Vintercykelväder när det är som bäst

Solstrålarna stod som spön i backen när jag gav mig ut på förmiddagen och temperaturen låg på ca 0 grader. Det finns inget friskare och härligare än att cykla i sånt väder tycker jag. Vägarna var torra, men rätt hala när man kom in på det mindre vägnätet. Där fick man se upp i kurvorna och på skuggiga ställen där det inte såg särskilt halt ut, men uj, uj… vad halt det var.

Det gick dock bra eftersom jag har dubbdäck och de flesta bilister visade faktiskt respekt när det körde om, förutom en som körde om mig så nära att backspegeln nästan slog i mig. Nog för att vi fick möte samtidigt, men man får faktiskt inte köra om någon om man inte tror sig kunna göra det säkert. Nåja… som cyklist blir man rätt luttrad och visst blir man lite sur och uppskrämd ibland, men det är bara att skaka av sig och istället tänka på något glatt 🙂 Jag fick ihop lite mer än 54 km på cykelkontot, vilket kändes grymt bra!

Lite historia utmed vägen

Jag stannade till för en kort paus vid vackra Roslags Kulla träkyrka. Kyrkan är inte så gammal som många andra små stenkyrkor från medeltiden som vi har i Roslagen. Den invigdes 1706 och ersatte då ett kapell som tidigare stod på samma plats. Kyrkan bekostades av greve Fabian Wrede, dåvarande ägaren till Östanå slott som inte ligger så långt därifrån.

Måste ta mig dit någon dag för att se den inifrån också. Den ska ha två enorma gjutjärnskaminer i kyrksalen, vilket inte är supervanligt att se i en kyrka. Man ville väl inte att besökarna skulle frysa, vilket var omtänksamt 😊

Regnade isbitar

Idag var planerna att trampa ut på en lugn runda på åtminstone 60 km. En bit in på rundan möttes jag av först ett duggregn, som sakta gick över i att regna isbitar. Eftersom det varit en rätt kall natt med -6 grader, så fortsatte jag inte vidare på min planerade rutt. Jag tänkte att vägarna förmodligen skulle bli snorhala av väderomslaget och jag gillar ju att leva. Därför vände om och tog mig istället runt Garnsviken på småvägarna genom skogen utmed den avlånga sjön.

Varje tramptag om man stod upp i de lite brantare backarna gjorde att bakdäcket spann loss, så min föraning som att det skulle bli snorhalt besannades. Jag tog mig dock hem säkert och den lilla tur jag fick ihop blev ändå trevlig, trots det lite kalla blöta avslutet. Får sikta på en längre runda någon annan dag.

Idag blev det bara ynka 30 km, så det är ju tur att man inte har målet att köra Rapha Festive 500 i år 😊

img_4172

Mr Cyclist i bakgrunden var lite stel och frusen, så han följde inte med på rundan.

God hjul som vi lite klyschigt säger

I Stockholm kommer vi få fira en grön jul, då Kung Bore åter glömt bort oss. Han har varit på lite tillfälliga besök, men inget långvarigt tyvärr, vilket är trist tycker jag som älskar snö.

Nåja… idag har jag fixat årets sillar till vårt julbord och det blev vitlökssill, saffran/äppelsill och senapssill. Jag har även griljerat julskinkan, så nu är allt färdigt av det ätbara som jag skulle förbereda.

Jag har faktiskt även hunnit med en cykeltur, vilket var riktigt härligt och välbehövligt inför all julmat imorgon. Det blev lite mer än 47 km på blöta, men fina vägar. Det var ljust och fint 🌥 när jag cyklade iväg och riktigt mörkt 🌛 när jag kom hem. Allt detta på lite mer än två timmar.

Apropå cykling, så är det ju startdagen för Rapha Festive 500 imorgon för de vill utmana sig och cykla 500 km mellan julafton och nyårsafton. För två år sedan klarade jag av det, trots att det var rätt kallt. I år kommer inte vädret vara någon utmaning om man bor i Stockholm. Av erfarenhet så tar det för mycket tid av ens ledighet, så jag kommer nog myscykla lite sporadiskt istället.

Nu återstår uppesittarkväll med lite vänner och så får vi se om man får några julklappar imorgon. Jag hoppas jag varit tillräckligt snäll i år 🎅🏼

Därmed vill jag önska alla som läser detta en riktigt god hjul som vi cyklister säger och ta hand om varandra där ute. Ser också fram mot ett nytt år med Team Utan Gränser och i januari startar jag om min cykelutmaning som att jag donerar 1 kr/km som jag cyklar under 2018 till vår insamling till förmån för Läkare Utan Gränser.

Ack den som ger sig

Jag försöker få till lite pendelcykling då och då, fast det är mörkt som natten när man ger sig hemifrån och ännu mörkare på vägen hem. Imorse glittrande vägarna av frost i gatlyktornas sken, men med dubbisar på cykeln känns det hyfsat säkert ändå. Det är bara på cykelbanor där man inte sopsaltar som det kan vara lite läskigt med isbubblor och för att inte tala om allt grus som man bara håller tummarna för att de inte ska sticka sönder cykeldäcket.

På vägen hem idag funderade jag hur mycket man får stå ut med när bara vill cykla till jobbet när man bor i Åkersberga istället för att åka bil, buss eller tåg. Undrar hur många pendelcyklister som måste stå ut med att lyfta cykeln över stenrös, cykla på vägar som inte längre finns och tackla skogens grenar för att ta sig fram?

Men bortsett från detta är det superhärligt att cykla, trots alla hinder 🙂

Adventcykling och bullbak

Efter att jag gjort alla måsten idag, så fanns det faktiskt lite tid för cykling innan solen trillade ner bakom horisonten. Häromdagen fick jag en kommentar på bloggen av en person som inte tyckte att bilden gav honom något på min nya cykeltröja som är mönstrad som om det vore en flanellskjorta. Bilden var tagen direkt från tillverkaren och var bara en bild på själva tröjan utan någon människa som hade den på sig.

Det tog en evighet innan den kom, så därför kunde jag inte visa den när jag hade den på mig. Dessutom är den rätt tunn, så kan man inte använda den om det är minusgrader ute.

Idag var det dock 5 plusgrader, så jag tog på mig en halvtjock cykeltröja som underställ och så körde jag med Skoghuggartröjan ovan på den, så nu har jag premiärcyklat med den. Det är dock lite svårt att få en bra överblick på den fina tröjan när man tar en selfie.

När jag nästan var hemma var det en magiskt vacker solnedgång då jag passerade Garnsviken.

Ikväll är det bagarstuga här hemma. En sats lussebullar kämpar jag med mellan tvättmaskiner och massa annat fix. Måste ändå säga att jag tycker lussebullsrullningen ser perfekt ut.

Apropå juliga saker, du har väl inte missat att läsa första dikten i årets upplaga av mina adventsdikter som jag skriver varje advent? Läs första adventsdikten