Så här ser ett dödsintervallansikte ut efter att man kört upp och ner för Hackstabacken. 

Den är så brant på slutet att man tippar baklänges om man inte hänger över styret. Eller så beror det på hur duktig man är på att kontrollera tramptag och viktfördelning. Jobbigt var det i allafall. 

Idag kom jag inte upp till 100 % på den brantaste delen, så jag körde intervallerna uppför den väg som löper runt backen mot toppen. Det är galet jobbigt det med. 

De nya däcken, Schwalbe Nobby Nic skötte sig exemplariskt och jag känner på mig att de kommer att vara grymma i höst.