Enligt sägnen valde Edoardo färgen på en cykel till den dåvarande italienska drottningen för matcha hennes ögon. En annan sägen är att man kom över ett stort parti med färg från den italienska militären under första världskriget. Man tonade sedan ned den lite för att få fram den ikoniska färgen som lever kvar på flera av Bianchis modeller även idag. Oavsett vilken sägen som är sann blir jag lika lycklig när jag tittar och cyklar på mina cyklar. 

Efter denna lilla historielektion, har jag i fredags fått till ett backintervallpass, då jag körde 15 gånger upp och ner för Hackstabacken och ett skönt landsvägspass idag på ca 48 km.