Andra advent

Andra adventsdikten

Då var det dags att sprida lite juliga ord i form av min andra adventsdikt som du/ni kan läsa när ni tänder andra adventsljuset.

4F80E57B-63BD-465C-B028-89A152D853F1

I fredags så tog jag mig i kragen och pendelcyklade till jobbet. Det gäller att passa på att göra det innan snön lägger sig, då vi pendelcyklister som bor i Österåkers kommun blir inlåsta i kommunen pga avsaknaden av cykelvägar till grannkommunen Täby. Att cykla på en huvudled där bilarna blåser om dig i 100 km/h är nog så obehagligt ibland även utan snö.

Jag mår dock så himla bra när när jag pendelcyklar. Hela dagen blir så mycket bättre tycker jag när jag cyklat min 33 km till jobbet. Hemresan kan dock kännas lite mer jobbig, då det så här års när det är nattsvart då. Men skam den som ger sig.

Idag ska jag annars på julbord med familjen, vilket ska bli himla trevligt. Kommer väl rulla hem efter det 🤪

Pendelcykelkonst

Idag på fars dag, så var jag hemma och åt lunch hos pappa och han är och har alltid varit en hejare på att teckna. Nu hade han ramat några teckningar som han gjort. Jag fick med mig en av dem hem, med en stressad pendelcyklist som han kallat Pendlaren.

Den lilla tavlan fick en hedersplats i vardagsrummet.

C69BE324-110E-4761-82BD-F7742CE8D3905954555F-EBE8-45E0-B5B3-16ECFA47B5BA

Efter råd från Cykeltwitter

Att fråga vilka däck som är bäst i ett cykelforum är som att be om en katalog av marknadens alla däck. Tänkte att jag testar att fråga rakt ut på Twitter, vad de som följer mig skulle rekommendera för däck till en cyclocross som används mest för pendling. Jag behöver ett däck som är lite tåligare pga de olika underlagen jag måste ta mig över till/från jobbet.

Fick faktiskt en hel del svar och tips och efter detta valde jag en annan variant av ett av tipsen. Jag har fram tills nu kört med ett däck som heter Continental Cyclocross Race. Det är ett lättrullat däck, men det slits fort vid asfaltspendling.

Nu beställde jag ett däck som heter Schwalbe Marathon Racer. Flera av de riktigt tåliga däcktipsen var några riktigt tunga hårdhudade däck och det däck jag nu valde är en lättare variant av ett tips som fortfarande ska ha ett högt punkteringsskydd.

Ett par av Marathon Racer är nu påväg till mig i en 🚚 från ett lager i Malmö.

Punkapendling och tack till dig som stannade

Imorse var det dags att köra veckans första pendelcykling och allt började finfint. Den friska morgonluften kändes uppiggande, för det var riktigt segt att komma upp ur sängen i morse.

Som vanligt cyklar jag utmed väg 276 för att ta mig mot Täby och vidare in till stan. Bilkön var lång ned mot Rosenkälla och jag kunde glatt susa förbi alla bilar. Precis när jag börjar närma mig rondellen i Rosenkälla, känner jag det där man inte vill känna som cyklist. Och det är att man börjar sakta känna bakhjulets fälg mot asfalten. Sedan kommer den där vobbelkänslan.

Rullade in i rondellen och ut till höger på den vägen som går mot Angarn. Där gick jag en liten bit med cykeln, så jag kunde kolla vad som hänt på säkert avstånd från alla morgonstressade bilister. Hittade en stor sylvass sten i däcket som gått rakt in genom både däck och slang.

När jag står där med hjulet avtaget och försöker kravla av däcket, ser jag plötsligt en svart bil som stannar framför mig och ut kliver en kvinna som frågar om jag behöver hjälp 😇 Eftersom jag hade det som behövdes för att byta slang, sa jag att jag inte behövde någon hjälp. Jag blev så paff och alldeles varm i själen över att någon stannade och frågade att jag glömde tacka henne för omtanken.

Under dagen idag skrev jag ett litet kort inlägg om detta i ett lokalt Facebookforum i hopp om att den för mig okända kvinnan i den svarta bilen kanske också var medlem i den gruppen. Jag tackade för omtanken och att det hon gjorde värmde gott. Ingen har givit sig till känna ännu, men över 300 personer har gillat och reagerat med ❤️ på det hon gjorde.

Jag brukar inte skriva i forum, men kände att det var dags att sprida lite glädje, trots den lite jobbiga händelsen med punkan. Detta eftersom så många forum idag handlar hur illa behandlad man blivit eller att man är arg på något.

Träningsveckan och ett litet mål

Denna vecka har det märkts med besked i trafiken att semestrarna är slut. Eftersom Österåkers viktigaste transportmedel, Roslagsbanan är avstängd till och med december så väljer många istället bilen. Kön bara för att ta sig ut på E18 har väl varit ca 1 km lång på morgonen och då har det varit extra mumsigt att glida förbi alla bilar och bussar på cykeln med ett stort leende på läpparna.

Egentligen avskyr jag att att cykla på väg 276 för att ta mig till/från Täby, men eftersom det aldrig händer något på cykelbanefronten här i kommunen, så är det mitt enda alternativ just nu.

Cykeln är ett pendelalternativ
– även i Österåkers kommun

Jag vägrar vika mig bara för att det aldrig händer något och jag önskar att fler Österåkersbor valde att cykla och till och från kommunen, trots avsaknaden av cykelbana. Detta för att visa kommunen att cykling är ett alternativ till pendla med bilen, bussen eller tåget. Jag förstår att alla inte kan eller har möjlighet att göra detta, men för mig som har 2×33 km, så kan det en vanlig morgon med bilen ta lite mer än 60 min till Solna från Åkersberga. Med cykel tar det mig bara ca 15 min längre tid att cykla ”samma” sträcka. På köpet får du en bättre hälsa och så blir du lycklig av att cykla 😀

I onsdags när jag valde att cykla till jobbet fick jag hejarop från några kids genom ett vädringsfönster på en av bussarna som först körde om mig innan kön började. Hejaropen kom när jag sedan körde om dem i kön. Sånt känns alltid lite peppande, så tack för det 🙂 I torsdags återupprepade jag pendelcyklandet och åtnjöt samma lyx att kunna glida fram som på en räkmacka förbi köerna.

Igår lördag, så hoppade jag lite spontant ned i mina löpardojjor och drog ut på första joggingturen sedan i vintras. Det blev 5,6 km i långsamma tempot 6:15/km. Så idag kom träningsverken som ett brev på posten. Jag ska verkligen försöka få in lite vana att springa lite varje vecka, för jag tycker det känns bra för flåset.

Kräftpremiär

Igår blev det kräftpremiär för mig, då jag hade mamma och lillebror här på middag. Vi körde färska Turkiska jumbokräftor och svenska havskräftor, som båda var riktigt smarriga. Till detta hade vi klassiska tillbehör som Västerbottenpaj, bröd, ost och öl till detta.

Och nu till höstens lilla mål

Jag ska ge mig fanken på att nå min målvikt på strax under 70 kg nu. Nu har jag tjafsat om detta tillräckligt och ska jag bevisa för mig att det går. Det handlar på ynka 5 kg, men jag vill inte svälta mig eller sluta äta för att nå dit. Den ska nås genom träning! Så det så!

75 kg and counting…

Här siktas morgonens första köstopp för bilarna på väg 276 som jag lätt kan glida förbi.
Även på vägen hem är det härligt att cykla förbi de långsamma bilisterna på Bergshamraleden.
😳 Dödskänslan efter första löppasset på läääänge.

Pendelchipscyklist

Idag var det dags att bryta vilan efter Cykelvasan och varför inte göra det med lite pendelcykling. Sedan är det klart att jag valde cykeln just idag, då jag halvvägs till jobbet blev överraskad av ett spöregn. Men ska jag vara ärlig så var det rätt skönt att bli lite blöt.

Älskar friheten när man sitter på en cykel, som när man närmar sig ett köstopp och man bara kan blåsa om bilarna som bara kan sitta där i sina plåtlådor och titta på varandras bromslyktor i bilkön 😃

På jobbet idag, så delades det ut chips i stora lass. Tror det var chips som blivit över, då ICA fyllde 100 år och vi hade tillställningar runt om i landet för alla anställda. Jag norpade 2 påsar och tänkte väl inte vid tillfället hur jag skulle få hem dem med min slimmade pendelcykelryggsäck. Med lite presentsnören, så knöt jag ihop påsarna och sedan band jag fast dem på utsidan av ryggsäcken. Funkade klockrent.

När jag susade fram på väg 276 in mot Åkersberga, fick jag glada miner från bilister som nog tyckte jag såg lite kul ut med mitt snigelbo av chipspåsar på ryggen 🐌 Jag tror att mataffärerna i Åkersberga ökade sin försäljning av chips från Estrella ikväll efter min rullade reklam.


Kortbyxpendling

Det har ju inte blivit så mycket pendelcyklande som jag hoppats på senaste tiden, men idag var det dags att äntra sadeln igen. Morgonpendelingen bjöd på en skön temperatur på hela 13 grader och en doft i luften som man känner efter ett sommarregn. 

Det kändes lite som molnen hade ramlat ned på marken och det var otroligt fuktigt i luften. Efter en stund övergick det i ett stilla strilregn, men eftersom det var så skönt i luften gjorde det ingenting. Det var nästan lite härligt.

Idag körde jag dessutom utan benvärmare och den känslan är speciellt härlig när man cyklat inpackad i flossad lycra sedan oktober förra året. Man är lite som en ko på grönbete – allt känns liksom sådär lätt och enkelt.

På vägen hem var det närmare 20 grader och solen stekte på skönt, så då var det kortkort som gällde och med det menar jag att även armvärmarna åkte av. Det är dagar som idag som man verkligen njuter av att pendelcykla de där 2x33km till/från jobbet.