Uj vad det kan gå fel ibland. Igår tyckte jag att jag var förberedd innan starten i SWE Cup. Jag hade loggat in i Zwift, fyllt vattenflaskan och förberett spellistan på Spotify, men så var jag tvungen att fixa några saker innan jag drog på mig cykelkläderna.

Plötsligt blev det väldigt bråttom när jag insåg att att det bara var några minuter till start. Hinner inte ens tända lampan i rummet där jag har mina cykelkläder… men det blev snabbt av med vanliga kläderna och på med cykelbyxor, cykelstrumpor och skor. Kastar mig upp på cykeln och börjar trampa igång.

Tycker då att cykelbyxorna kändes lite konstiga. Inser att jag satt på mig dem ut och in 😄 Hinner precis åtgärda mitt fumliga misstag innan racet startar. Så kan det gå ibland när man har bråttom.

Hur gick racet då?

Ja, som vanligt hinner jag inte med att haka på första klungan. De bara susade iväg som om alla hade elcyklar och jag en vanlig cykel. Nåja… Jag hamnade i en mindre klunga som jag lyckandes klamra mig fast vid hela racet. Vi växte en aning under racet gång, då vi hämtade upp några rester från den första klungan som inte orkat hänga med där.

Vår klunga låg på plats 80-100 och det var ett bra jämt gäng skulle jag säga med få utbrytningar under racet.

Jag kände mig lite stel i kroppen efter att jag krälat runt på och utanför min terass och gjort rent mitt glasräcke i söndags. Men efter en stund på cykeln så mjuknar man och det är liksom bara att trycka på så gott det går. Banan var som tur rätt platt igår, med nästan inga backar alls.

När man har ca 1 km kvar till mål var det som vanligt viktigt att försöka hålla koll på sina medcyklister för att se när de börjar ladda på för den sista spurten. Detta kan man göra genom att bl.a. se vilka watt/kg de runt om dig presterar. När den börjar öka hos dem är det bara att ladda på och så gjorde jag med ca 500 m kvar.

Det blev jämt in i mål, men i vår klunga kom jag som tvåa in över mållinjen efter att vi avverkat banans 3 varv och 40 km. I totalen i klass C hamnade jag på en modest 52:a placering.

Jag är ändå nöjd med gårdagens tävling och det var kul att jag orkade hålla kvar med min klunga från start till mål. Det är en seger för mig som ibland inte orkar hela vägen och brukar tappa mot slutet.

Igår gick den sjunde deltävlingen i SWE Cup och detta på en rätt skön bana faktiskt. Racet startade med en uppförsbacke följt av en rejäl nedförsåkning för att sedan plana ut och avslutas uppför in i mål.

Det pratas lite här och där att man vill ha mer backar och längre race i SWE Cup. Jag tycker personligen att det varit rätt jobbiga banor i år, även om det inte varit några monsterbackar ännu. Jag tycker denna raceserie som det nu återstår 3 deltävlingar i, varit ett utmärkt sätt att utmana mig själv och sätta sprätt på benen lite extra varje måndagkväll.

Jag har under dessa 7 veckor som SWE Cup pågått kämpat med att först komma på helt okej placeringar i klass C till att vara på gränsen att tro att jag snart kanske inte skulle platsa i C.

Trots att jag inte är någon större tävlingsmänniska, har resultaten i SWE Cup ändå påverkat mig och fått mig att förändra min träning.

Eftersom jag inte pga pandemin cykelpendlar i samma utsträckning, har jag lagt till rodd i min träning och jag tycker mig börja märka resultat av det. Jag känner mig starkare i kroppen och det är ju ett gott tecken.

Igår innan start kände jag att jag inte var jättepepp, men när racet väl startade vaknade benen och orken till liv. I tidigare race har jag inte orkat hålla mig kvar i klungorna och tappat dem mot slutet. Men igår lyckades jag hålla ihop med den klunga jag klängt mig fast vid nästan från start och det kändes härligt.

Slutade på plats 51 av 92 i den officiella resultatlistan på ZwiftPower. Inte mycket att skryta över kanske, men jag är stolt över att vara mellanmjölk.