Trots att vintern lyst med sin frånvaro här i Stockholm, har jag nog aldrig varit så sen att ta ut racercykeln på en första tur. Eftersom de flesta gruppträningar som innefattar en racercykel blivit inställda i år har jag liksom inte riktigt känt någon lust att ge mig ut på den. Jag har ju en MTB och gravelbike i stallet också som täckt mitt cykelbehov.

Men igår eftermiddag lossade jag Electra, som min racercykel kallas från cykeltrainern. Hon har stått där sedan i höstas och givit mig många svettiga timmar med hjälp av Zwift.

Efter jag tvättat av den, justerat in växlarna efter kassetten på bakhjulet och pumpat i ny fräsch vårluft i däcken, var hon redo för en sväng i solen med mig.

Medan Electra stod där och väntade på mig, nytvättad och uppklädd med finaste högprofilhjulen så satte jag på mig lite stiliga cykelkläder och tvättade av dammet från landsvägsskorna. Sedan var vi redo att möta ett soligt Roslagen.

Med långt över 15 grader på termometern blev det givetvis kortkort, dvs cykeltröja med korta ärmar och korta cykelbyxor.

• 

• 

• 

Ahhh… den där härliga känslan med kolfiberhjul och racerdäck som slickar asfalten hade man ju helt glömt bort. Det är ett speciellt ljud som de avger som är lite extra härligt. De första kilometrarna kändes lekande lätt och jag kände mig lycklig och jättesnabb… Det är framför allt känslan av lycka att cykla jag letat efter den senaste tiden.

När känslan är rätt så spelar inget annat roll och redan vid Hakungebacken som bara är någon kilometer in på min runda, fick jag lust att trycka på lite extra nedför för att känna fartvinden lite extra. Oopps vad fort det gick… nedför backen fick jag ett snitt på 58,3 km/h 🚴🏼‍♂️💨 och jag blev blev den näst snabbaste i år på det segmentet.

Uppe i Kårsta tog jag mig friheten att stanna till och bara sitta på en träbänk på en gräsmatta som kryllade av Tusenskönor. Mitt bland alla blommor stod Electra vid ett staket och bara var sådär snygg som en italiensk racer kan vara. Jag blir lika glad varje gång jag betraktar denna racercykel som är den finaste cykel jag ägt ❤️

Jag skrapade ihop 47,5 km igår och den magiska cykelkänslan som jag tappat bort, börjar jag sakta hitta tillbaka till och jag ser redan nu fram emot nästa sväng.

Idag drog jag igång min nya morgonrutin som innebär att ta en cykelrunda runt den lokala sjön, Garnsviken. Morgonen bjöd på soligt, men svalt väder. Första biten på rundan går det svagt uppför ett par kilometer. Det var bra, för då fick man upp lite värme till Hakungebacken nedför som snabbt gjorde mig till en glasspinne.

Måste säga att det var lite segt att dra på sig cykelkläderna efter frullen, men det var snabbt glömt när man fick insupa våren och doften av hägg kittlandes i näsan utmed sjön.

Detta kan nog bli en bra vana om man orkar hålla fast i rutinen, så länge jag jobbar hemifrån. Jag kände mig betydligt mer pepp att tackla arbetsdagen efter rundan, så rundan gjorde nog gott för både kropp och knopp.

• 

• 

• 

• 

Jag tycker att man tappar bort sig lite bland alla veckodagarna när man arbetar hemma hela tiden. Det blir lätt så att arbetstid och ledig tid flyter samma och det blir ju inte bättre av att man lever i pyjamasbyxor och t-shirts hela dagarna. Men nu är det helg och kanske kommer jag få till den första längre cykelrundan i år, då det vankas en graveltur imorgon om vädret är okej.

Annars är träningssvackan är ett faktum just nu. Denna vecka har jag varit skitdålig på att röra på mig och utföra något som gör mig svettig. Visst har det blivit något lopp på Zwift och någon promenad, men inte så mycket mer än det. Det gör också att jag känt mig lite nere och på dåligt humör, så blir det alltid när man inte rör på sig tillräckligt tycker jag.

Utmaning – cykla varje dag

Nästa vecka får det bli ändring på detta med utebliven träning. Jag ska försöka utmana mig att cykla runt min lokala sjö varje dag för att få in lite rutin på morgonen. Jag tänker att rundan ska avverkas innan vi har vårt videomöte med avdelningen på morgonen. Då är man pigg, fräsch och nytränad lagom till mötet. Någon dag kommer jag få skjuta på det för att vi har en viktig release på morgonen, men då får jag ersätta morgonturen med en lunchtur.

Sträckan runt sjön är ca 2 mil, så det blir nog perfekt tror jag.