Halloj bloggen

Senast jag gjorde ett inlägg var i januari och sedan blev det tyst. Inget har hänt, så var inte oroliga. Det har bara varit så att jag hamnat i en bloggsvacka och inte känt för att skriva något.

Vad har hänt under året?

Förutom bloggsvackan, så har det även varit en träningssvacka. Jag har liksom inte tyckt det varit kul att cykla, något som jag förut älskat. Jag bokade ändå in mig på MTB-loppet Engelbrektsturen i somras och det var väldigt trevligt som vanligt. Hade inga tidsmål, eftersom loppet var min andra runda i år på MTB:n 🫣

Pendelcyklingen går också ganska trögt och jag får nätt och jämt till 1-2 gånger per varannan vecka. Just det finns det faktiskt en anledning till och det är att jag för en tid sedan tog mig i kragen och bestämde att jag ska försöka börja träna lite annat än cykling också.

Styrketräningen har gjort entré i mitt liv

Jag beslutade mig för att anlita en personlig tränare och drämde till med ett 12 veckors paket med en PT som jobbar på SATS, som även kör PT-pass på vårt gym på jobbet.

Carl som han heter har verkligen fått mig att börja gilla styrketräning. Det är stort för en som knappt styrketränat och alltid avskytt tanken på det.

Spontant ser jag inte själv så stora resultat ännu på vikt m.m. Men jag har jag förstått och intalat mig att detta gör jag inte för att se några snabba resultat. Detta är en långsiktigt investering i mig själv och nu när det gått några veckor, börjar dock styrkeresultaten att märkas. De vikter jag började med har nu både dubblats och tredubblats på vissa övningar.

PT-Carl peppar och ser saker som man aldrig skulle upptäckt om man tränat helt själv. Han är också där och ökar på vikten när han märker att det går för lätt. Det gör att jag ofta är sjöblöt efter man kört en timme med honom.

Jag kör nu tre pass i veckan och ett av dem är med PT-Carl varje vecka. Veckan börjar med ett överkroppspass och lite bål, sedan blir det ett underkroppspass med lite bål och så avslutas veckan med ett blandpass.

Mat och träning

I mitt paket med PT-Carl så ingick det även lite genomgång av kosten och det visade sig att jag äter för lite för att träna tre gånger i veckan. Så lite saker har jag fått justera. Men för det mesta äter jag som jag brukar.

Nu har jag även hoppat på och ska köra mat via Hello Fresh, så jag inte fuskar och äter snabbmat som korv, köttbullar och makaroner för ofta.

Kanske är detta en nystart och en starkare Magnus på sikt 😀

Man kanske blir lite stark?

På min arbetsplats har vi ett årligt friskvårdsbidrag och förut har jag alltid haft lite svårt att veta vad jag ska göra för mitt bidrag, då typ inget sportsligt jag gillar att göra fanns med i Benifys register av godkända aktiviteter.

Men sedan ett par år, kan man faktiskt få ersättning för månadsbetalningarna för Zwift. Eftersom jag använder Zwift året runt, så blir det ju en del pengar på ett år. Det kan man nu kan få tillbaka via friskvårdsbidraget. När jag skickat in årsbetalningar för Zwift, fanns det en pott kvar som precis räckte till ett årsabonnemang på jobbets gym.

Kan inte ens komma ihåg när jag besökte ett gym sist, så det kanske var på tiden att jag kommer igång med lite skrotlyftande igen. Gymmet på jobbet drivs i SATS regi, men det är ett obemannat gym såklart, med möjlighet att boka tid med PT m.m.

Gympremiär

Idag gjorde jag då gympremiär. Kände igen det mesta och började med lite uppvärmning innan jag provade de flesta maskiner. Började med lite benstyrka och jobbade mig upp till bröst och armarstyrka.

Sitter jag här tillräckligt länge blir jag nog stark

Ensam är inte stark

Igår skrev jag lite att jag inte hade den uthållighet jag trodde i mina ben, vilket gjorde mig lite mig lite nere. Jag vet att man inte ska jämföra sig mot andra, men ska man cykla i en SUB9-grupp där alla har ett tidsmål, så måste man ha ork i benen. Jag vet att det kan vara en tillfällighet och ha med ens dagsform att göra, men allt annat känns ju så bra.

Idag när jag skulle köra mitt PT-pass med med Tim på Elixa, förklarade jag min lilla svacka och vips hade vi ett träningspass med fokus på att stärka benen. Det är detta jag gillar med att ha en PT att vända sig till.

Vi började med 15 min i en crosstrainer med maximalt motstånd. Det kanske inte låter tokjobbigt, men så körde vi den utan att använda själva stängerna som man normalt drar i med händerna för att hjälpa till. Detta för att benen skulle få jobba hårt.

Efter detta körde vi en serie med breda och smala knäböj med och utan vikter. Sedan avsluatde jag 20 min till med samma övning som jag började med i crosstrainern. 1 timme benfokus och sedan hade jag skönt darriga ben.

Nu till helgen är det dags för den första certifieringsrundan med den SUB9-grupp jag ska cykla Vätternrundan med. Detta blir första testet att cykla med hela gruppen i samlad trupp. Vi ska avverka ca 18 mil på lördag, men innan dess ska jag försöka klämma in minst två träningspass till, varav ett ska vara ett styrketräningspass.

Hej och hå, snart är jag på banan igen…


Magmuskel, magmuskel under skinnet där

Säg mig vart du är… Just nu finns du inte. Du syns inte iallafall, men imorgon lär du ge dig till känna känslomässigt tror jag.

Idag väckte jag liv i mina mag- och bröstmuskler på dagens PT-pass. Det här med PT har öppnat en hel ny värld för mig, måste jag säga. Att se fram emot ett styrketräningspass, vet jag inte om jag någonsin gjort. I veckan kom jag på mig själv att jag faktiskt gick och längtade till att få åka till gymmet.

Idag gick Tim som är min PT igenom sista delarna av kroppen, så nu har jag ett gäng övningar för att flytta runt träningsvärken över kroppen. Nästa vecka lägger vi i en högre växel, för även om jag ibland varit helt slut efter vissa pass, så finns det ju alltid en tyngre vikt…

Imorgon kanske man skulle få till ett morgoncykelpass om jag orkar upp i tid?

Bakslag för våren

Snöblask och stormvindar verkar vara dagens vädertema. Just idag måste jag säga, för träningens skull är jag glad att det inte är optimalt cykelväder.
Denna vecka har jag fått till två PT-pass och ett pendelcyklingspass på 70 km. Efter att Jag körde benstyrka i onsdags har jag rört (rör) mig som Zeb Macahan. Jag trodde jag var bättre tränad i benmusklerna än vad jag tydligen var, även om Tim säger att jag tydligen är stark i benen?
Det var därför jag med ett stelt leende på läpparna, ändå valde att plåga mig fram och tillbaka till jobbet i fredags med pendelcykeln. 
Apropå den så längtar jag efter en bättre pendelcykel, allra helst en Cyclocross. Är lite avis på dem som lugnt och sansat glider förbi mig på morgonen på sina racers, när jag kämpar med att få skruttis att rulla i en inte alltför oanständig hastighet.
Jag har har ju både en racer och en fin MTB, men racern är inte att tänka på. Jag måste ta mig igenom ganska dåliga underlag (ibland inte ens en asfalterad väg) på min väg till jobbet. MTB:n är väl bättre, men den är nog bara lite snabbare än den gammel-MTB som jag idag använder som pendelhoj.
En Cyclocross är därför den optimala pendelhojen tror jag, för att övertyga mig själv om ett framtida cykelinköp. Vi har i vår lilla cykelgrupp diskuterat hit och dit om vad för CX man ska ska köpa. Den kan ju bli hur dyr som helst, precis som alla andra cyklar.
Frågan jag måste ställa mig: 
Vad kommer den används till mest, jo pendelcykling. Även om jag älskade att se på CXSM2013 förra året, där cyklisterna geggagde ner sig och hoppade över hinder, så tror jag kanske inte att det är det som jag kommer göra. Eller kommer jag? Frågorna är många och cykelvalen likaså…
Just nu drömmer jag om en sådan här:

Bianchi Zurigo D2 Ciclocross med skivbromsar