Den som väntar, väntar alltid för länge

Sommaren ger sig mer och mer till känna och även som en höst och vintermänniska, så uppskattar jag att man inte behöver lager på lager med kläder nu. Lite härligt är det ändå att lufta sina vita spiror i vårluften.

Min elcykel dog ju för lite mer än en månad sedan och att hitta någon som kunde titta på den var ju inte det lättaste. Cykeln har rullat klanderfritt i flera år, med bara lite vanlig cykelservice. Men nu visar det sig att man kanske skulle valt en cykel med mer känt motormärke än vad min har? Det krävs nämligen specialverktyg för att ta sig in i elcyklars elmotorer. Och nu hittade jag en butik som skulle ha dessa, men de var ändå tvungna att beställa ett ytterligare verktyg.

Nu har elcykeln varit bort i över en månad och jag vet fortfarande inte kommer den gå att laga… så lite har man väl börjat surfa runt och se vad det finns för elcyklar nu. Efter pandemin kan man dock konstatera att elcyklar är en bristvara och de som finns kostar massor!

Jag ändå tvingat mig att cykla med min vanliga cykel mesta delen av mina resor till kontoret och det är ju riktigt bra träning som jag behöver. Men jag längtar efter min elcykel. Men den som väntar på något gott, väntar alltid för länge.

Cykelbil med futuristiska former

I mina drömmar om en ny elcykel, dök denna läckra cykelbil upp som jag blivit helt kär i. Den finns inte på marknaden ännu, men den heter PodBike och den ser ut som något som skulle kunna komma direkt ur den tecknade serien The Jetsons.

Den är ju hur läcker som som helst och denna cykelbil verkar ju bli av, vilket man inte kanske kan säga om den svenska varianten som inte ens var i närheten till så futuristisk design som denna. Glastaket går tydligen att ta av om man vill köra nedcabbat också 😄

Cykelbilen klassas alltså som en vanlig elcykel som får gå 25 km/h och den har en räckvidd på 50-80 km per batteri (man kan ha flera batterier). Den har också ett bagageutrymme på 160 liter bakom sätet, vilket känns lite lyxigt att ha. Cykelbilen är 2,3 m lång och bredden är 84 cm, så den är ju hyfsat smidig.

Jag är kär, men den kostar 6 300 Euro plus skatt och frakt. Phiu… men visst lockar det att förboka en?

Huvudsaken som ska vara snygg och säker

Påsken började rätt soligt, men lite kallt här i Stockholm. Men idag på påskafton ser det ut att vända och bli härligt våriga temperaturer. Det har fått mig att fundera på om jag ska ta ut racern på en premiärtur idag kanske?

Lite påskcykling mår ingen dåligt av

Hjälmshopping

På tal om cykling, så beställde jag en ny hjälm igår. Detta med att köpa hjälm tycker jag är så jobbigt, då man inte ser klok ut i vissa hjälmar som andra kan se jättebra ut i. Men att ha en hjälm på huvudet när man cyklar, är för mig en självklarhet. Den har räddat livet på mig minst en gång och förutom att den sitter där för att skydda knoppen är det ju en accessoar, som så mycket annat inom cykling. Det finns inget värre känsla att cykla runt i en hjälm som man tycker att man ser knäpp ut i, även om fula hjälmar också räddar liv.

Jag har haft flera märken på hjälmar och senaste åren har jag kört med en Kask Mojito som jag köpte efter att jag haft en POC Octal som ser snygg ut, men som inte passade mitt huvud tyckte jag. Den kändes som jag hade en potta på huvudet.

Nu tänkte jag prova POC igen och denna gång har jag beställt en POC Omne Air Spin, som är en lite mer slimmad hjälm, jämfört med modellen Octal. Efter att jag kört med en svart hjälm länge nu, blev det en vit, som för förhoppningsvis ska passa mina nya cykelglasögon med vita bågar som jag fick i julklapp.

Den nya hjälmen har POCs eget Spin-system som ska skydda huvudet mot rotationsvåld. Det låter nämligen hjälmen vrida sig mer än huvudet om huvudet slår i snett vid ett fall och mildrar krafterna som hjärnan utsätts för.

Påskbak

Cyklister gillar ju att fika och speciellt jag. Idag ska jag och min bror hem till mamma för att äta påskmiddag. Då har jag åtagit mig uppgiften att göra en efterrätt. Tänkte då försöka mig att göra en bakelse. Det blir då en påskbakelse som jag såg häromveckan på Fredriks Fika.

Foto: Fredrik Nylén

Tredje gången gillt…

Hösten 2019 köpte jag mig en isländsk gravelbike, en Lauf True Grit och anmälde mig tillsammans ett gäng cykelkompisar till det då relativt nystartade gravelloppet The Rift på Island. Detta skulle bli så kul!

Loppet skulle gå av stapeln sommaren 2020, men som alla vet, satte pandemin lavastenar i hjulen för detta. Det ställdes in och man fick skjuta på anmälan till nästa år. Och även 2021 var osäkerheten stor om loppet skulle gå pga pandemin. Loppet gick faktiskt 2021, men jag och mina vänner valde att inte åka. Det var fortfarande var osäkert om man skulle hunnit få sin första vaccinspruta, för att slippa karantänen som Island hade för inresande. Som tur var kunde man skjuta på sitt deltagande ytterligare ett år.

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och bokat flygbiljetten för mig mig och min gravelbike till Island. Jag har velat fram och tillbaka om jag verkligen ville åka på detta. Men i veckan kände jag att peppen växte och det var klart att man skulle göra det. Så det är väl tredje gången gillt hoppas jag nu!

Vi blir ett gäng som i juli ska köra det 20 mil långa gravelloppet. Det kommer säkert bli en fantastisk resa, då Island är ett land med ett härligt landskap. Loppet går på ensliga grusvägar uppför och nedför. Vi ska också cykla genom ett par floder och det mest spännande av allt, en del av loppet går nedanför den aktiva vulkanen Hekla.

Foto: The Rift

Nu ska jag bara laga punkan på min Lauf och kanske våga ta steget att köra slanglöst, men jag vet inte. Vet inte om det är värt allt kladd. Man ju ha många slangar med sig i en väska 😄

Mitt digitala cykelliv

Nya året har startat lite knackigt för mig och det började med att jag i början på januari, dagen efter 3:e vaccinsprutan insjuknade i Covid. Så här i efterhand är jag så tacksam att jag valt att vaccinera mig, då jag mest hade ont halsen och lite feber i tre dagar. Sedan vände det och blev bättre under de resterande dagarna som man skulle hålla sig hemma tills man var symtomfri.

Nu i slutet på januari börjar jag känna att kroppen, andning och puls är tillbaka på den nivå som den var innan Covid.

Nytt år och nya vanor

I Team Utan Gränser som är den cykelklubb som jag är med i har vi startat det nya året med att erbjuda digitala cykelträningar nu under vinterhalvåret. Vi kör så kallade Meetups i Zwift.

Jag har tagit på mig ledarhjälmen och bjuder in TUG-medlemmarna till en digital cykelträning per vecka. Varje vecka kör vi olika banor och håller på i 60 min. Det är ingen tävling, utan vi försöker hålla ett tempo som de flesta ska kunna hänga med i.

Vi har nu börjat använda Zwifts funktion där man skapa en club i deras Companionapp och köra meetups där. Då kan kan medlemmar mycket lättare anmäla sig till privata events vi lägger upp där. Det vi saknar i clubs är att man inte i dagsläget inte kan välja ”Keep everyone together” när man kör meetups där. Det är en fiffig funktion som finns när man gör privata meetups, som gör att gruppen automatiskt hålls ihop oavsett hur starka deltagare man har med. Detta gör att alla starka och mindre starka cyklister kan cykla tillsammans och få en bra träning utifrån sina egna förutsättningar. Vi hoppas den kommer till clubs snart…

När vi kör våra meetups har vi också en Discordkanal för våra medlemmar, som gör att vi kan prata med varandra under träningen. I dagsläget är det både kul och bra att kunna hojta till om man tycker det det går för fort eller om man råkat hamna på efterkälken och ledaren, dvs jag inte sett det.

Från och med nästa vecka kommer jag steppa upp och erbjuda två digitala cykelpass per vecka för medlemmarna i TUG. Detta för att det är knepigt att hitta en dag per vecka som passar alla. Det positiva för mig är att jag får lite mer träning, eftersom jag måste vara med på båda passen 😄

Tänk vad härligt det är med teknikutveckling ändå som fullständigt förändrat detta med att cykelträna inomhus. På bara några år har vi gått från att man satt på sin cykeltrainer/spinningcykel och stirrade in i en vägg, till denna gamifieringen av cykelträningen som Zwift skapat. Plötsligt är möjligt cykla med kompisar eller helt okända över hela världen tack vare denna digitala teknik.

Nu anordnas det dessutom även riktiga tävlingar via Zwift, där vi i Sverige har SWE Cup i e-cykling som just nu pågår.

Rapha Festive 500 – check ✔️

Whoaaa… åter igen har jag kämpat mig igenom de 500 km med en dag tillgodo också. All cykling har dock skett inomhus med hjälp av Zwift, vilket även i år är godkänt enligt reglerna för utmaningen.

Jag har inte lidit utomhus på kalla, blaskiga vägar och det gör mig ingenting faktiskt. Jag är lika nöjd och lite stolt över att jag klarat av att nöta mer än 70 km varje dag på min cykeltrainer.

Sammanfattning:

8 rundor | 501,2 km | 2 414 höjdmeter | rulltid 16 tim och 1 min