Tunnelcykling med italiensk kvalitetsfika

Lördagmorgon och ändå uppe med tuppen, för på schemat stod cykling på Friends Arena. När man vet att man ett par timmar framför sig med goa vänner och cykling, då är det lätt att hoppa ur sängen.

Idag var det Jörgen och Jonathan som var mina kumpaner. Sedan hade Jörgen fått kontakt med ett gäng trevliga killar från CK Medvind som jag också blev introducerad för. Verkar vara härligt gäng cyklister. 
Hamnade dessutom bredvid Robin Hedström i depån som jag följer på Twitter. Han är en hejare på cyclocross. Det var skoj att växla några ord med honom innan vi gav oss ut på dagens cykelpass.
Jag stod för förmiddagens energiboost till oss iform av kaffe och en 1 kg italiensk Pandorato panettone senza canditi. Mina kompisar hade sponsrat mig med den från deras butik Olja&Oliv Delikatesser. Det skars friskt i kakan och smakskades på i pausen.
Som vanligt blev det en förmiddag med massor med cykling (ca 50 km) och trevliga minnen. Idag fick vi som var där och cyklade dessutom en rabattcheck på Bianchi Café & Cylces. För mig som Bianchicyklist kan man inte bli annat än superlycklig. 
Jag kan inte nog tacka Gran Fondo och Friends Arena för att de upplåter arenan åt oss cykelentusiaster. Efter idag har jag bestämt mig för att jag nu ska anmäla mig till Gran Fondo Stockholm (15 mil).

Ljuset i mörkret

Ikväll stod det mellan att koppla upp racern på trainern eller premiärtesta min nya cykellampa och ge sig ut på en kvällsrunda med MTB:n.

Det blev en kvällsrunda på ca 21 km runt Garnsviken och wow vilken upplevelse det var att cykla med nya lampan. Den modell jag köpt är en MagicShine MJ-808 som har 900 lumen och jag måste säga att det var ett otroligt bra köp.
Själva rundan var dock lite tungcyklad idag, och jag tror jag kanske tagit på mig lite för mycket kläder, för det blev lite lite väl varmt. Jag är dock glad att jag valde att köra utomhus ikväll och det är lite mysigt att svischa fram genom mörkret. 
Halvvägs in på rundan svepte en dimma in och då hände en skum sak. Jag hade stannat för att dricka vatten, strax efter en kyrkoruin. Till höger om mig ser jag då en lykta med ett levande ljus ståendes alldeles själv ute i en hage. Spöklikt!
Hoppade snabbt upp på cykeln trampade på utav bara den.

STRAVA kan du se mer om kvällens runda.

3 km lång balanslektion

Bestämde mig efter lunch idag att trotsa regnet och det fullkomligt vidriga februarivädret. Med lager-på-lager och regnjacka ovanpå allt bar det iväg mot skogen på MTB:n.

Först fick jag en känsla av att det här kommer gå galant, eftersom all snö såg ut att ha regnat bort. Tji fick jag, för en bit in på min favoritrunda Astaltsrundan var det fortfarande snö och is. Det blev en 3 km lång lektion i att hålla balansen. Var helt slut i armarna när jag gjort första varvet, vilket fick mig att avbryta skogscyklingen och ge mig ut på asfalten igen.
Det fick bli en sväng runt Garnsviken istället. Måste säga att cykla utan stänkskärmar är plågsamt i 30 km/h när det regnar och temperaturen knappt orkat över nollan. Efter en stund glömmer man bort att man är blöt och geggig och glädjen att cykla tar över.

Kvällscykling på Friends Arena

Klockan 20.00 slogs grindarna åter upp vid Friends Arena och under 2 timmar var den ett cykelparadis för landsvägscykling.

Även om man bara cyklar runt, runt är det är fantastisk känsla att mitt i mörka vintern få cykla av sig lite iförd korta cykelbyxor. 
Ikväll blev det då ca 30 km cirkelcykling på arenan med Jörgen och Robert. Vi var väl ca 20 personer på träningen ikväll, så det var inte direkt trångt i tunneln.
Nu är jag sörplat i mig en kopp lyxchoklad och ätit en macka, så nu är jag pigg som en mört klockan 23.00.

Bara jag och Celeste i 60 min

Idag när jag kom hem och satt och åt middag, kändes det som Celeste (min cykel kallas så) skällde ut mig för att jag inte tittat på henne på en hel vecka. Sist var för en vecka sedan, när jag flängde runt på Friends Arena med Robert, Jörgen och Lasse. Då blev det några timmars landsvägsträning runt, runt i lastfaret under läktarna.

Det var därför bara att ta fram trainern, koppla ihop allt och bryta mitt lilla träningsuppehåll som jag drabbats av pga slöhet. Eftersom jag inte orkade byta till trainerdäcket, tog jag ett lagom segt distanspass på 200 watt i 60 minuter med skön musik i lurarna. Det är kvalitetstid!
På onsdag ska jag och Robert försöka få till ett pass på Friends Arena igen.