Tillbaka till verkligheten

Det har nu gått några dagar sedan vi kom hem från Spanien och sakta men säkert börjar man sakta glida in i vardagens rutiner igen.

Efter att vi kom hem verkar det som våren fått fart här hemma, vilket känns riktigt härligt. Igår passade jag på att byta till sommardäcken på cyclocrossen, så nästa vecka blir det nog vårens första pendelcykling.

När får vi egentligen cykelväg till Täby?

Häromdagen såg jag ett inlägg i en lokal facebookgrupp som jag är med i där någon länkat till tidningen Mitti som intervjuat några från Åkersberga som skrivit ihop ett medborgarförslag som de lämnat in till Österåkers kommun där man kräver en cykelväg mellan Åkersberga och Täby. Man har även startat en digital namninsamling för detta som fram till idag fått över 750 underskrifter.

Jag själv som är en inbiten pendelcyklist tycker det är härligt att läsa att fler engagerar sig i denna fråga. Mer än halva året är vi i Åkersberga tvungna att välja bort möjligheten att kunna cykla till och från kommunen, för att det inte känns säkert eller inte går att välja cykeln pga av snö och is.

Egentligen är det aldrig säkert att cykla till och från vår kommun, men det går att göra det den snö och isfria delen av året om man gillar läskiga utmaningar.

Vi tvingas idag att cykla på vägrenen på väg 276 med bilarna som kör om dig i 100 blås och i höjd med Ullna Golfklubb får man träna terrängkunskaper och lyft av pendelcykel över diverse stenhinder.

Eller så kan du välja att cykla utmed Roslagsbanan i grovt mjukt grus i typ en mil, där du även får chans att öva upp dina akrobatikkunskaper när du ska ta dig över den lokala Grevefamiljens stridsvagnshinder.

Artikeln i Mitti hittar du här

Namninsamlingen för en cykelväg mellan Åkersberga och Täby: Skriv under här

img_3430-1

Efter tö kommer pendelcykling

Det här med att det är så svårt att välja cykeln istället för bilen om man ska till jobbet, börjar gå mig på nerverna. Österåkers kommun växer så det knakar och det är kul. Men med fler människor i kommunen, kommer det fler som ska trängas på vägarna och dela på de kommunala färdmedlen till och från kommunen.

Redan idag växer morgonköerna och är som värst där stora vägar slutar med en rondell. Rondeller verkar Trafikverket tycka ska var lösningen på allt, men i verkliga livet är de trafikproppar. På mindre vägar tror jag de underlättar, men vid tex Rosenkälla, första rondellen in i Åkersberga och för att inte tala om den idiotiska rondellen på Norrortsleden vid Arningeleden, gör köerna kilometerlånga.

När man sitter i dessa köer och försöker behålla lugnet när bilister tränger sig och uppför sig aggressivt för att ta sig fram lite snabbare än alla oss andra. Det är då jag bli avundsjuk på er som kan välja cykeln året runt till jobbet.

Bor man i Åkersberga, skulle de flesta säga att man inte kan välja cykeln över huvudtaget till jobbet om man inte jobbar inom kommunen, oavsett årstid. Det stämmer nog för de flesta som inte kan tänka sig att cykla en mil på sprängstensgrusväg via Rydbo och sedan på småvägar ned mot Täby eller tvinga sig att cykla på väg 276 och via Ullna Golfklubb och bära cykeln över deras stenhinder.

Ska vi minska på köerna och förbättra miljön, måste vi invånare få alternativa sätt att ta oss fram. Det gäller både förbättrad kollektivtrafik och att cykelvägar prioriteras.

Med detta sagt tänkte jag nästa vecka prova att pendelcykla för första gången i år, då jag tror att snön kan ha töat bort tillräcklig så att det är cyklingsbart på sprängstensgrusvägen nu.

Österåkers kommun – Ge oss en riktig cykelväg nu! 😫

img_0946
Bild från i somras och en del av sprängstensgrusvägen där det är en hyfsat fin grusväg

Årliga brevet till Österåkers kommun

Jag vägrar ge upp tanken på att man ska kunna cykla säkert och kanske till och med året runt till jobbet i Solna.

Vi måste nog vara en av få närliggande kommuner till Stockholm där man fortfarande efter åratal av diskussioner fortfarande inte kan erbjuda invånarna att på ett säkert sätt kunna färdas på cykel till och från kommunen.

Saker som man gör bra är att man fixar och donar med de befintliga cykelbanorna och så har man snart äntligen knutit ihop Svinninge med Åkersberga med en cykel/gångbana.

Det mest frustrerande är dock att pga markägarproblem, så kommer man aldrig någon vart med att knyta ihop våra cykelbanor med grannkommunerna.

Därför har jag idag skickat min årliga fråga till trafikenheten i kommunen om hur arbetet med cykelbanorna till och från Täby går. Hoppas på ett svar att man inte längre sticker huvudet i sanden, utan inser att cykeln är ett färdmedel att räkna med i framtiden och att man satt ned foten i dialogen med markägarna.

 

Cykelpepp och drömmen om en cykelbana

Jag har haft en liten svacka i cykelpeppen tror jag. Jag tror allt grundar sig i att det är så svårt att få till pendelcykling under vintern till och från jobbet där jag bor. Förra veckan var jag nästan inställd på att i fredags skulle jag cykla till jobbet, eftersom det varit barmark än längre tid. Då vaknar man upp med 5 cm snö utanför dörren, så då blev det inställt.

Jag blir så frustrerad över att vi som bor i Åkersberga inte kan cykla till och från kommunen på vintern på ett säkert sätt. Jag är så avundsjuk på alla jag följer på Strava som cyklar flera gånger i veckan oavsett om det är snö eller inte. 
– Det är väl bara att cykla tänker du? Nej tyvärr, inte om man gillar att leva eller vill att varje pendling ska vara en MTB-runda med inslag av cyclocross, där man får bära sin cykel över betonghinder m.m.
Nu är inte jag en urinvånare i Åkersberga, utan jag har bara bott här i lite mer än två år. Men jag vet att en cykelväg mellan Åkersberga och Täby är något politikerna gnatat om i åratal. Visst kan man säkert klandra kommunen för att inte varit mer handelskraftig och hård i förhandlingarna med markägaren som är den stora bromsklossen i detta fall. Men å andra sidan förstår jag även kommunen som gärna vill ha en god relation med grevefamiljen som äger nästan all obebyggd mark här. Hamnar man på kant med dem, blir det nog svårt att göra något framöver.
Det är just just detta med att en part kan hindra en kommun från att utvecklas till en mer hållbar kommun, där cykeln kan bli ett alternativ till bilen som gör mig så besviken. 
Tänk den där dagen då man får läsa i tidningen att ”Nu startar bygget av cykelbanan till Täby”. Undrar hur länge till vi måste vänta på den rubriken… 1, 4, 8, 10 år till?
Bilden är inte från i fredags, utan från förra helgens cykelpass

Om att vara instängd vintertid

Många cyklister stänger in sig av egen fri vilja tillsammans med sin cykeltrainer eller motionscykel under vintermånaderna. Jag tycker inte om att sitta inne och cykla framför tv:n eller var man nu placerat sin trainer någonstans. Jag älskar att vara ute i friska luften och cykla, även vintertid.

Så här fick man ta sig förbi vid Ullna Golfklubb förut

För mig som tycker om att pendelcykla till mitt arbete någon/några dagar i veckan är det dock frustrerande att bo i Åkersberga när snön börjar lägga sig. Väg 276 som Trafikverket äger och förvaltar kan man cykla på, men under 2015 har de gjort ”förbättringar” av den så att bilarna lättare ska kunna ta sig av och på den vid t ex vid Stava Backe. Detta har resulterat en helt obefintlig vägren vid platsen och att man som cyklist tvingas ut i körbanan där bilarna blåser förbi en i 90 km/h. Jättebra gjort!!! En annan avgörande faktor är att man snöröjer bara vägbanorna och lägger all snö på vägrenen, där man annars ska kunna cykla. Sedan har vi den bit av Roslagsvägen som löper utmed Ullna Golfklubb som markägaren tagit bort. Därför går väg 276 bort vintertid.

Undet snömånaderna blir jag då tvungen att ställa pendelcykeln och i mitt fall blir det alltid bilen som ersätter cykeln. Detta gör jag tillsammans med mängder av andra norrortsbor, så att vi tillsammans kan sitta en och en i våra bilar på E18 och titta på varandras bakdelar i snigelkön.
Hade det funnits en cykelväg som man sopsaltade eller vinterunderhöll från Åkersberga till Täby, hade jag som gillar att cykla, valt bort bilen säkert hälften av veckans resor till förmån för cykeln. Planerna på cykelväg finns givetvis hos Österåkers Kommun, men under låååång tid har man fastnat i diskussioner och förhandlingar med markägare. Speciellt med en som äger stora delar av all obebyggd mark här. Den tänkta cykelvägen ska löpa från Åkersberga utmed Roslagsbanan och vidare bort förbi Arninge till Täby. Idag finns det en grusväg från Åkersberga till Rydbo som jag tror ska utgöra grunden för denna cykelbana, men där markägaren har ställt ut stora betonghinder på minst ett ställe som gör att man måste klättra över dem med cykeln på ryggen för att komma förbi. Vägen vinterunderhålls inte heller eftersom det inte är en officiell väg, så med ett tjockt lager snö går även den vägen bort.
Vad har jag kvar då? Jag skulle kunna välja småvägarna via Vallentuna som vintertid inte är direkt optimala att cykla på, då de saknar vägren, gatlyktor och att jag får ytterligare 1,5 mil till jobbet till mina nuvarande 3,5 mil. Därför känner jag mig som pendelcyklist instängd i kommunen under vintermånaderna.
Jag skulle önska av hela mitt hjärta att kommunen satte fart och visade musklerna i planeringen och bygget av cykelbanan. Tänk den dagen då vi kan stoltsera med ett miljövänligt alternativ till bilen och bussen och som gynnar folkhälsan.

Avundsjuk på alla ni pendelcyklister

Om ni bara visste vad jag är avundsjuk på alla er som kan cykla till jobbet, trots att vi i Stockholm nu gått över till att mäta snödjupet i decimeter istället för centimeter.
I år har jag upptäckt att cykla i snö är sjukt skoj och med en cyclocross går det lekande lätt även genom tung snö. Jaha… tänker ni då, varför cyklar han inte då?
Jag bor i Åkersberga, som ligger i Österåkers kommun och som jag älskar. Det finns dock en nackdel! Den enda förbindelse vi har med grannkommunen Täby är en dubbelfilig 90-väg som man kan och får cykla på, men som vintertid är fullkomligt livsfarlig. Det finns alltså ingen cykelväg till Täby eller till Vallentuna som är den andra grannkommunen. Därför avundas jag alla er som kan cykla till era jobb så här års.
Det har planerats en cykelväg i många år mellan Åkersberga och Täby, men pga av problem med markägare så verkar det vara ett väääldigt långdraget projekt. Jag är extremt intresserad av att få till en säkrare vardag för kommunens cyklister, både till och från kommunen, men även inom. Därför gick jag i höstas med i kommunens cykelgrupp och väntar nu nyfiket på när vi tio som ingår i den, ska få vår första info om vad vi kan hjälpa till med.
Nog om detta. Idag fyndade jag en ny lampa till cykeln. Jag har föregångaren till den lampan som jag idag köpte, men årets modell har ett superlitet batteri och ca 100 lumen mer i ljusstyrka än sin föregångare. Det blev en Magicshine MJ-858 med 1000 lumen för otroliga 199 kr på XXL. Lampan är komplett med fäste för både styret eller på hjälmen.

Blev visst medlem i Österåkers kommuns cykelforum

Österåkers Kommunvapen, snart en cykel kanske?

Idag var det Bomässa i Åkersberga Centrum. På mässan fanns även representanter från Österåkers kommun som hade en monter med fokus på cykling i vår kommun. De hade även resultatet av den enkät man gjorde tidigare i höstas, som även jag svarat på. Enkäten innehöll frågor om hur och vart man cyklar i kommunen m.m.

I resultatet kunde man utläsa bland annat:

  • 79% upplevde att man saknade bra cykelvägar på olika platser i kommunen 
  • 83% önskade en cykelväg som kopplade ihop Åkersberga med Täby, Danderyd och Stockholm
  • 49% upplevde att man som cyklist ofta hindrades av fordon
  • 50% upplevde att säkerheten för mig som cyklist var helt okej och 34% kände sig mycket osäker. Endast 4% kände sig mycket säker.
  • 42% använder ofta cykeln för att pendla till skola eller arbete
  • 51% använder ofta cykeln till träning och andra fritidsaktiviteter

När de hörde hur långt och hur mycket jag brukade cykla, så frågade de om jag ville gå med i kommunens nystartade cykelforum. Där kommer man några gånger per år få vara med och svara på undersökningar eller delta i lokala möten. Kommunen vill på detta sätt komma kontakt med cyklister och höra vad de tycker i olika frågor.

Bjuds man in till att vara med och påverka dagens cykelmöjligheter i kommunen, så var betänketiden ganska kort. Klart jag sa JA!

Bra Österåker, nu är vi ett steg närmare en cykelvänligare kommun.