Ett nyvaket Roslagen

Sist jag tog en runda i trakterna kring där jag bor så var det sommar fortfarande. Men sedan jag börjat arbeta på kontoret igen i augusti, har det inte blivit mycket cyklande ute förutom fram och tillbaka till jobbet. Det är ju cykling det också, men att cykla i egen takt utan några krav på att att passa en tid var länge sedan.

En cykeltur i mitt eget tempo i ett nyvaket Roslagen är lite som balsam för själen. Luften är frisk och härlig så här års och även om höstens färger nu mer gått över i en jämnbrun nyans, är naturen ändå vacker.

När man cyklar iväg på morgonkvisten som jag gjorde idag, är det inte ovanligt att du får ha vägen helt för dig själv. Sånt är mysigt! Jag är egentligen inte så mycket för tidiga morgonrundor. Men idag vakande jag av mig själv före tuppen och eftersom jag hade planerat att ta en cykeltur, svirade jag om från pyjamas till cykelkläder efter frullen.

Det blev ca 48 km idag. Kaffe och lussebullen smakade smaskens när jag kom hem strax innan lunch. I eftermiddag sak jag och brorsan besöka pappa och uppvakta honom på Fars dag.

Stark! Sen kom motvinden…

Idag väntade jag till eftermiddag innan jag gav mig ut och cyklade en sväng. Natten och morgonens regn var inget som lockade mig, så jag passade på att åka och handla lite saker och fixa lite saker hemma på förmiddagen.

På eftermiddagen hade det börjat torka upp, men nu var det rejält blåsigt istället. Trots detta var det ändå rätt varmt i luften. Och är det tvåsiffrigt, brukar jag köra i korta cykelbyxor. Däremot blev det armvärmare och handskar med långa fingrar.

Jag tyckte att det gick lekande lätt i början och jag kände mig riktigt stark och solen sken och värmde skönt mellan molnen. Inget kunde stoppa mig nu…

…När jag kommit halvvägs på rundan och börjat cyklingen hemåt kom motvinden från helvetet. I vissa nerförsbackar fick jag trampa för att cykeln ens skulle röra sig framåt. Och plötsligt kände jag mig inte så stark längre 🥵

Motvind är det värsta jag vet. Det finns nog inget jag hatar mer än det när det kommer till cykling. Den kan få en att gå från stålmannen till gummitarzan på ett kick.

Det blev iallafall 60 hälsosamma kilometers och jag måste säga att jag älskar verkligen min gravelbike, Lauf True Grit. Skulle jag bara köpt en cykel, skulle jag bara ha denna. Den är så härlig att cykla på och de sämsta vägarna blir en fröjd att susa fram på.

Läskigt pyssel och shopping till nya cykeln

När jag var och handla häromdagen köpte jag 2 pumpor och det blev två enorma saker. Som vanligt gör jag alltid en till mig själv och en till mina vänners delikatessbutik/restaurang på Södermalm i Stockholm.

Det är superskoj att göra detta tycker jag och jag älskar att försöka hitta på nya saker varje år. I år blev en läskig clown till mina vänners butik och en dödskalle omgiven av eldsflammor till mig själv.

Halloween pumpkins

Jag har också varit iväg en sväng till Cykelkraft i Täby för att införskaffa mig ett par pedaler till Katla, min nya gravel bike som är en Lauf True Grit.

Jag har tidigare inte brytt mig så mycket pedaler, men denna gång köpte jag inte de billigaste, utan valet föll på ett par Shimano XT pedaler som är en modell som är lite mittemellan i Shimanos SPD-pedalserie. Det man oftast får betala extra för är att ju dyrare de är, desto lättare är de, samt att de oftast har en lite större tryckyta för skon för att man ska få ned så bra kraft som möjligt i pedalen. Dessa väger in på 343 gram.

Imorgon har vi städdag i föreningen, men hoppas hinna ut på en liten cykeltur med nya cykeln ändå, nu när jag skaffat mig ett par pedaler.

The white lady is in the house

I förmiddags rullade jag av Silja Symphony med min nya gravel bike som jag varit över i Helsingfors för att hämta. Själva hämtningen av cykeln gick mycket smidigt. Jag fick kanonfin service av cykelbutiken Larunpyörä. De hjälpte mig att montera på mina trampor Som jag hade med mig, samt ställa in cykeln så den skulle passa mig. Sedan var det bara att hoppa upp på cykeln och trampa tillbaka mot centrala delarna av Helsingfors och Olympiaterminalen där TallinkSilja båtarna avgår från.

Resan hem var rätt gungig, då det blåste på rätt bra. När jag skulle gå ned till hytten för att lägga mig, kändes det som man tog ett och annat luftsteg. Som tur är blir jag sällan sjösjuk, så jag klarade mig fint.

Efter en stadig frukost på båten, packade jag ihop mina saker och gick till bildäck när detta öppnade för att se om cykeln klarat stormen. Och visst hade den gjort det. Jag hade lyckats låsa fast den i väggen på ett sätt så att cykeln stod stadigt och min medhavda bubbelplast hade gjort att den klarat sig från repor eller andra skavanker.

Efter att jag rullat av båten styrde jag mot jobbet och jag tog vägen via Lill-Janskogen som numera är en bilfri väg. Magiskt fint och mysigt att cykla där med alla fina höstfärger.

Jag tror att detta kommer bli en riktigt favoritcykel och jag fullkomligt älskar den, fast jag knappt cyklat på den. Den vita färgen är magiskt fin och kan liknas lite med nygjord mjukglass, vilket kanske inte bilderna jag tog nu ikväll visar.

Älskar de små enkla detaljerna på cykeln som Laufs sägning ”Just ride” som står tryckt lite här och där och piece de resistance är väl ölöppnaren som sitter där framväxeln skulle suttit om man haft en sådan 👌🏼

Resan mot Island startar med en resa till Finland

Idag ska jag äntligen bege mig iväg för att hämta hem min gravelbike, en Lauf True Grit som jag köpt genom den finländska cykelbutiken Larunpyörä. Det är den enda återförsäljaren för Lauf i norra Europa om man bortser från Island, där den kommer ifrån.

Själva köpet av denna cykel har varit en resa i sig. Bara det att navigera sig runt på en finsk sajt och försöka hitta info om både butiken, cykeln och köpvillkor m.m. var inte helt lätt. Det slutade med att jag hittade en mailadress till butiken för försäljningsfrågor.

Efter lite mailande med en supertrevlig kille från butiken, beslutade jag mig för att slå till. Kruxet var bara att jag som bor i Sverige inte kunde köpa den i deras webbutik. De levererar nämligen inte utomlands. Helsingfors ligger ju inte så långt bort, tänkte jag och frågade om det kanske gick att lägga en order via e-post och sedan åka till Finland för att hämta den? Visst gick det bra fick jag till svar och så gjorde vi upp om betalningen.

Resan startar idag

Idag tar jag då morgonflyget ✈️ över till Helsingfors. Jag kommer spendera dagen i Helsingfors och käka lunch inne i stan för att senare på eftermiddagen ta mig till cykelbutiken och hämta cykeln.

Jag reser med lätt packning och med mig i min ryggsäck har jag bl.a. ett par pedaler, cykellås och min cykelhjälm, samt lite kläder och annat man behöver för en kortare trip. Från butiken planerar jag att cykla till TallinkSilja terminalen. Jag har sedan bokat en båtresa 🚢 tillbaka till Stockholm för mig och cykeln.

Nya familjemedlemmens namn

Jag gillar att namnge min cyklar och givetvis har min nya isländska Lauf fått ett namn. Den har jag nu döpt till Katla, som är ett isländskt tjejnamn och även namnet på en aktiv vulkan. Vi svenskar känner nog mer igen namnet från Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta, där den eldsprutande draken hette Katla.

Vilket äventyr detta blir för att jag just ville ha denna cykel 🤓 Men nu är jag så taggad inför nästa års stora utmaning som är det 20 mil långa gravelloppet The Rift på Island.

Foto från Larunpyoras Instagram med min cykel