Träningscykling med Gran Fondo

Idag hade jag och några vänner möjligheten att få träningscykla på Friends Arena, eller snarare i den stora breda tunneln som löper runt arenan under alla läktare.
Robert som arbetar på Fastighetsbolaget Fabege hade fått möjlighet att bjuda med sig vänner på en första träningscykling med arrangörerna till Gran Fondo Stockholm. Detta var en test för att se om arenan kan vara en plats för cykelsporten även vintertid. 
Vi var på plats vid 9 på söndagsmorgonen och efter lite väntande öppnade sig portarna till denna väldiga skapelse. Jag har ju aldrig varit på arenan, så det var en mäktig syn. Vi hade en liten genomgång och så fick man skriva på lite papper om att cykling sker på egen risk. Den stora tunneln är väldigt bred och har två filer. Den inre filen var för den som ville cykla lite lugnare (Max 30 km/h) och den yttre var snabbfilen.
Efter ett par varv, började nervositeten släppa lite och farten ökade sakta. Jag kom upp i en skaplig maxhastighet på 44 km/h, men man kom ner på jorden igen när ett gäng framför oss gick omkull och några av dem gled i väggen rätt hårt. Lyckligvis klarade sig alla utan att behöva uppsöka sjukvård, men några fick ordentliga skrapsår. Det gäller att ha respekt för den fart man kan komma upp i på dessa cyklar. Ett lite brunnslock var det som i detta fall gjorde att en tappade fäste och kraschade.
Det var en helt galen skoj förmiddag och jag hoppas verkligen få göra om detta! 
STRAVA kan du se den smått skojiga uppritningen av dagens runt, runtcykling på Friends Arena.

Uppdatering:
Kolla in Jörgens film från förmiddagens övningar som han klippt ihop från sin GoPro-kamera.

Nystart med blodsmak

För första gången på nästan ett år gjorde jag ett besök på gymet som jag är medlem hos för att komma igång med spinningen igen.

Kommer in till den halvfulla salen med 1 min tillgodo innan passet började. Tur var väl att det samma cyklar som förra året, så inställningarna kom man ju ungefär ihåg.
Medan jag satt där och svettades insåg jag att jag var den enda som svirat på mig full cykelutstyrsel förutom hjälmen då. Kände mig som ett cykelproffs bland alla säckiga bomullströjor. Det spelar givetvis ingen roll hur man ser ut, för det viktiga är att man kör som en galning och pressar sig till max. För den oinvigde cyklisten, kan jag tala om att även spinningupplevelsen blir så mycket bättre med någon form av cykelkläder.
Hon som körde passet var riktigt duktig och talade högt och ljudligt om vad man skulle göra. Det gillar jag, för då har man har koll på de olika momenten som man ska göra. Måste säga att jag fick en grym nystart med blodsmak i munnen – precis som det ska vara.

Omvärdera vintercykling

Jag har väl alltid varit lite positiv till att faktiskt fortsätta cykla på vintern när snön lagt sig, men inte kanske riktigt fått tummen ur att prova.

När man bor där jag bor, finns det verkligen inga bortförklaringar till att inte göra det. Det kryllar nämligen av småvägar med väldigt lite trafik på, vilket är perfekt för en vintercyklist. Jag letade rätt på en runda på ca 2 mil som gick runt Garnsviken, det fick bli min första testrunda som vintercyklist.
Med bara ett par minusgrader och lätt snöfall gav jag mig ut och ganska snabbt insåg jag att detta går riktigt bra. Det gäller att inte komma för långt ut på vägkanten, för då blir det svårt att hålla balansen om man är ovan. När det kom en bil saktade jag ned och släppte snällt förbi den, för nu handlar det inte om att jaga tider. Nu var det endast fråga om uppleva njutningen av få cykla.
Rundan visade vara sig makalöst fin och jag måste säga att jag tror jag flyttat till ett cykelparadis. Dagens runda kan du se på STRAVA.
Så, du som ställt undan din MTB eller pendalrcykel för vintern, omvärdera detta och testa vintercykling. Med rätt kläder blir det en cykelupplevelse utöver det vanliga, framför allt om du har möjlighet att cykla på vägar som inte är allt för trafikerade.
Idag fick jag tillfälle att testa mitt kompletta GripGrab vinterset som jag vann i Henrik Öijers adventskalender. Mössa, vantar och skoöverdrag levererade strålande idag.
Inskrivningscentral, till vaddå kan man undra?

Planerar trainerträning för kalla vinterdagar

Kylan verkar nu har kommit för att stanna ett tag, vilket innebär färre tillfällen för cykling utomhus.

Nu finns det inget som kan ersätta tjusningen med att cykla utomhus, men som tur är har jag en trainer att sätta fast racercykeln i. Jag har börjat vänja mig med detta ganska enformiga träningssätt, men jag känner inte riktigt att jag haft något bra upplägg för min träning.

Häromdagen fick jag massor med bra tips av min kompis Jörgen som jag köpt trainern av tidigare år. Nu ska jag försöka sätta ihop ett program så att jag har ett mål för varje träningspass. Återkommer med hur schemat kommer att se ut när jag är klar.

Jag ska också börja med spinning och säga hej till gymmet igen, men det får bli nästa vecka. Imorgon är det nämligen dags för kvartalets viktigaste gärning: Blodgivning.

Hur ser din pannbensträning ut?
Det vore kul att veta vad ni andra som har en cykeltrainer hemma kör för pass?

79 km jobbpendling idag

Igår ställde jag frågan om jag skulle testa att pendelcykla eller inte till jobbet och givetvis fick jag ett rungande JA på Twitter och Facebook.

På vägen till jobbet ösregnade det och allt grus och skit man fick upp i ansiktet gjorde att det knastrade mellan tänderna. På ett ställe körde jag lite fel och när jag skulle vända blev det tvärstopp och jag stod på öronen, eller rättare sagt ena knät och ena handen fick ta smällen. Det gjorde inte så ont, så jag hoppade upp igen på cykeln och cyklade vidare. 
När jag efter en ganska stor omväg väl kom till jobbet efter att ha cyklat 43,5 km, såg jag att jag hade ett jack i knät och att jag fått ett litet extraknä i form av en bula. Fick en spontanapplåd när jag nyduschad klev in på kontoret från dem som sett mitt cykelpendlarinlägg på Facebook. Sånt gör en glad 🙂
Under dagen gick bulan ned och det känns ganska bra, vilket var skönt. 
På vägen hem så tog jag en annan väg efter ett tips från en kompis och det visade sig vara en hit, då den vägen var betydligt kortare och mer lättcyklad.

På STRAVA kan du se skillnaderna mellan morgonpendlingen och kvällspendlingen.

Idag blev då 79 km pendelcykling i uruselt väder, så lite stolt får man nog vara allt.