Vinden viner – det e höst

Igår när det var torrt och fint väder förberedde jag lite inför vintern genom att plocka in alla utemöbler i förrådet, så nu är det bara några krukor med de sista överlevarna av sommarblommor kvar tillsammans med de höstblommor jag planterat.

Det är så himla fint nu tycker jag när alla trädens blad skiftar i gult, rött och grönt. Jag älskar verkligen hösten just nu, trots vädret idag.

HoHo alla svampar, var är ni?

Dagens regn och blåst kändes utmärkt för en svamptur, så på förmiddagen var jag en sväng till skogen. Men allt var länsat där jag brukar gå, endast vackra oätliga flugsvampar kvar.

Jag tror att pensionärerna och säkert även en del hemarbetare som tagit en paus i arbetet, dammsugit skogen på svamp i veckan. Så när vi helgplockare kommer, fanns inget kvar 😭 Får börja leta efter nya jaktmarker…

Pyttelite träning är dock träning

Denna vecka har varit en usel träningsvecka, eftersom jag i veckan hämtade min nya bil, så har det blivit rätt mycket bilåkande och inte så mycket cykelpendling. Och det blir mer bilåkande nästa vecka också för att jag har en del ärenden jag behöver utföra. Jag verkar dock pricka in veckans regnigaste dagar, då jag ska cykla som det ser ut nu 😅 Det gör inget, för jag har lärt mig att omfamna regnet och det är ju bara vatten…

Nu ska jag in till stan till mina vänner butik Olja & Oliv på NK för att titta lite på vad vi kan kan hitta på för julskyltning där och sedan förmår det bli ett Zwiftpass senare i eftermiddag.

Grusvägsrunda i Sörmland

Trots att jag har en sådan fin gravelbike, har jag inte kommit ut på så många längre rundor med den sedan jag köpte den i slutet på förra året.

Jag är inte så mycket jättelånga rundor och tycker väl rundor under 10 mil räcker alldeles gott. Igår lördag fick jag en fråga från Gerry om jag ville haka på en runda på ca 85 km som han med flera skulle göra idag söndag. Det kändes helrätt, så jag hakade på!

Gerry är en av initiativtagarna till Gravel Bike Sweden som är en snabbt växande cykelgrupp på Facebook. Han är också den som bjuder upp till grusdistans 1-2 gånger i veckan och alla turer är väl förberedda och proffsigt upplagda. Man vet att man är i trygga händer när han lagt upp rutten och idag blev det inget undantag.

Dagens tur utgick från Taxinge slott och sedan gick den kors och tvärs på vackra grusvägar genom Sörmland. Totalt var vi ca 25 personer som drog iväg på grusäventyr.

Det blev en blandning av fina lättcyklade grusvägar och lite ställen där vi fick leda cykeln när vi kört lite fel. Och så några sträckor med sprängstensvägar som alltid gör mig nervös att få punka på. Jag kör ju med slang och inte slanglöst som sägs stå emot tex genomslag bättre. Men idag klarade jag mig utan missöden, vilket var skönt.

Dagens första punka fick vi dock redan på parkeringen innan vi startade, det har nog inte hänt förut 😄

Vi passerade ett väldigt mäktigt gammalt nedlagt stenbrott som vi cyklade igenom. Lite trollsk upplevelse.

Gerry hade bokat in lunch på ett Bed & Breakfast som hette Lilla Vasskärr. Det tillhörde ett par som han kände. De hade för blott 50 kr förberett kaffe och te, samt tre mackor var till oss, bullar och kokosbollar i sin magiskt vackra trädgård mitt ute i skogen. Allting var framdukat för oss i trädgården när vi kom.

Efter pausen hade vi ungefär hälften kvar av dagens runda och den fortsatte leverera häftiga naturupplevelser och nu var det mest lättrullade taktorstigar och hårt packade grusvägar, vilket gjorde att genomsnittsfarten steg. Det fanns också några sköna raksträckor där man kunde trycka på och sprätta lite.

Allting slutade med lite asfaltsrull tillbaka mot Taxinge slott.

Så tacksam över att jag fått tillbaka vardagen

Idag vid frukostbordet reflekterade jag lite över den tid som gått efter att jag fått möjlighet att åter börja jobba inne på kontoret. Detta med att jobba hemma har ju sina fördelar, då man kan sova längre på morgonen eftersom man redan är på ”kontoret”. Man har också möjlighet att göra lite sysslor som att starta en tvättmaskin, hänga tvätt m.m. för att ta en jobbpaus.

Jag personligen saknar verkligen inte detta med hemmajobbandet, även om jag uppskattar möjligheten att kunna jobb hemma. Jag tycker nästan om detta med att få lite vardagsstress igen. Med det menar jag att man nu måste planera tiden lite för att hinna med saker när man kommer hem från jobbet, som att tvätta, handla eller göra något ärende m.m.

Pendelcykla 🖤 Magnus = Sant

Bäst av allt är att få pendelcykla, då jag njuter av min timme på cykeln i friska luften både till och från jobbet. Jag önskar verkligen att ännu fler kunde se fördelarna välja cykeln till och från jobbet, när ni får återgå till er vanliga jobbvardag igen.

Smakar det – så kostar det

Igår hade jag elcykeln på service, då den trilskasts med växlarna en längre tid och så har bakbromsen känts som en blöt tvål. Nu hade delarna till den kommit och det är inte billigt om man vill att cykeln ska vara topptrim, vilket jag vill.

Gårdagens kalas som omfattade ny kassett och drev, kedja, klinga, bromsskiva och nytt bromsok gick loss på 2 600 kr. Inte konstigt att cykeln kändes som ny med allt detta nya monterat. Kostnaden att hålla en cykel rullande varierar givetvis beroende på vad du har för cykel, men en elcykels mekaniska delar slits mer eftersom de utsätts för rätt mycket mer kraft, jämfört med en vanlig cykel.

Inte mycket till tröst är det att man i deklarationen kan göra avdrag med 350 kr om man använt cykeln till och från jobbet. Det är bara vad en växeljustering kostar… 😬

Depåstopp på vägen hem

På vägen hem igår stannade jag till hemma hos min kollega och vän Carl som bor halvvägs hem till mig. Där blev jag bjuden på en spontan prosecco i kvällssolen ute på hans altan. Det slutade med att jag även fick mig en bit mat, så när jag skulle cykla hem hade mörket lagt sig.

Tack Carl för din spontaninbjudan, sånt är så himla trevligt 🙂

Inväntar Carl på hans uppfart, eftersom jag hann före honom hem.

Äntligen zwiftväder

Som jag har väntat på att inomhussäsongen ska smyga igång. När regnet droppar utomhus, känns det liksom helt okej att cykla inne med Zwift. Eftersom jag pendelcyklar i veckorna, blir det inte så mycket zwiftande i veckorna. Men de dagar jag tar bilen eller jobbar hemma, så brukar jag klämma in ett virtuellt pass.

Idag anmälde jag mig till det ca 33 km långa racet, 3R Flat race (C). Vi var inte så många som deltog, tror det var ca 60 personer totalt och i C som jag körde var vi bara 10 st.

Det var ett gäng starka cyklister i min grupp, eller så var jag bara svag? Det var länge sedan jag svettades så kopiösa mängder svett som idag. Hela skyddsmattan under cykeltrainern var som en mindre sjö när jag var klar. Jag slutade på 6:e plats eller sist i C kan man också säga. 4 cyklister blev diskade pga diverse anledningar.

Även om jag inte alltid presterar på topp i Zwiftracen, tycker jag det är så peppande att köra race. Det blir så mycket mer drag i träningen då, än när man planlöst cyklar runt i Zwift. Jag känner att jag personligen tar i mer och utmanar mig själv i racen, än om jag bara kör en bana utom tävlan.

Zwift är min högintensiva träning som jag tycker kompletterar min lågintensiva elcykelpendling på ett bra sätt. Ser fram emot många skitjobbiga race i Zwift i höst och vinter!

Vinterns mål med Zwift

Mitt mål i vinter är att ta mig upp från C-klassen till B-klassen, men idag var jag långt ifrån att vara en B-cyklist. Det innebär att jag måste upp på ett snitt på över 3,2 watt/kg.

After Zwift frisyr

Giro di Lammbardiet, etapp 2

Idag vaknade vi upp till en ganska sval morgon, men som sakta sakta blev allt finare och varmare. Efter gårdagen etapp på lite mer än 7 mil så tog vi idag en lite kortare tur förbi ett område som heter Digerhuvud och fiskeläget Helgumannen, där Fårös finaste väg löper utmed havet.

Efter att vi passerat Helgumannen så fortsatte vi vägen upp mot Langhammars och de fina raukarna som står där vid havet.

Dagens runda avslutades med sedvanlig lunch på Kutens bensin och Crêperie Tati. Idag blev det en ljuvligt välsmakande Galette med serranoskinka, chorizo, Emmentaler, potatis och diverse grönsaker.

Hejdå Fårö för denna gång 👋🏼
Foto: Robert Hulthén