Jag blir så frustrerad över att vi som bor i Åkersberga inte kan cykla till och från kommunen på vintern på ett säkert sätt. Jag är så avundsjuk på alla jag följer på Strava som cyklar flera gånger i veckan oavsett om det är snö eller inte. 

– Det är väl bara att cykla tänker du? Nej tyvärr, inte om man gillar att leva eller vill att varje pendling ska vara en MTB-runda med inslag av cyclocross, där man får bära sin cykel över betonghinder m.m.

Nu är inte jag en urinvånare i Åkersberga, utan jag har bara bott här i lite mer än två år. Men jag vet att en cykelväg mellan Åkersberga och Täby är något politikerna gnatat om i åratal. Visst kan man säkert klandra kommunen för att inte varit mer handelskraftig och hård i förhandlingarna med markägaren som är den stora bromsklossen i detta fall. Men å andra sidan förstår jag även kommunen som gärna vill ha en god relation med grevefamiljen som äger nästan all obebyggd mark här. Hamnar man på kant med dem, blir det nog svårt att göra något framöver.

Det är just just detta med att en part kan hindra en kommun från att utvecklas till en mer hållbar kommun, där cykeln kan bli ett alternativ till bilen som gör mig så besviken. 

Tänk den där dagen då man får läsa i tidningen att ”Nu startar bygget av cykelbanan till Täby”. Undrar hur länge till vi måste vänta på den rubriken… 1, 4, 8, 10 år till?