Zwiftpremiär

Min kompis Robert T var här på eftermiddagen idag och hjälpte mig att skruva ihop min nya cykeltrainer. Jag gick ju bet på monteringen igår eftersom jag saknade rätt verktyg för att få fast kassetten på trainern. Som tack bjöd jag på utlovat fika och lussebullar.

Jag placerade trainern i mitt gäst/arbetsrum, som nu får döpas om till träningsrum tror jag. Känner mig nöjd med att alla saker får plats, utan att de står i vägen när man inte använder dem.

När det var dags att prova allt och samtidigt göra entré i Zwifts digitala cykelvärld, så placerade jag min iPad bredvid mig i en meterhög bluetoothhögtalare. Den blev en perfekt hållare till paddan som är min skärm till den virtuella cykelvärlden.

Jag valde bara en bana utan någon speciell eftertanke. Det visade vara en bana, där man skulle cykla på sidan och uppför en vulkan. Man cyklar ju på en banan runt runt och här och var kan man välja olika vägar. I slutet valde jag en vänstersväng som visade sig vara en väg som gick rakt uppför vulkanen 😱. Det blev sjukt tungt att trampa och när jag kommit 30 km valde jag att stiga av.

Det coola med smarta cykeltrainers är att de justerar motståndet när det går uppför och nedför, så att det känns verkligen som man cyklar på riktigt. Det blev en bra start på något som jag tror att jag faktiskt kanske tycker var rätt kul.

F8913865-FB04-4863-A4C5-A9E32D5B45FD

Tänk att 30 km på en trainer kan göra en så sjöblöt

Årets första donation

Januari har inte varit den bästa träningsmånaden i mannaminne för mig. Jag fick pinsamt bara ihop 46 km cykling. För att jag ska donera något till Team Utan gränsers insamling, slänger jag in mina löppass och kryddar med mina roddpass också. Då blir det åtminstone en hundralapp i min utmaning 1kr/km. Mer om Team Utan Gränser kan du läsa här.

Snart ska kilometerna rulla

Februari ska bli bättre, för nu har jag införskaffat mig en ny cykeltrainer. Det blev en Tacx Neo Smart, som jag köpte av en vän som inte använt den efter att han köpt den. Det var svårt att säga nej, när jag fick ett riktigt fint kompispris 😇 av honom.

Givetvis gick jag bet när jag skulle montera den. Är så himla rädd att göra fel och förstöra något, så jag har lockat hit lite mer kunskap med löfte om fika och lussebullar för att få hjälp i helgen.

När jag fått ihop den, ska jag också göra premiär i Zwift. Ska faktiskt bli lite spännande att slåss om sistaplatsen i diverse digitala race i vinter.

Jag är kanske sist i världen

Då talar jag inte om att jag är så långsam att jag kommer sist jämt, utan jag tycker det känns som jag är sist världen att börja använda Zwift bland mina cyklistkompisar.

För den som inte har koll, så är Zwift ett typ av program som man kopplar upp sin cykeltrainer mot och lite andra tillbehör om man vill, som t.ex. pulsband och kraftmätare m.m. På en surfplatta eller en dator som man har framför sig kan man då cykla bland annat digitala cykelrace med både kompisar och okända sittandes på cykeln hemma vardagsrummet eller var man har sin träningsplats där hemma.

Ut med det gamla och in med det nya

Jag har en gammal och väldigt odigital cykeltrainer idag, så jag tänker mig att det kanske är dags att köpa en ny innan jag ansluter mig till Zwift.

Jag tänker inte slänga ut några fantasisummor, men funderar på en Tacx Satori Smart T2400 kanske? Vad tror ni om en sådan och behöver jag något mer för att komma igång?

Bild från Zwift.com

Om att trivas i sin kropp

Idag tänkte jag skriva lite om något som jag kanske inte skriver så ofta om och det är om att trivas i sin kropp. Vi översköljs dagligen av bilder på till utseendet perfekta människor. De kan få oss att antingen drömma om att så där vill jag se ut eller ger oss panik och ångest över att man inte själv är så där perfekt. Faktum är att om du lyfter blicken från telefonen när du är ute och går, så ser rätt få som ser ut som de där vältränade människorna på bilderna eller TV:n.

Att vara nöjd kan handla om många saker

Om man bortser från sådana saker du kan försöka ändra på genom en operation, så kan man antingen acceptera och älska sina små extra kilon, tunna armar eller vad det nu må vara. Eller så ger man sig fanken på att nu ska det bli ändring på saker och ting.

Jag har personligen med åren blivit mer och mer bekväm över hur jag ser ut och vem jag är. Det finns en sak som jag länge varit obekväm med och det är att de flesta killar får en rund mage när de går upp i vikt, men kan fortfarande ha rätt okej överkropp. Något som jag alltid tyckt varit jobbigt är att om jag går upp i vikt, så sätter sig fettet alltid först på min överkropp. Det är också där det är som svårast att jobba bort det också. Det är kanske därför jag aldrig gillat att springa runt i bar överkropp på stranden 😊

Siktet är nu inställt

I år väljer jag att ge mig fanken på att bli kvitt med några extra kilon och fokusera på att träna överkroppen mer. För att nå detta, så får jag nog ändra på kosten lite på vardagarna och öka på träningen.

Dags för första utomhusträningen i år

Nu var det nog ungefär en vecka sedan jag var ute och cyklade, så nu är det dags att ge sig ut i kylan för en cykelrunda.

Cyklingen måste dock få konkurrens med lite annan träning och rodd är en av dem. Jag behöver ge roddmaskinen ännu lite mer uppmärksamhet, minst tre gånger i veckan. Till detta planerar jag också att försöka få till lite löpning, då och då för flåsets skull.

Det är tur att jag har min roddmaskin som alternativ. Den har jag använt när det antingen är för sent på kvällen att cykla eller om det ösregnar och man inte har lust att skita ner sig och komma hem som ett darrande asplöv. Det är kanske inte jätteskoj att sitta och dra i en pinne, men jag tycker den ger mig en effektiv träning på relativt kort tid och framför allt ger den överkroppen en välbehövlig genomkörare. Och nu ska den få jobbar hårdare och oftare…

Lagom till sommaren hoppas jag trivas ännu bättre i min kropp 🙂

img_4179

 

Årssammanfattning

Ett till år har nu passerat och det är dags att kolla i backspegeln vad man pysslade med under 2017. Inget revolutionerande hände väl träningsmässigt, förutom att detta blev året då tiderna på cykelloppen som jag ställde upp i äntligen började gå åt rätt håll.

Bästa förbättringen

Vätternrundan – förbättrade tiden med 6 timmar 😂 jämfört mot premiären 2013.

Bästa upplevelsen

Cykelträningsresan till Mallorca i april som var härligaste jag gjort träningsmässigt.

Bästa beslutet

Att jag gick med i Team Utan Gränser och att jag peppade mig själv till träning genom att ta beslutet att skänka 1 kr/km som jag cyklade under 2017.

Träningsstatistik 2017

  • Antal km cyklade: 5 632 km
  • Antal cyklade höjdmeter: 51 008 m
    (motsvarar 5,8 x uppför Everest)
  • Antal träningstimmar: 261 tim
  • Antal dagar då jag varit aktiv: 101 st

1 kr/km

I år kommer jag som jag tidigare nämnde sätta samma donationsmål som förra året att jag vill bidra med omkring 5 000 kr till Team Utan Gränsers insamling. Detta genom att donera 1 kr/km som jag cyklar under 2018 tills insamlingen stänger. Jag vet att några i teamet redan hakat på denna utmaning, men jag hoppas att ännu fler i teamet kommer haka på.

En blick framåt

Under 2018 kommer jag att hoppa över att cykla Vätternrundan och istället fokusera på att cykla lite fler lite kortare lopp. Jag har redan nu anmält mig till Siljan runt, Skandisloppet och Cykelvasan. Det blir absolut fler lopp när anmälningarna öppnar för dem framåt våren.

Gott nytt cykelår!

img_3386

Det är viktigt att frakta hem chipsen säkert när man pendelcyklar 😀