelkonvertera min MTB, Florence.

Det har ju i pandemins spår varit en hel del brist på cykelkomponenter, och jag ville inte nöja med någon kompromiss, så därför har det tagit sådan tid.

Sent på eftermiddagen fick jag ett sms att Florence nu var singel och klar hämtas. Efter jobbet tog jag en promenad och hämtade MTB:n och vilket lyft det var att se resultatet.

För den som inte förstår vad singelkonvertera är, så är det att min cykel nu istället har en främre klinga istället för en liten och en stor som jag hade förut. Främre klingan är den pryl som kedjan dras runt av vevarmarna som pedalerna sitter på.

Vid bakhjulet har det också hänt saker, nu sitter det en kassett som är rätt mycket större än den tidigare. Att den är så mycket större är för att den behöver anpassas till att man inte längre har två klingor fram att välja mellan.

Uppe vid styret, där har jag blivit av med ett reglage som användes för att växla mellan lilla och stor klingan. Hela cykeln fick ett mer rent utseende och den känns faktiskt en aning lättare, men bara lite.

Har bara cyklat den från butiken och hem, så något riktigt test av hur den känns i skogen har jag hunnit med ännu.

Höstkänslor = Zwift 🧡

Det gick fort från svettiga heta dagar till mer normala temperaturer, som nu plötsligt känns höstiga. Nu är det fortfarande augusti och sommar, men höstkänslorna har ändå börjat krypa fram. Det är extra tydligt de dagar jag valt att cykla till kontoret, då termometern knappt orkat upp till +10 grader på morgonkvisten. Men jag gillar hösten, så mig gör det inget.

Smygstartat Zwiftsäsongen

Det dåliga vädret har fått mig att väcka liv i min älskade Tacx Neo Bike Smart som jag köpte i våras. Varje gång jag sätter mig på den, älskar jag den mer och mer. Tystnaden, stabiliteten och de två små fläktarna på styret tycker är det absolut bästa med den.

Som vanligt är det de korta racen City Crit Race i Zwift som är mina favoriter på veckodagarna. De är oftast race som är strax under eller över 20 km långa. Där kör man full fart från start till mål och racen tar oftast bara omkring 20 min. Det är perfekt att få känna att man lever efter en dag vid datorn.

Igår avslutade jag jobbveckan med ett för mig längre race, för att jag behövde rensa huvudet från lite jobbtankar. Det blev ett 43 km långt race, där alla klasser kör tillsammans på banan och det var det 178 startande. I C-klassen som jag kör i var vi 62 startande. Målet var att försöka placera mig i mitten eftersom jag inte brukar köra dessa längre race så ofta. Det lyckades jag med, då jag kom in på 31:a plats i totalresultat i C-klassen. Men på ZwiftPower där de officiella resultatet är, kom jag på en 16:e plats av de 22 som listades där. Det får jag ändå vara nöjd med.

Snart dags för klassbyte i Zwift?

De korta racet jag kört nu efter uppstarten av Zwift, har gjort att jag nu ligger på gränsen till att kliva upp från C till B. Det får man info om på ZwiftPower, där jag nu fått en markering att jag är ”Almost B” vid min kategorisering.

När jag kör längre race är jag inte en B-cyklist, då jag inte ännu inte riktigt orkar hålla det tempot under en längre stund. Men på kortare race är jag det, så vi får väl se när Zwift diskar mig i ett race och flyttar upp mig.

När jag eventuellt flyttas upp är det bara att börja resan igen och harva runt i bottenskrapet på B i racen. Men så var det ju när jag gick upp i C för några år sedan. Och titta var man är nu 🙂

Jag ser verkligen fram emot årets Zwiftsäsong 🧡 och vad den kan ha att bjuda på.