Semesteraktiviteter


Nu har man då avverkat de första dagarna på semestern och det har än så länge innehållit ett landsvägspass på ca 7 mil som gick upp mot Närtuna och sedan via Lindholmen och Vallentuna hem igen. Jag kunde också konstatera att förra årets vägrenoveringar som Trafikverket gjort på småvägarna i Roslagen blivit lite bättre att cykla på. När man säger renovering, så tror man ju att det ska bli bättre? Men Trafikverket har snålat och valt att lägga något som kallas för Tankbeläggning och förra året var det helt horribelt att cykla där. I år är det lite bättre att cykla på beläggningen, även om det forfarande inte är lika njutbart som på vanlig asfalt. Tankbeläggningen verkar inte vara särskilt hållbar, då det redan blivit hål och sprickor i den ”nya” beläggningen här och där. 

Under torsdagen var det tänkt att jag skulle köra ett MTB-pass för visa Blå Leden för de i Team Utam. Gränser som kör MTB och som var lediga, men inga kunde då. Har nu istället flyttat det till helgen istället, så får vi väl se om några kan då. 

Annars jag turistat lite på lagom avstånd från hemmet och jag har varit en sväng upp till Norrtälje och fyndat lite på en loppis. Hittade dessa två små minioljelampor.


Jag provade något nytt och förvånansvärt spännande ikväll. Bilbingo. Detta kan tyckas vara något som bara pensionärer spelar, men nej då. Det var massor med ungdomar på plats. Det hela gick av stapeln uppe i Rimbo och det var ca 200 bilar på plats med oss. Det hela går ut på att man köper ett antal brickor och sedan sitter man i bilarna och lyssnar på numren som ropas ut. När man har bingo så tutar man. Tyvärr vann ingen i vår bil, men det hela var rätt spännande och himla trevligt måste jag säga. Man har en paus i halvtid där man hinner äta och dricka lite kaffe innan det är dags för rond två. Det blev ett kul sätt att spendera en onsdagskväll på, istället för att hänga framför tv:n.

Bilbingopicnic

Bingobrickorna snyggt uppradade på brickan

Paradiset i skogen

Vet inte hur många gånger jag sagt det, men ska man uppleva något ordentligt så ska det göras på cykel. Detta gäller såväl Mallorca som skogen runt hörnet där du bor. Många av oss åker bil, cyklar eller går samma sträckor hela tiden och rätt få bestämmer sig för att utforska omgivningarna där man bor.

Om du ska utforska din lokala skog, görs det kanske bäst till fots alternativt på en MTB om du är beredd på att släpa den över diverse hinder här och där. Det hör liksom till utforskandet tycker jag, så det stör inte mig. Jag kan fortfarande bli helt lyrisk när jag cyklar i skogen och hur vackert och stillsamt det är.

Idag när jag cyklade Blå Leden hela vägen till Bogesunds slott, så var det stundtals en trollsk känsla i naturen när man trampar sig fram genom allt från meterhögt gräs, tät vegetation, öppna vackra fält, samt skogspartier med gamla stora träd som förvandlar delar av skogen till maffiga slottsliknande salar.

Det blåsiga väder vi haft i veckan hade dock gjort att en del träd lagt sig takt över leden, så ibland fick man vara väldigt akrobatisk för att ta sig fram. Idag mötte jag både andra cyklister, terränglöpare och vandrare. Två gånger stannade jag dessutom och pratade lite med dessa för mig okända människor. Två av dem guidade jag så att de inte skulle gå vilse, för de visste inte riktigt vart de var på väg. De andra som jag mötte var ett par nybörjarcyklister i skogen och vi möttes där det var som mest stökig terräng och i stort sett hopplöst att kunna cykla. Jag gladde dem med att fortsatte de bara en bit till, så skulle MTB paradiset öppna upp sig.

Dagen avslutades med att jag bokade en resa till Prag och en middag med mor och bror på Fridays i Täby Centrum.

Att inte behöva göra något

Igår checkade jag ut från kontoret och studsade med lätta steg iväg på semester. Idag sitter jag då här med en kopp kaffe i morgonsolen och hör asparnas löv prassla, som jag tycker kan liknas med bruset från havet om blundar och låtsas att man sitter på en strand.

Då har man ett par veckor där jag inte har några krav på mig och det är väl det bästa med att ledig tycker jag. I sommar har jag några saker planerade, annars tänker jag mest ta semestern som den kommer.

Cyklandet ska dock inte få ta semester, utan det ska det bli mycket av. Jag har ju ett cykellopp planerat i sommar och det är Engelbrektsturen, 70 km som går av stapeln den 23/7. Det ska bli jättekul att köra det, för det är ett av de MTB-lopp jag kört som jag verkligen gillar. Lagom tekniskt, men ändå inte särskilt svårcyklat för en vanlig MTB-cyklist. I år kör jag för Team Utan Gränser i snabba motionsklassen och än så länge är jag ensam anmäld från vårt cykelteam, men vi får väl se om det blir några fler när det närmar sig.

Nu ska jag gå och fylla på min kaffekopp, så får se om det kanske blir lite cyklande idag också!

Årets 6:e donation

Jag vet att det är två dagar kvar på juni, men jag kommer inte hinna med någon mer cykling denna månad. Därför är det dags att summera månadens cykling och göra årets sjätte donation till Team Utan Gränsers insamling till förmån för Läkare Utan Gränser.

Tack vare några bra långpass, rätt mycket pendelcyklande och så Vätternrundan på detta så kom jag upp i 863 km cykling i juni. Det blir därför 863 kr till insamlingen. Efter denna donation har jag i år skänkt 3 025 kr till vår insamling som jag hoppas ska göra nytta där ute i världen någonstans.

Mer om Team Utan Gränser och min utmaning 1kr/km

Mr Sunshine blev Mr Rain

Idag tänker jag mig att jag ska köra två cykelpass och det första har jag precis genomfört. Det blev en lagom lång runda på ca 43 km i mestadels sol, men sjukt blåsigt väder.

Ibland brukar jag berätta lite om historiska byggnader jag passerar på mina rundor och idag turen kommit till Vada kyrka. Det är ganska oansenlig byggnad som ligger ensam på en kulle en bit från Brottby i Vallentuna. Grunden till kyrkan uppfördes på 1100-talet, men den fick sin nuvarande form i slutet på 1200-talet och då tillkom även sakristian, samt ett vapenhuset som revs på 1400-talet.

Jag är faschinerad över hur en sådan här liten byggnad har fått stå på samma plats i över 800 år. Undrar hur många av dagens nybyggda byggnader som kommer stå kvar om 800 år? Skulle vara kul att besöka den och se hur den ser ut inuti, men vad jag kunnat läsa mig till så är den väldigt skandinaviskt vitrappad inuti.

img_2909

Vada kyrka
img_2906 Mr Sunshine – alltid med ett leende. Fast ibland lite konstlat 😬

På vägen hem från rundan efter att jag vänt i höjd med Kårsta, fick jag trampa på för glatta livet. Som från ingenstans kom det ett sjuhelsikes regn. Vi får väl hoppas att vi slipper regn senare i eftermiddag, då jag och min kompis Martin ska cykla MTB. Fortsätter det så här, så tror jag vi ställer in.

img_2913

Blöta ben