Pendlingsabstinens

När man inte har någon cykel att pendelcykla med, det är då man inser hur mycket man saknar de där härliga timmarna i veckan då man väljer cykeln istället för bilen. Imorgon måste jag ringa och kolla hur det går med uppgraderingen av min cyclocross, för nu längtar jag efter den.

Nu är iallafall cykelresan i vår bokad och klar. Det blir i april istället för mars, vilket känns riktigt bra. Sedan har jag och min kompis Robert T anmält oss att cykla tillsammans med Team Utan Gränsers SUB 11 grupp runt Vättern nästa år, så nu är det bara att hålla ångan uppe hela vintern på cykeln.
Ikväll tog jag en snabb runda runt sjön där jag bor och jisses vad fort det blir mörkt nu. På en timme gick det från ljust till mörkt. Nu blir det till att ladda min superlampa och ha med sig den på kvällsturerna.

Mycket att se fram emot

Just nu händer det massor med roliga saker som gör att man kommer att ha några mål att se fram emot under vintern.

Träningsresa

Det första är jag ska åka på min livs första träningsresa, eller cykelresan till Mallorca om man ska vara mer exakt till våren. Jag kommer göra resan med några av mina bästisar, så det gör ju det hela ännu mer kul. Det kommer bli en fin uppladdning till nästa stora sak i juni.

Vätternrundan
Min första Vätternrunda gjorde jag med min kompis Henrik för ett par år sedan. Två kompisar höll ihop under hela tiden och efter över 17 timmar cyklade vi över mållinjen. Att sitta på en cykel så länge är inte det allra mysigaste, men även om tröttheten och viljan svackade tog vi oss i mål tillsammans.
Nu har jag och en annan kompis, Robert T. anmält vårt intresse att cykla Vätternrundan 2017. Han ska göra klassikern och det har han väl varit på väg att göra några år nu. Nästa år finns inga ursäkter för cykelmomentet – då ska vi klara av det tillsammans. Vi har inte bestämt oss för vilken tid vi ska cykla på, men det ska bli en respektabel tid.
Cykeluppgradering pågår
I veckan lämnade jag in min cyclocross hos Bianchi Café & Cycles som ska byta ut växelsystemet från SRAM Apex till Shimano 105 och se över mina bromsar m.m. Jag har tidigare skrivit att jag aldrig blivit kompis med SRAM och dess sätt att växla, så det ska bli skönt att byta tycker jag. Det var ett utmärkt tillfälle att byta, då det var så mycket slitdelar som var i behov av att bytas ändå.
Lite stolt blir man ändå när mekanikern säger att mina cyklar alltid är i topp tre av mest välskötta när de får in dem. Eftersom jag hatar att meka, så kändes det rätt bra. Jag är ju dock hyfsat duktigt på att tvätta cyklarna och komponenterna rätt ofta, även om jag inte plockar av allt och putsar dem glänsande.
Personligen skulle jag aldrig lämna in en skitig cykel och där alla komponenter är geggiga av tjockt lager med olja och smuts. Det är inte en mekanikers jobb att fixa anser jag. En snabb tvätt innan inlämning, så blir mekanikerns jobb rätt mycket enklare.

Team utan gränser

Jag har inte själv varit med och cyklat med Team Utan Gränser mot målet att cykla Vätternrundan på 11 timmar. Jag tycker det är en fantastisk fin satsning de gör till förmån för organisationen Läkare utan gränser.
I gruppen Team Utan Gränser ingår flera av mina cykelvänner och igår gick de i mål på Vätternrundan på strax över 11 timmar. Av alla statusuppdateringar jag följt, verkar de sjukt glada och lyckliga över att inte bara klarat av cykla runt den stora pölen på 30 mil, utan för att de också slagit sitt insamlingsmål med 157 %.  De satte upp ett mål att under resans gång samla ihop 100 000 kr till organisationen, men idag har man alltså samlat ihop otroliga 157 000 kr.
Man kan fortfarande skänka pengar och läsa mer om deras satsning på: Team Utan Gränser
Bild: Från Johan Hübners Facebook som är en av alla dem som var med och startade upp satsningen.

Tunga beslut är aldrig lätta att ta

En bild i svart-vitt kändes rätt idag

Idag har jag fattat ett tråkigt, men för mig själv vettigt beslut. Det är att jag kommer stå över att cykla Vätternrundan med Fredrikshof SUB9-grupp i Nacka/Värmdö.

Bakgrunden till detta är att jag bonkade och gick in i väggen två gånger på förra helgens certifieringsrunda. Kände mig konstig i flera dagar efteråt och insåg väl att jag kanske inte är en SUB9-cyklist iallafall. 
Jag vill inte starta med gruppen och eventuellt vara tvungen att bryta för att jag inte hänger med och sedan få åka buss till målgången. Att fortsätta cykla på egen hand i egen takt är inte ett alternativ, då vår snabbgrupp startar så sent som kl 13 på lördagen. Detta gör att det är svårt att cykla rundan själv och hinna innan de drar snöret på de stationer som man måste passerat inom en viss tid.
Jag hade sett fram emot att Vätternrundan 2014, men med facit i hand borde jag kanske valt en SUB10 eller SUB11-grupp. Jag kommer fortsätta att cykla med stor glädje, för jag älskar verkligen att cykla och nu får man ställa om siktet på Cykelvasan senare i sommar istället. Kanske klämmer jag in något landsvägslopp i sommar också.

Vätternrundan fulltecknad på 12 minuter

Efter att man gick live med teckningsförfarandet kl 19 ikväll, tog det blott 12 minuter innan Vätternrundan 2014 blev fulltecknad.

Det är roligt att intresset för cykling har blivit så otroligt stort, men lite tråkigt att man måste sitta och passa vid datorn för att ens ska ha en chans att få en plats.
Personligen slapp jag detta nervtest, då jag cyklar i en av Fredrikshofs SUB9 grupper nästa år.

Hoppas på en riktig cykelfest, precis som det var i år när premiärkörde min första Vätternrunda.