Nytt försök att vintercykla

Detta inlägg kanske borde skrivits igår torsdag, men när jag kom hem igår var jag så frusen att jag mest ville krama min varma tekopp.

Torsdagsmorgonen började annars rätt trevligt med kanske 3 minusgrader och jag njöt verkligen av det vackra vinterlandskap som nu även Stockholm är insvept i. Och hör och häpnad – Jag vill ge Österåkers kommun lite cred för på torsdagsmorgonen var de flesta cykelvägar, inkl grusvägen mellan Täljö och Rydbo snöröjda efter onsdagsnattens snöfall. Och detta före kl 07:30.

När det var dags att cykla hem på torsdagskvällen hade temperaturen fallit ytterligare några grader jämfört med morgonen. Jag är rätt bra klädd för vintercykling, men kylan igår gick genom alla mina klädlager. Och värst frös jag om fingrarna.

Under dagen på torsdagen hade det snöat lite mer och det var bara i Danderyd och Täby, där man sopsaltar som det var snöfritt och lättcyklat. Men tack vare att det var så kallt, var snön fluffigt lätt och inte så svårcyklad på cykelvägarna hemma i Åkersberga.

Bilden är från grusvägen mellan Täljö och Rydbo på vägen hem igår kväll. Den var fint snöröjd på morgonen, men lättcyklad ändå trots nyfallen snö.

Idag när jag vaknade var det 12 minusgrader och när det är så kallt så cyklar jag ogärna ute. Så idag blev det att arbeta hemma. Dessutom skulle jag ta emot ett paket som skulle komma någon gång under dagen.

Ett rött litet paket

Paketet var min lilla present till mig själv – en Apple Watch. Jag gick lite bananas och valde en röd. Härligt med lite färg på armen tycker jag.

Nu ska jag bara bli kompis med den, så den inte stressar ihjäl mig med allt den ber mig att göra. Rör på dig, stå upp m.m.

En utmaning att vintercykla

De senaste åren har det varit en piece of cake att vintercykla i Stockholmstrakten, eftersom det varit så dåligt med snö. De senaste dagarna har vi fått en hel del snö faktiskt även i huvudstaden.

Jipiii tänkte jag! Nu ska jag äntligen få snöcykla. Jag klädde mig för vintercykling och eftersom det snöade så mycket tog jag på mig mina skidglasögon.

Rätt snabbt kunde jag konstatera att i Österåker hade man inte plogat någonstans. Med 10 cm blötsnö och snorhalt under snön, blev färden lite av Bambi på hal is, trots rejäla dubbdäck. Det fanns ingen chans att slappna av, man fick vara på helspänn hela tiden. Helt plötsligt kunde cykeln bara byta spår och ge sig iväg åt ett håll som inte jag ville.

Man kanske inte får ha så höga krav på snöröjningen när vi nu har haft en del snöfattiga år? Men att man inte hade snöröjt någonting i Österåker när det är dags för många att åka till jobbet efter många timmars snöande är tråkigt.

Jag fick ge upp min cykelpendling till jobbet i höjd med Täljö station, när jag tycker det blev för svårt att ta mig fram. Då hade det tagit mig en bra stund att ta mig de 6 km som det är dit. Nu hade jag samma jobbiga 6 km tillbaka hem.

Hemma igen efter att jag givit upp pendelcyklingen

Jag kom hem helskinnad, men lite besviken på att jag inte kunde ta mig till jobbet på cykeln pga att det snöat rejält. Nere i Täby hörde jag att man tidigt varit ute och sopsaltat, så där var det tydligen inga problem att cykla. Men dit kom jag ju aldrig.

Idag har det snöat hela dagen och trädet på terrassen börjar se väldigt tungt ut. Frågan är om man vågar prova att cykla till jobbet imorgon, eller om jag åter kommer få vända hem pga långsam snöröjning?

Hoppas min japanska Pil inte kollapsar av all snö 🙏🏼

Adventscykling

Inatt var det riktigt kallt och det var tur att jag bjudit in till Adventscykling i klubben först kl 12. Vid lunch var det bara ett par minus och solen strålade.

Tre glada prickar iform av mina cykelvänner och teamkompisar Gerry, Tom-Erik och Robert S ville trotsa kyla och cykla en kortare tur runt sjön Garnsviken.

För min egen del var detta första riktiga premiärturen med min grusvägscykel, Lauf True Grit. Och ojojoj… vad jag älskar min nya isländska cykel. Jag älskar framför allt sittpositionen och det fräckt utformade styret, som de flesta grusvägscyklar har. Det passar mig perfekt tycker jag och för första gången känns det okej att sitta med händerna i bocken, vilket jag i stort sett aldrig gör på min racer.

Efter rundan tinade jag upp mina cykelkompisar med glögg, kaffe kakor och saffransbullar hemma hos mig 😄

Premiär för snöpendling

Idag var det då dags att göra premiär för årets första vinterpendling och det till vårt nya kontor i Arenastaden. Under natten hade det snöat rätt bra och även om det inte var några otroliga mängder, så valde jag ändå att ta cykeln.

Resan mot jobbet börjar som bekant i Österåker och ingenstans syntes det till några plogbilar. Det läskigaste var att cykla på villagatorna där bilarna packat snön och när man kommer med en cykel med smala däck, så gör cykeln helt oväntade glidningar i sidled med både fram och bakhjul.

När jag närmade mig Täby tänkte jag att att snart blir det välplogade och sopsaltade vägar… Men tji fick jag. Inte en plogbil i syne där heller.

Vid gränsen till Danderyd så var det verkligen en gräns mellan skitjobbig cykling och riktigt angenäm på deras sopsaltade cykelbanor. I Djursholm kunde jag susa förbi den stillastående kö av SUVar som alla köade för att sakta ta sig ut mot E18.

I Solna kommer nästa gränsdragning där snöröjarna också tagit semester, eller helt missat att det snöat. Nu blev det tungcyklat igen ändra fram till nya kontoret.

På vägen hem tänkte jag att nu ska det väl iallafall vara plogat, men det var nästan ingen skillnad mot i morse?

Min hemkommun Österåker, där hade man bara snöröjt halva sträckan av nya cykelbanan mellan Rydbo och Täljö och på den oplogade delen var det nu nästan 10 cm nysnö. Mysigt, men med lite plusgrader och sedan minusgrader på det kommer göra den delen ocykelbar om den inte snöröjs snart.

Övriga cykelbanor var annars helt okej plogade, så där får de ett plus i kanten även om de inte sopsaltar här. Det gick ju att cykla iallafall.

Jag vet inte hur många dagar jag kommer orka men detta, så nu tänker jag aktivera mitt SL Accesskort, för jag kommer inte palla att utsätta min kropp och tålamod för detta varje dag.

Så klär sig vintercyklisten när temperaturen faller

Tidigt på lördagsmorgonen kunde jag sikta höstens första snöflingor här hemma i Åkersberga. Givetvis var jag tvungen att dokumentera detta, för de första flingorna är ju alltid nyhetsstoff i sociala medier. Jag är en av dem som älskar Sveriges alla årstider och framförallt vintern. Lika vackert som naturen kan vara på sommaren, lika fin är den inbäddad i Kung Bores vita skrud.

53FB4F80-4C86-41F5-98FA-6591F1CCE210.jpeg

Vintercykling är också något som kan vara helt fantastiskt, men det kräver sin utrustning för att vara behaglig. Den bästa vintercyklingen får man när det kanske är runt -5 grader och helst när det fallit nysnö. Vägarna ska välplogade och helst osaltade. Därför är det bäst att försöka leta sig ut till det mindre vägnätet utanför stan eller orten där man bor. I Åkersberga och Vallentuna finns gott om småvägar som har detta här och där.

Hur klär jag mig för vintercykling?

Vi är alla olika frusna och varma människor. Jag inte direkt frusen av mig. Det jag tycker är okej kanske inte andra tycker är tillräckligt. När man då står där i all sin nakenhet och ska börja klä på sig, då tar jag på mig detta inför en vintercykelrunda:

Vi börjar i mittenregionerna på kroppen och ett omtalat ämne bland nya cyklister är underkläder. Jag börjar direkt med att säga att underkläder i en cykelbyxa är egentligen NoNo… Cykelbyxan är konstruerad för att ha direktkontakt med kroppen och det är inget konstigt med det. Men är det mer än -5 grader så tycker jag att man kan behöva komplettera cykelbyxan med ett par vindtäta vinterkalsonger. Risken för att få skavsår är inte lika stor på vintern om man sätter på dem sig rätt, eftersom man inte cyklar lika långa turer ute då (inte jag iallafall) Tips på vindtäta vinterkalsipper är Crafts Active Extreme.

När man då står där som stålmannen i sina windstopper kalsonger så är det bara att fortsätta dressa sig för sitt kylslagna cykeläventyr.

Nästa plagg jag drar på mig är ett par vintercykelstrumpor som ofta har extra bra isolering över tårna eftersom de är extra utsatta under en cykeltur. Efter detta tar jag på mig en underställströja, gärna en variant som anpassad för cykling. Det är bra om framsidan av den är extra bra isolerad och vindtålig. Sedan är det dags för ett par flossade vintercykelbyxor. Snåla inte när du köper ett par sådana, då du oftast får det du betalar för. Vinterlycracyklisten blir komplett med en flossad vintercykeltröja och möjligen en vintercykeljacka eller cykelväst ovanpå den.

Hur många lager kläder man väljer är givetvis väldigt individuellt, men jag tycker detta brukar räcka för mig ned till omkring -5 grader. Tänk på att din träning ska också göra att du ska bli varm. Har du för mycket kläder på dig är risken att du kan blir för varm, dessutom blir man mindre rörlig ju fler lager man tar på sig.

98B9C859-7C8E-4156-87A2-E58B19773893

På fossingarna har jag sedan ett par rejäla vatten- och vindtäta vintercykelskor. Är det riktigt kallt stoppar jag i ett par batteridrivna sulor i dem. Sådana går att köpa på tex Kjell & Co och batterierna brukar hålla 3-6 timmar, beroende på vilket värmeläge du kör på.

För att värma knoppen har jag en specialanpassad vintercykelmössa i fleece som är gjord så att man ska kunna ha den under en hjälm. På händerna är det ett par lobstervantar som gäller för bästa värmeisolering. Sedan drar jag på mig en buff runt halsen som man kan dra upp över ansiktet vid behov. På med hjälmen och du är redo att vintercykla ☃️

Innan jag drar iväg kollar jag alltid däckstrycket på min cykel som givetvis är utrustad med dubbdäck för annars blir cykeln som Bambi 🦌 på hal is om vintern.

Cykla nu snyggt och försiktigt och våga använda din cykel året runt.

7B9621E1-AB22-4C8F-AA20-A65A6427442E