Bakväxelmos

Vilket antiklimax det blev idag. Igår kväll åkte jag över till Jörgen och Jessica och hade en härlig kväll med helt makalöst god mat och dricka. Eftersom jag, Jörgen, Robban och Lasse skulle ut på en runda i skogen nu på förmiddagen, sov jag dessutom kvar.

Vid 11-tiden stack vi iväg på våra cyklar och efter knappa 3,5 km tog det roliga slut för min del.

Jag fick plötsligt in en gren i bakväxeln och stannade till för att rensa bort ogräset. Efter att jag trodde att jag fått bort allt, hoppade jag upp på cykeln igen och trampade iväg. Då sa det kras där bak… Bakväxeln stod nu i givakt, fast åt helt fel håll.

Efter lite hjälpsamma händer från mina kalasvänner, lyckades vi skruva loss växeln och tejpa fast den i ramen. Under tiden ringde Jörgen sin fru Jessica som hade godheten att komma med den Otterstålska servicebilen och hämta mig vid närmsta bilväg som vi tog oss ut till. Grabbarna fortsatte sedan utan mig.

Jag tar med mig orden från dem att man är ingen riktig MTB-cyklist om man inte kört sönder något, så nu är jag väl det 🙂

Det är skillnad på spinning och spinning

Vad nöjd jag är med mitt byte av träningsanläggning från Actic till Elixia. Idag gjorde jag mitt premiärbesök på nya gymmet och på schemat stod det Xycling (Elixias benämning på spinning).

Det roliga med denna anläggning är att man sitter inte i en spinningsal utan mitt i gymmet. Spinningcyklarna var otroligt sköna. När det hela drog igång åkte två stora projektordukar ner, där man om man har ett Suunto pulsband kan se alla deltagares puls och en kurva där man kan följa hur passet ser ut och vart man är.

Instruktören var riktigt bra och jag flöt av cykeln efter passet. Eftersom gymmet är nytt är det också härligt med grymt fräscha omklädningsrum som är modernt och snyggt inredda. 
På lördag kör de något kul på Elixia: VasaloppXycling. Ett 4 timmars spinningpass, det vore något kanske?

Äntligen fick vi till det!

Jag och min kompis Daniel Qvist som också bor i Åkersberga har försökt få till ett cykelpass, men inte fått ihop det tidigare. Idag dock, så blev det en premiärrunda på våra MTB tillsammans.

Kort om Daniel:
Kör en Specialized, dubbeldämpad StumpJumper (tror jag den hette). Man väl säga att Daniel är ett par nivåer upp från mig, gällande teknikdelen. Han cyklar ifrån mig på bakhjulet i skogen över knixiga partier. Jag skulle också vilja vara så där ”orädd”, men jag tror han har en stor fördel i rockärmen och det är att han kört crossmotorcykel och är liksom inte rädd för varken bergsknölar, rötter eller stenar. Detta gör att jag tror jag har en del att lära av cykla med honom. Att köra med någon som är bättre än en själv, gör att man höjer tröskeln för vad man tror sig inte klara av varje gång.

Jag kan nog vara en draghjälp för Daniel på långa transportsträckor med framför allt mycket backar, där jag tycker jag är rätt bra på att hålla tempot uppe, utan att tröttna allt för fort.

Ska bli kul att fortsätta upptäcka de fantastiska skogar vi har här i Åkersberga, tillsammans med honom.

http://www.strava.com/activities/115433321/embed/0a98fafd9818492b20073a36e73428f7dbc44e61

Skitpass

Idag bestämde jag mig för en upptäcksrunda i skogen med MTB:n och allt började väl bra, men sedan kändes det som allt gick fel hela tiden.
Hala rötter, isfläckar, bäckar som var djupare än jag trodde och så bara plötsligt lossnar bromshandtaget på frambromsen. Det blev ett riktigt skitpass i dubbel bemärkelse, geggig och lite småputt trampade jag hem igen.
Får nöja mig med att jag hade ett riktgt kul pass igår istället.

Tunnelcykling med italiensk kvalitetsfika

Lördagmorgon och ändå uppe med tuppen, för på schemat stod cykling på Friends Arena. När man vet att man ett par timmar framför sig med goa vänner och cykling, då är det lätt att hoppa ur sängen.

Idag var det Jörgen och Jonathan som var mina kumpaner. Sedan hade Jörgen fått kontakt med ett gäng trevliga killar från CK Medvind som jag också blev introducerad för. Verkar vara härligt gäng cyklister. 
Hamnade dessutom bredvid Robin Hedström i depån som jag följer på Twitter. Han är en hejare på cyclocross. Det var skoj att växla några ord med honom innan vi gav oss ut på dagens cykelpass.
Jag stod för förmiddagens energiboost till oss iform av kaffe och en 1 kg italiensk Pandorato panettone senza canditi. Mina kompisar hade sponsrat mig med den från deras butik Olja&Oliv Delikatesser. Det skars friskt i kakan och smakskades på i pausen.
Som vanligt blev det en förmiddag med massor med cykling (ca 50 km) och trevliga minnen. Idag fick vi som var där och cyklade dessutom en rabattcheck på Bianchi Café & Cylces. För mig som Bianchicyklist kan man inte bli annat än superlycklig. 
Jag kan inte nog tacka Gran Fondo och Friends Arena för att de upplåter arenan åt oss cykelentusiaster. Efter idag har jag bestämt mig för att jag nu ska anmäla mig till Gran Fondo Stockholm (15 mil).