Allt började med fel skor…

Igår tänkte jag att jag skulle återupptäcka Blå Leden som går från Åkersberga bort till Vaxholm med min MTB. Det var säkert 2 år sedan jag körde den sist och mycket beror på att det då var en hel del skogsarbeten som gjorde den lite extra knölig att cykla på. Men nu är nog den hyfsat farbar, även om en idyllisk skog försvunnit på sina ställen.

Jag hade plockat fram cykel och alla saker man ska ha med sig på en cykeltur. Och nu stod jag redo att tackla lite rötter och stenar, eller…

…upptäckte då att jag fortfarande hade på mig foppatofflorna. Bara att låsa upp dörren och svira om till MTB-skorna. Detta var bara början på hur fel det skulle gå en stund senare.

Jag fick börja besegra en lång stig som försvunnit i meterhögt gräs i höjd med Stava. Där kunde jag inte tänka på annat än hur många fästingar jag skulle ha med mig när jag ut ur denna gräsdjungel. När jag sedan passerat hästgården i Stava som Blå leden går igenom möts man av en sandig och rätt stenig smal stig som är väldigt brant.

Där skulle jag växla ned till lilla klingan och då smäller det bara till och bakväxeln vänder sig bak och fram… suck! Kan inte göra något åt den i backen, så jag släpar cykeln uppför backen. Den 28 gradiga värmen gör att svetten flödar, trots att jag inte ansträngt mig så värst mycket än.

Väl uppe försöker jag som är värdelös på att meka cykel förstå vad som hänt. Hur mycket jag än pillar och försöker få växeln att se ut som ska göra, så misslyckas jag. Jag lyckas dock lägga kedjan så jag kan cykla på lättaste växeln, så jag kunde ta mig hem igen. Så återupptäckande av Blå leden får vänta.

Idag cyklade jag med väldig hög kadens ned till den lokala cykelbutiken för att få hjälp att laga cykeln. Snabbt kunde man konstatera att växelvajern förmodligen gått av.

Jag har ju förut funderat på att singelkonvertera med MTB och när de ändå hade den inne på reparation, bad jag dem att ta fram ett pris på vad detta skulle kosta. Det är helt sjuka leveranstider på växelgrupper och andra cykeldelar just nu, så detta är nog inget som blir verklighet förrän i höst. Vi får väl se vad de kommer fram till för pris och om jag tycker att det är värt det.

Köpt en cykelhållare

Min bil som jag köpte förra året kom ju med dragkrok, så när jag kom på att jag hade en fet bonus från Cykloteket från när jag köpte min Smart Bike hos dem i våras, slog jag till på en Thule HangOn 3 Tilt cykelhållare.

Finns ju många fräsigare cykelhållare från Thule än denna, men i ärlighetens namn kör jag inte runt med med mina cyklar så ofta. Det är inte den enklaste modellen, utan en som går att vika ned. Det gör att man kan öppna bakluckan. På min bil kommer man dock bara kunna vika ned den utan cyklar, då jag har en Mini Clubman som har två dörrar som baklucka.

1 000 milagränsen sprängd

Min elektriska trotjänare till pendelcykel passerade i veckan 1 000 mil. Elcykeln har verkligen förändrat mitt sätt att resa, framför allt till och från jobbet. Den har i fint, torrt väder, samt i ur och skur tagit mig fram och tillbaka till jobbet och den har knappt krånglat något under alla dessa mil. Den har också fått mig att cykla fler dagar i veckan, än vad jag tidigare tyckte var okej med min vanliga cykel.

Det mest underbara med elcyklar är hur de gör allt jobbigt lättare. Det betyder inte att man inte får någon träning. Även om jag inte tar i för kung och fosterland när jag pendelcyklar, tar jag ändå i så att jag blir lite svettig när jag kommer fram till jobbet eller hem igen.

Innan pandemin pendelcyklade jag med den i stort sett varje dag och det är en perfekt lågintensiv träning som ändå håller igång kroppen på ett hälsosamt sätt.

Jag skulle idag säga att jag mer titulerar mig som pendelcyklist, än MTB-cyklist, landsvägscyklist eller gravelcyklist. Jag tycker tyvärr charmen med landsvägscykling gått förlorad av dumma bilister som uppför sig illa på vägen för att visa att de ogillar cyklister.

MTB gillar jag forfarande, men kör mest korta intensiva turer på min lokala MTB-bana, Hacksta Trail.

Idag var jag förövrigt där och det är en sådan härlig bana. Jag tröttnar aldrig på den! Man gör den dessutom så jobbig man själv vill. Ibland är jag själv förundrad hur jobbigt 3,4 km kan vara.

PS Jag cyklar alltid med hjälm, men i pausen då bilderna togs åkte den av och ligger utanför bild.

Kul att notera – Sedan jag började mäta mina cykelrundor med appen Strava, kan jag konstatera att jag cyklat över 6 000 mil… 😮

Pling Pling på er

Igår var jag och körde två intensiva varv på min lokala MTB-bana och eftersom det var rätt varmt och kvavt igår blev det inga rekordtider. Trots den rätt korta distansen, blev man helt genomblöt av svett och det är en rätt härlig känsla tycker jag. Det känns som man får en effektiv pulsträning på väldigt kort tid, då ett varv avverkas på under en kvart oftast.

När jag satt och pustade ut på parkbänken där MTB-banan har sin start och målgång plingade till i mobilen att jag hade ett paket att hämta.

Det var min nya Pling Pling cykelkeps som jag låtit sy upp. Den förra jag sydde upp var svart och den hade min bloggadress på undersidan av skärmen och Pling Pling på ovansidan. Men denna gång valde jag en i en blå färg som passar klubbkläderna och där Jag vände på texternas placering.

Jag har ju oftast skärmen uppvikt när jag har hjälmen på mig och det är det kul om Pling Pling syns tycker jag. Skulle vara coolt med en riktig cykelklädeskollektion som hette Pling Pling tycker jag 🤔

Inte snabbast, men snyggast!

Det var ett tag sedan som jag cyklade MTB nu och idag tyckte jag det var dags för en runda. Min MTB var i förra veckan inne på en liten översyn, där det byttes allt från styrlager till vevlager m.m. Senaste rundorna jag kört med den har jag känt att det knakat och knirrat lite här och där. Nu när jag fått tillbaka den var allt tyst och den kändes härlig att cykla på.

Jag försökte få med någon från TUG på en MTB-tur, men jag var kanske lite sent ute med min inbjudan. Inte hängde jag läpp för det och stack iväg själv till Hackstabanan.

Idag gavs det inga tillfällen till PR-försök, då det var en del andra cyklister på banan. Man måste visa respekt och inte bara dundra på. Och det är viktigare än alla PR-försök i världen. Det blev hursomhelst tre varv och jag kände mig riktigt stark faktiskt, så det bådar ju gott!

Bästa tiden idag blev 13:35. Mitt PR på banan är 13:21 och med tanke på att jag fick sakta ned några gånger och att jag inte kände mig särskilt slutkörd efter varje varv, så finns det nog lite mer att hämta.

Även om jag inte var snabbast, så var jag snyggast på banan idag 😄

Fängslande kul cykling som gav mersmak

Igår tog jag elcykeln ned till Täby för att äta middag med två kompisar på självaste nationaldagen. På vägen dit överraskades jag av ett ösregn, men som tur var hade jag packat både regnbyxor och regnjacka som jag drog jag på mig och kunde sedan fortsätta och komma fram hyfsat torr.

Jag och Jessica med sin nya lilla vovve var bjudna till vår gemensamma kompis Carl. Vi körde en liten knytis, där vi alla hade bidragit med olika saker till kvällens trerätters middag. Allt blev så gott och det var mysigt att umgås och prata dem hela kvällen.

Årsbästa på Anstaltsbanan

Idag hade jag tänkt ta en längre tur med racern, men vartefter dagen gick, så blev det istället ett par varv på Anstaltsbanan som jag i år börjat återupptäcka efter att jag mest fokuserat på att köra MTB-banan i Hacksta.

Anstaltsbanan är inte en särskilt svår bana, men den har några svårare partier som är lite utmanande. Och några partier är otroligt skakiga, där du flyger fram över massor med skumpiga sten- och rotpartier som inte är tekniskt svåra, men cykeln och cyklisten får en rejält omskakade upplevelse.

Idag körde jag tre varv och hade jag inte mött ett par hundägare på banan så hade det kunnat bli ett riktigt bra PR idag, men säkerhet och respekt för andra är viktigare. Det blev dock årets snabbaste tid, trots mina små stopp utmed banan. Mitt PR är 10:42 på banan och det gjorde jag för 5 år sedan. Idag körde jag på 10:59 som snabbast med stopp. Personligen tycker jag detta är en jättekul bana och efter idag gav den mersmak att jaga mitt eget PR.

Jag tycker min 2014 års fulldämpade MTB hanterar denna banan riktigt bra, men jag tror det är dags att lämna in den för en ordentligt översyn. Har nu haft en knäppande knakande ljud från vevpartiet och så är det lite andra saker som någon kunnig behöver se över så det inte händer något allvarligt.