Träningsmässigt svårflörtad

Normalt på våren känner jag ett sug av att ge mig ut på cykeln när gatorna är sopade och dagarna blir längre och ljusare. Men just nu är det jättesvårt att hitta motivationen att träna.

Jag har knappt cyklat något utomhus i år och racercykeln sitter fortfarande fastspänd i cykeltrainern. Det är väl dags att koppla loss den snart, men samtidigt vill jag tillgång till Zwift snabbt.

Suget efter en smart bike

Jag skulle vilja ha möjligheten att köra ett pass i Zwift, oavsett om det är vinter eller sommar.

Eftersom vi människor är lata i grunden, måste det vara lätt att ta ett beslut att cykelträna. Jag vill inte hålla på och plocka av hjul och fixa fast cykeln i trainern. Sedan behöver man ju alltid justera växlarna, så de går fint med kassetten på trainern innan jag kan börja träna. Kanske en piece of cake att göra detta tycker du, men just detta har gjort mig ännu mer sugen på att skaffa en smart bike.

Just nu är det en Tacx Bike Neo Smart som jag riktat in mig på. Det har varit den eller Wahoo Kicker Bike som jag fastnat för mest.

Wahoo Kicker Bike som kostar väldigt mycket mer är säkert bättre än Neo:n på några punkter. Men jag tycker den är ful och så gillar jag inte att den har någon sorts hydraulik som får den att simulera backar. Känns som en sak som kommer paja efter ett tag. Konstruktionen ser även ut att svaja lite mycket i tester, vilket jag inte gillar.

Jag tycker Tacx Bike Neo Smart ser stabil ut när den testas och så har den ett spejsigt, futuristiskt utseende som jag gillar. Och ska en pryl stå framme, vill man ju tycka om att se på den också. Jag vill gärna köpa min i en fysisk butik, så man lätt kan få hjälp. Cykelcity på Södermalm har den i sitt sortiment, så jag ska ta en sväng dit och prata lite med dem.

Foto: Tacx

Framsteg med snigeljoggandet

Löpningen som jag startat med igen, som en komplettering till cyklingen tuffar på, trots brist på träningsmotivation. Jag får väl till ungefär 2 pass i veckan. Känslan blir sakta bättre och även om löpstegen känns tunga, ser jag små framsteg. Snittfarten på fötterna har gått från 6:05 min/km när jag började för en månad, till 5:43 min/km på senaste löppasset.

Inget äventyr på Island i år heller

Foto: The Rift, Iceland

För en tid sedan tog jag beslutet att ställa in det efterlängtade äventyret, att köra det 200 km långa gravelloppet The Rift på Island. Tänk att detta började som en spännande resa hösten 2019, som nu för andra gången inte kommer bli av för min del.

Loppet är inte inställt i skrivande stund, men Island har hårda krav på inresande från bl.a. Europa och Sverige. Om man inte är vaccinerad får man sitta i 14 dagars karantän och jag vet inte om jag kommer hinna att bli fullt vaccinerad tills i Juli. Därför har jag skjutit på min medverkan till 2022 och avbokat flygbiljetterna.

Givetvis får man inga pengar tillbaka av flygbolaget, utan en voucher som är giltig i 3 år på summan som biljetterna kostade. Hoppas nu bara flygbolaget överlever pandemin 🙄

Idag skulle starten gått…

Om världen inte skulle vänts upp och ned av Coronapandemin, så skulle jag idag startat årets coolaste utmaning. Men eftersom det mesta är inställt i år, så sitter jag nu vid mitt frukostbord och tittar på mitt kaffe och min smörgås med altandörren på glänt.

Utmaningen var att jag och några vänner skulle idag befunnit oss på Island för att starta i det 200 km långa gravelloppet, The Rift. Cykla 200 km är en utmaning i sig som man i och för sig kanske klarar av rätt okej, om man är tränad och har bra utrustning. Men lägg till att du ska cykla uppför 2 165 höjdmeter på lavagrus, samt korsa ett par floder utan broar med din cykel. Då blir allt väldigt mycket mer utmanade.

Det isländska vädret kan skifta snabbt och är inte är känt för att vara särskilt varmt, men idag skulle vi fått helt okej väder om vi varit där.

Att min utmaning är inställd förstår jag till fullo, med tanke på Corona. Det är ändå lite ledsamt, men när allt kommer omkring känns det ändå helt rätt att stanna kvar i Sverige och inte resa utomlands för att riskera att bli smittad eller ta med sig smitta hem till Sverige igen.

Nu blickar jag framåt mot The Rift 2021 och hoppas att det loppet går att genomföra.

Foto: The Rift

Och där kom beskedet om The Rift

Årets utmaning som jag anmälande mig till förra året, det 20 mil långa gravel racet The Rift på Island har nu lämnat besked att det ställts in i år.

Lite ledsen är jag, även om det var till 99 % väntat från min sida. Jag har valt inte få några pengar tillbaka, utan att istället skjuta på mitt deltagande till 2021. Så nu är det helt tomt i min loppkalender för 2020, som det säkert blivit för många andra cyklister, vars utmaningar ställts in i år.

Framöver får vi se vad flygbolaget säger och vad som går att göra med biljetterna? De kanske är lite medgörliga, när jag vill skjuta på min resa och inte få några pengar tillbaka? Hoppas bara flygbolaget överlever till nästa år.

Det är bara att blicka framåt nu och se fram emot 2021 istället och att jag är en av dem som då cyklar The Rift gravel race på Island. Drömmen och utmaningen lever vidare…

Foto: The Rift

Resan mot Island startar med en resa till Finland

Idag ska jag äntligen bege mig iväg för att hämta hem min gravelbike, en Lauf True Grit som jag köpt genom den finländska cykelbutiken Larunpyörä. Det är den enda återförsäljaren för Lauf i norra Europa om man bortser från Island, där den kommer ifrån.

Själva köpet av denna cykel har varit en resa i sig. Bara det att navigera sig runt på en finsk sajt och försöka hitta info om både butiken, cykeln och köpvillkor m.m. var inte helt lätt. Det slutade med att jag hittade en mailadress till butiken för försäljningsfrågor.

Efter lite mailande med en supertrevlig kille från butiken, beslutade jag mig för att slå till. Kruxet var bara att jag som bor i Sverige inte kunde köpa den i deras webbutik. De levererar nämligen inte utomlands. Helsingfors ligger ju inte så långt bort, tänkte jag och frågade om det kanske gick att lägga en order via e-post och sedan åka till Finland för att hämta den? Visst gick det bra fick jag till svar och så gjorde vi upp om betalningen.

Resan startar idag

Idag tar jag då morgonflyget ✈️ över till Helsingfors. Jag kommer spendera dagen i Helsingfors och käka lunch inne i stan för att senare på eftermiddagen ta mig till cykelbutiken och hämta cykeln.

Jag reser med lätt packning och med mig i min ryggsäck har jag bl.a. ett par pedaler, cykellås och min cykelhjälm, samt lite kläder och annat man behöver för en kortare trip. Från butiken planerar jag att cykla till TallinkSilja terminalen. Jag har sedan bokat en båtresa 🚢 tillbaka till Stockholm för mig och cykeln.

Nya familjemedlemmens namn

Jag gillar att namnge min cyklar och givetvis har min nya isländska Lauf fått ett namn. Den har jag nu döpt till Katla, som är ett isländskt tjejnamn och även namnet på en aktiv vulkan. Vi svenskar känner nog mer igen namnet från Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta, där den eldsprutande draken hette Katla.

Vilket äventyr detta blir för att jag just ville ha denna cykel 🤓 Men nu är jag så taggad inför nästa års stora utmaning som är det 20 mil långa gravelloppet The Rift på Island.

Foto från Larunpyoras Instagram med min cykel

Imorgon ska jag cykla på riktigt

Normalt glider jag fram som på en räkmacka till jobbet på min elcykel, men imorgon ska jag vara en sådan där vanlig cyklist.

Varför då kanske du undrar. Jo, jag ska låta en arbetskamrat testa min cyclocross. Hon pendlar på en damcykel idag och vill ha något snabbare. Och då kanske min hoj skulle vara ett alternativ, men hon är dock lite längre än mig, så vi får väl se om den passar.

I och med att jag nu beställt en gravelbike, är det dags för min cyclocross att hitta ett nytt hem. Och det vore super att få sälja den till arbetskamrat, eftersom man då slipper annonsera ut cykeln.

Sist jag pendlande på en icke el-assisterad cykel var i maj, så imorgon är det snigelfart 🐌 uppför alla backar.

The Rift öppnade och stängde anmälan idag

Idag öppnade den officiella anmälan till gravelloppet The Rift på island som jag och några kompisar fick äran att anmäla oss till i förväg. De 500 platserna tog slut rekordsnabbt och de hann knappt annonsera ut att anmälan öppnat innan meddelandet kom att loppet var slutsålt.

Jag har nog aldrig någonsin sett fram emot ett lopp så mycket som jag gör inför detta. Det ska bli så coolt att grusvägscykla och se Islands mäktiga landskap. Det pirrar redan i magen, fast det är först nästa sommar.