Upptäcktsfärd

I tider som dessa är cykling en makalöst bra sport som man kan utföra solo utan att det blir tråkigt. Idag tänkte jag att man på allvar skulle prova att svänga av asfaltsvägen och in på en grusväg och se var det bar av. Sagt och gjort, efter att jag åkt nedför Hakungebacken som ligger en kort bit från mig svängde jag in på en grusväg.

Känns rätt fräckt att kunna göra det med en något annat än en MTB. Man inser dock att grusvägscyklandet innebär en hel del ofrivilliga stopp iform av att en grusväg plötsligt upphör och kanske blir en privat väg eller tomt. Visst kan man planera sin rutt, men jag är inte den som gör det. Jag tar det lite som det kommer och får man nog räkna med sånt.

Jag hittade dock idag några riktigt trevliga vägar genom Österåkers skogar och över fält och ängar. Utmed turen cyklade jag förbi många fina små hus, men man undrar ju vilka det är som bosätter sig mitt i ingenstans.

Älskar verkligen min Lauf grusvägscykel och den mycket speciella framdämparen gör ett fenomenalt jobb på dåliga vägar.

Jag avslutade turen genom att cykla ned till havet vid Bammarboda, men hittade ingen bra väg utmed vattnet till Skärgårdsstad, så vid Skeppsdal tog jag asfaltsvägen hem igen. Rundan blev ca 39 km och jag ska kolla på kartan där jag cyklade hur man kan utveckla rundan och få bort så mycket asfalt som möjligt.

Snart en arbetsvecka hemma

Har du börjat klättra på väggarna, hamnat i en tillfällig depression av att vistas i ditt hem dygnet runt? Jag har väl inte riktigt hamnat där ännu som tur är, men man märker att vissa i sin omgivning börjar visa tendenser på detta. Jag börjar dock sakna den sociala biten som man får på jobbet. Men vi har en videoavstämning på morgonen och en på eftermiddagen i vår grupp, så det känns ändå som man får träffa kollegorna lite.

House tour för kollegornA

Igår förslog jag en idé som en på Webbdagarna berättade att de gjorde. Den gick ut på att man på videomötet lät varje deltagare ha en liten House tour via webbkameran eller telefonen, för att visa hur man bor. Det lät som ett kul sätt att lära känna sina medarbetare lite mer. Mina kollegorna tyckte det var en skojig idé, så vi ska nog köra detta nästa vecka på våra avstämningar.

Brutna träningslöften

Jag har dock redan brutit löftet att göra någon sportig aktivitet varje dag. Men till min ursäkt så trodde jag att jag en slemmig groda 🐸 på gång i halsen på kvällen efter att jag körde ett race i Zwift i onsdags. Valde därför att inte utmana kroppen igår, trots att jag knappt kände av den då. Nu har grodan försvunnit, så det var väl ingenting.

The Vulcano Jersey

Appropå Zwiftraceet så fick jag efter målgång, The Vulcano Jesrsey. Den tilldelas den snabbaste cyklisten uppför Vulcano climb. Förmodligen tilldelades jag den eftersom jag stannade kvar en kort stund efter racet, men lite kul är det allt när man får sådana här utmärkelser 🤴🏼 Jerseyn får man behålla under 1 timme, tills den går vidare till någon annan.

Idag är det fredag och det är rätt kallt ute, men jag funderar på om jag antingen ska en lunchrunda runt den lokala sjön eller ett varmt och svettigt pass på trainern? Det skulle ju vara nyttigt att få lite frisk luft, så vi får väl vad det blir.

Blåsigt värre på årets premiärtur

Idag cyklade jag min första runda ute för året, med en av mina vanliga cyklar. Jag har ju cyklat otaliga gånger med min elcykel ute som tar mig fram och tillbaka till jobbet. Men idag var det då första nöjesrundan för året, men så mycket nöje vet jag inte om det det blev. Det var ju hyfsad temperatur, men det blåste något så vansinnigt och det kändes som jag hade motvind hela tiden. Det förtog njutningen.

Idag valde jag att cykla på min grusvägscykel som jag satte på nya däck häromdagen. Jag kan ju inte skryta med att jag körde så mycket grusväg idag. Det blev kanske 1 mil skönt potthålsrik grusväg av de nästan 6 mil som jag cyklade idag. Nåja, det är bättre än inget. Jag passade på att njuta av hur skönt min Laufgaffel svalde det mesta av ojämnheterna och gjorde grusvägen rätt behaglig.

En sak som jag har lite svårt att vänja mig med är styret på min gravel som är lite speciellt. Jag gillar ju att sitta med händerna ovanpå styret placerade ovanpå bocken så att man kan bromsa lätt. Men eftersom styret på min Lauf är lite vinklat inåt så blir den en lite annan upprätt position, jämfört med min vanliga racer. Jag tycker det känns lite konstigt faktiskt.

Fördelen med detta styre är dock att jag som aldrig brukar sitta med händerna nere i bocken, tycker plötsligt det funkar okej på denna. Jag har ju inte cyklat så många gånger med min grusvägscykel ännu, så det kanske är en vanesak?

Det blev ett bra träningspass iallafall och så 59 kr till TUGs insamling till förmån för Läkare Utan Gränser i min utmaning 1kr/km.

Dags att väcka liv i grusvägscykeln

I höstas köpte jag mig en ny grusvägscykel, men sedan dess har jag bara cyklat på den en gång i vinter. Det är inte så att jag inte gillar den, utan mer att Zwift och pendelcyklandet med min elcykel har varit mitt sätt att underhålla konditionen i vinter. När vinterns vackra snö och frysta kalla vägar uteblivit i Stockholm, har jag inte känt någon lust att cykla ute när jag varit ledig.

Nu är vi dock i mitten av mars och jag känner nu att lusten sakta börjar komma tillbaka att komma ut och nöjescykla i naturen igen. För att skynda på lusten, så köper man sig lite cykelsaker (brukar alltid hjälpa).

Det blev ett par nya däck till Katla, som min grusvägscykel Lauf True Grit heter. Inte för att de gamla däcken var utslitna efter 1 tur med dem, utan mer för att jag ville ha något bredare däck än de som cykeln kom med. Valet föll på ett par Panaracer Gravelking SK som jag tycker är så snygga med sina ljusbruna däckssidor. Jag gillande även däckmönstret som kanske inte lämpar sig för för de mjukaste och kladdigaste vägarna, men de verkar fått bra betyg i både tester och av andra jag känner som har dessa.

Kanske blir det en testtur med dem imorgon?

29 km uppvärmning och race på det

Igår kväll var det dags för fjärde deltävlingen i Svenska cykelförbundets tävlingsserien i Zwift. Jag ställde upp för andra gången och gör det mest för att det är så skoj att utmana sig själv med dessa hårda virtuella cykelrace.

Trots att jag skulle köra race kl 19:00 valde jag att pendelcykla igår till och från jobbet. Det kan tyckas vara ”dumt” om man ska köra race? Men serru det tycker inte jag som använder elcykel till pendlingen. De 29 km jag har hem blir då en perfekt lågintensiv uppvärmning att trampa igång kroppen efter en jobbdag. Väl hemma hann jag fylla på med lite energi innan racet också.

Hur gick det då?

Racet var rätt långt, strax över 40 km. Men det gick av stapeln på den platta banan Greater London Flat som bara har en liten stigning på ett ställe som man passerade under de tre varven.

För ett år sedan när jag ställde upp i ett race i C-klassen, orkade jag kanske hänga med i den hastighet som man håller i början under max 20 km. Nu orkar jag betydligt längre och igår lyckades jag ligga i samma klunga med cyklister som höll strax över 40 km/h ändra fram tills det var några kilometer kvar, då några ökade takten. Då fick jag släppa och trampa själv en stund innan en ny grupp hann i fatt mig och jag hängde på dem istället i mål.

I den officiella resultatlistan på zwiftpower där alla som diskats plockats bort, hamnade jag på en 46:e plats av 60 listade. Jag tror att vi var ca 110 personer som deltog i C igår om jag inte minns helt fel. Inget att plocka fram champagnen 🍾 för, men det var härligt jobbigt att köra.