Krångel och frustration förbyttes till lycka

Strax före semestern köpte jag en ny pendelcykel, en Bianchi Camaleonte Sports Inn som tyvärr från dag ett bara krånglat för mig. Det är säkert inget fel på modellen i allmänhet, men jag verkar fått ett måndagsexemplar.

Idag på eftermiddagen skulle jag komma till Bianchi Café & Cycles efter att de haft min cykel inne för att titta på det senaste felet som var ett konstant knakande ljud från vevpartiet. När jag lämnade in den, talade jag med deras butikschef som jag tidigare också mailat med. Jag uttryckte min besvikelse över mitt val av cykel och berättade att jag önskat att jag gått på mitt andra val av pendelcykel som var en Bianchi Zurigo cyclocross.

Strax innan stängning klev jag in i butiken och träffade butikschefen. Deras förslag var ett återköp av den krånglande cykeln, för de hade inte lyckats få bukt med det knakande ljudet. Grädden på moset var att jag blev erbjuden att köpa min drömpendelcykel till ett riktigt bra rabatterat pris om jag ville. 

Det var inget svårt val, så imorgon får jag hämta en ny Bianchi Zurigo Ciclocross. Jag kan inte annat än hylla Bianchi Café & Cycles i Stockholm för deras fina kundservice


Lagom (d)järv på Järvafältet

Jag har någon gång planlöst cyklat runt på stigarna kring Järvafältet, men nu har jag fått en riktigt bra runda med alltifrån rotfest till fina snabba partier att köra MTB på om jag skulle välja att cykla i Sollentuna. En kollega som heter Magnus Wiking visade oss denna sköna och dagen till ära väldigt geggiga runda.

Magnus W. fick vänta in oss lite då och då, för han är ett par snäpp bättre än mig och Jonathan som också var med. Jag tycker ändå att vi klarade oss bra i hans sällskap trots att vi inte var lika snabba. Det är otroligt lärande att cykla i sällskap med någon som är bättre. Omedvetet kliver man nog upp ett par snäpp i självsäkerhet, vilket gör att man kliver av cykeln allt färre gånger.


Engelbrektsturen racerapport

Idag klockan 11.15 trampande jag iväg på årets första MTB-lopp för min del, det var även premiär för mig att cykla just Engelbrektsturen 80 km. Det blev heller inget regn som SMHI utlovat, så banan var snustorr. Vid målgång såg alla deltagare ut som krigsmålade militärer av allt svart damm och skit.
Jag hade inga speciella mål med detta lopp, utan tänkte väl att jag kör och så får vi se hur det känns och lägger mig på en nivå som känns bra. Ganska snabbt kände jag att benen var hyfsat starka och villiga att trampa på bra både uppför och på plan mark.
Detta lopp är ett lite mer tekniskt MTB-lopp än Cykelvasan som jag ska cykla senare i augusti. Det innehöll allt från långa plana partier, till hysteriska backar och mycket grusvägar med dödsläbbigt grus, samt skogsstigar med stenar och rötter. Banan innhöll också en endurodel som var riktigt spännande, men ganska svår.
Jag led stundtals med cykeln och dess däck med tanke på allt den fick utsättas för idag, men min suveräna Bianchi JAB 29.2 höll ihop och däcken likaså. 
Jag tycker jag doserade vatten, energidryck och GEL bra under loppet, men vid depån vid 60 km kände jag mig helt slut i musklerna och började känna mig tom på energi. Då proppade jag i mig banan, bullar, saltgurka och energidryck – ett par minuter senare kände jag att orken började komma tillbaka.
Efter 3 timmar och 49 minuters cyklande gick jag i mål på en 213:e plats av 368 startande i min klass och så blev det en 217:e plats på banan. Riktigt stolt och lycklig över att allt gått så bra idag. 
Cykeln avlastad och preppad för Engelbrektsturen 2014
Jag och Jonathan i en glad selfie i regnet när vi kom till startfållan
Lite regn kom innan starten, men mest spännande på denna bild är den vita cykeln med cykelstöd. Undrar hur den var att tackla dagens runda med?

Perfekt recept för ett riktigt skitigt lopp

Imorgon cyklar jag Engelbrektsturen för första gången. En snabb titt på SMHI:s väderprognos för Norberg där loppet går, så ser det ut som vi får 26 mm regn, åska och över 28 grader varmt. Perfekt recept för ett riktigt geggigt och skitigt cykellopp.

Vi får väl hoppas att det inte blir så illa som väderprognosen säger just nu, för prognoser har ju en tendens att ändras var femte minut tycker jag. Uppdatering kl 22.40: nu verkar det som det bara blir lite regn eller inget alls. 
Klockan 11.15 imorgon söndag står jag, Jonathan, Peter och Tomas i startfållan och ikväll känner jag mig lite pirrig i magen, mest för att det ska bli så vansinnigt kul att cykla. Min MTB är nyservad och nyvaxad och nu är det bara att hoppas att man klarar sig utan punkor och andra problem utmed den 8 mil långa banan.

Under morgondagen kommer man kunna se resultatet på Engelbrektsturens webbsida.

Förberedelser inför Engelbrektsturen

Häromdagen upptäckte jag på transportsträckan hem från en av mina cykelrundor i skogen att bakhjulet på MTB:n wobblade lite. Eftersom jag ska köra den 8 mil långa Engelbrektsturen på söndag ville jag få det riktat, så jag svängde förbi den lilla lokala cykelbutiken/verkstaden Rydins Cykel. -Kom in med den imorgon så fixar det, sa killen. Sagt och gjort, igår lämnade jag in den och bad dem även göra en liten översyn av den.

Idag var jag och hämtade den och allt var fixat och genomgånget. Förutom att de gått igenom växlar och bromsar, så fixade de så att stötdämparlåsningen nu fungerar som den ska. När jag ändå var där idag kollade de även att trycket i stötdämparen var korrekt enligt min vikt. 
På vägen hem fixade jag även en del nödvändigheter inför söndagen, som att köpa GEL, Energibarer och en extraslang att ha med mig. Den förra extraslangen användes ju vid en punka i skogen häromdagen.
Idag är det stekhett (+31 grader just nu) och framåt kvällen funderar jag på en tur med racern. Jag tror inte jag ska köra något med MTB:n, nu när den är nyservad och fin. Man kan ju ge sig fanken på att något händer innan loppet om man skulle ge sig ut med den nu.