Certifieringsdax SUB9

Morgondagen närmar sig med stormsteg. Och med den min första certifieringsrunda med Fredrikshof Nacka/Värmdö och den SUB9-grupp jag ska cykla Vätternrundan med. För den som inte vet vad SUB9 betyder, så kan jag avslöja att SUB kommer från latin och betyder ”under”. Detta betyder alltså att vår cykelgrupp ska cykla de 30 milen på under 9 timmar.

Med tanke på måndagens dipp med orken i benen så hoppas jag att de är med mig hela vägen imorgon, då vi avverka ca 18 mil. För att stärka benen har jag i veckan kört ett PT-pass med fokus på benstyrka i tisdags och i onsdags, ett till PT-pass med fokus på utfall, följt av 20 min benstyrka på crosstrainern och så avslutade jag det hela med ett spinningpass.

Idag köpte jag på mig den energi jag ska smaska i mig utmed rundan. Det blir ett gäng sportbars i fickan som jag tidigare använt och som jag vet funkar för mig. Köpte även med mig två GEL-påsar som är snabb energi om man skulle ”gå in i väggen”.

Sist men inte minst : Ge mig styrka imorgon!!!!

Ensam är inte stark

Igår skrev jag lite att jag inte hade den uthållighet jag trodde i mina ben, vilket gjorde mig lite mig lite nere. Jag vet att man inte ska jämföra sig mot andra, men ska man cykla i en SUB9-grupp där alla har ett tidsmål, så måste man ha ork i benen. Jag vet att det kan vara en tillfällighet och ha med ens dagsform att göra, men allt annat känns ju så bra.

Idag när jag skulle köra mitt PT-pass med med Tim på Elixa, förklarade jag min lilla svacka och vips hade vi ett träningspass med fokus på att stärka benen. Det är detta jag gillar med att ha en PT att vända sig till.

Vi började med 15 min i en crosstrainer med maximalt motstånd. Det kanske inte låter tokjobbigt, men så körde vi den utan att använda själva stängerna som man normalt drar i med händerna för att hjälpa till. Detta för att benen skulle få jobba hårt.

Efter detta körde vi en serie med breda och smala knäböj med och utan vikter. Sedan avsluatde jag 20 min till med samma övning som jag började med i crosstrainern. 1 timme benfokus och sedan hade jag skönt darriga ben.

Nu till helgen är det dags för den första certifieringsrundan med den SUB9-grupp jag ska cykla Vätternrundan med. Detta blir första testet att cykla med hela gruppen i samlad trupp. Vi ska avverka ca 18 mil på lördag, men innan dess ska jag försöka klämma in minst två träningspass till, varav ett ska vara ett styrketräningspass.

Hej och hå, snart är jag på banan igen…


Dags att hitta en till växel

Idag blev vi ordentligt bortskämda av solen. Knappt ett moln på himlen och över 18 grader på termometern, gjorde det enkelt att premiärcykla i cykelkläder utan ben- och armvämare.

Vi startade vår träningsrunda på eftermiddagen, eftersom Jessica som är Jörgens fru skulle ha sin första certifieringrunda med Fredrikshof på morgonen inför att hon ska köra Halvvättern. Strax efter klockan 14 kom Jörgen och Robert hem till mig för att åter igen uppleva Norrland = Åkersberga.

Idag valde jag att ta med dem på en variant av Rialarundan, där jag kraschade senast med cykeln. Det kändes lite sådär att passera platsen där jag låg för en månad sedan, men idag var det ingen fara för ishalka 🙂

En bit efter Wira Bruk vek vi av mot Rumsättra för att undvika att cykla på väg 276 som brukar vara ganska bra trafikerad med bilar som är på hem från landet efter långhelger som denna. Då blev det ännu mindre vägar med tyvärr en del grus, så man fick passa sig. Ska jag vara ärlig, blev nog mer att de tog med mig på rundan, då det kändes som de hade mer klipp i benen än mig.

Jag känner efter idag att jag måste hitta en växel till. Det som stör mig är att efter vi spurtat, tappar jag orken i benen och det verkar inte mina kompisar göra i lika stor utsträckning. Jag ska ta och försöka väva in lite backintervaller i veckorna för råda bot på detta och runt hörnet finns botemedlet: Hakungebacken – backen från helvete. Skam den som ger sig!

Vi fick ihop ca 60 km idag och mitt rullsnitt blev 30,2 km/h. Se rundan på min sida på STRAVA. Allt avslutades med gubbfika i solen och mandelkubb som smakade tokgott efter denna jobbiga cykelrunda.

Foto: Robert Otterstål
Foto:  Robert Otterstål

Foto: Jörgen Otterstål

Åh vad lättköpt jag är


I veckan satt jag och bläddrade i en tidning på planet mellan Bromma och Landvetter. I tidningen fanns det flera reportage om vingårdar i Chile och Australien. Det som fångade min uppmärksamhet var tre viner med en cykel på flaskans etikett.

Snöar jag in på något, behövs inte mycket för att jag ska gilla en produkt. I detta fall var det bara en bild på en cykel och idag står det två flaskor vitt här hemma som väntar på att provas.

Det röda vinet avstod jag från att köpa, för det fick ett sådär utlåtande från Jörgen som provat det tidigare.

De flaskor som jag köpte var dessa och vinernas beskrivning är från tidningen Gate Report:

Cono Sur Bicicleta Gewürztraminer
En mustig blommig doft med inslag av lychefrukt, fikon och dadlar vilket återkommer i smaken. Bra längd och kraft. Ett underbart vin till ankleverterrin eller lite mer kryddiga ostar. Pris 74kr.

Cono Sur Chardonnay Eko
Fruktig doft med inslag av mango, päron och mogen honungsmelon. Smaken är fyllig där de mogna frukterna samsas med mineraler och citrus. Detta ger ett fräscht avslut och en bra balans. Ett gott prat- och matvin, gärna till kycklingrätter eller matigare sallader. Pris 79kr.

Återkommer med hur de smakade när jag själv provat dem.

Påskcykling

Igår kväll fick jag ett infall att ge mig ut i blåsten och testa Fredrikshofs träningskvällar som de har här i Åkersberga på torsdagar. Trots att det var skärtorsdag och många säkert åkt bort, blev vi fyra stycken Fredrikshovare inkl mig och två till cyklister som ville vara med att träna. Det blev en skön landsvägstur på 66,5 km via, Kårsta, Lindholm och Angarn tillbaka mot Åkersberga. Kommer garanterat att försöka hänga på dem fler gånger.

Idag bar det på morgonen av mot Nacka för lite MTB-cykling med Jörgen och Lasse. Vi började sedvanligt med en stärkande espresso hos Jörgen, för att sedan bege oss mot Hellas för att testa stigarna där.

Jag har inte cyklat MTB sedan jag körde sönder min bakväxel och så har jag ju min cykelolycka i bagaget som ägde rum för en månad sedan. Mitt självförtroende bakom styret var alltså inte på topp.

Det började med hopplöst mycket sten och rötter och man bar på cykeln mer än vad man satt på den. Stundtals blommade banan ut och det var riktigt njutbart, tills framhjulet gled iväg på en hal rot och jag la mig lite snyggt i mossan. Då kom osäkerheten tillbaka och därmed så förlorade man lite av njutningen med MTB som jag annars älskar.

Med 500 m kvar hem till Jörgen så skulle han göra ett hopp uppför en trottoarkant, men råkade landa lite olyckligt med bakdäcket. Det blev därför ett ofrivilligt punkabytesstopp innan vi fick oss en utsökt kaffe, mazarin och påskgodis hos Jörgen. Totalt fick vi idag ihop 34,6 km inkl transportcykling.

Slutsatsen efter dagens runda är väl bara att öva och öva igen för komma tillbaka till den där känslan som man hade förut i skogen.

På måndag är det dags att nöta lite sadel igen, då blir det distanscykling i min trakter igen med bland annat Jörgen och Robert igen.

Glad påsk på er!