Svårt att hitta motivation

När dagarna är fyllda med jordens tråkigaste och mest enformiga väder man kan tänka sig har jag svårt att hitta motivation till att träna ute. Hade det varit snö eller för den delen sol, hade jag känt mig pepp på att cykla. Det är dagar med jämngrått och mesiga noll grader, som får mig att bara vilja dra täcket över huvudet. Tittar man på väderprognosen ser det ut som vi får en repeat på dagens väder de kommande 10 dagarna. Suck… inte ett enda snöoväder i sikte ☃️

Nu sitter jag här och ser ett par ensamma snöflingor ramla ned från himlen, men de försvinner lika fort som de landat. Jag älskar vintern faktiskt, när det är så där lagom kallt och mycket snö. Jag ska försöka tvinga mig till någon form av utomhusaktivitet idag för att bränna lite av gårdagens tårtkalorier.

Hur hittar du motivationen till att träna när du inte känner någon lust?

Tårtkalas

En annan fyller ju år på måndag, men eftersom det var lite svårt att få ihop hela familjen då, blir det tårtkalas idag istället. Som cyklist så älskar jag det här med fika. Det är få sporter förutom cykling där det är lite av en tradition att man avslutar eller pausar mitt i rundan med ett besök på något café eller konditori. Det är nog därför jag gillar att cykla 😀.

Idag tänkte jag att jag skulle baka tårtan själv istället för att köpa den färdig som jag brukar. Det blev en italiensk tårta som är gjord på Savoiardikex och fylld med gul kiwi och vanlijmascarponekräm. Tårtan är sedan täckt med samma kräm och toppad med physalis och blåbär. Kan ju bli hur gott som helst det här.

En glasbit mindre där ute

I förrgår berättade jag att jag fick dubbelpunka på väg hem från jobbet. När jag bytte slang i ljuset från en ensam gatlykta, kände jag inget som kunde vara orsaken till punkan. Men något måste ju suttit i däcket eftersom jag punkade igen efter ett par kilometer.

Nu när jag suttit på badrumsgolvet med utmärkt belysning, så hittade jag en rejäl glasbit som inte gått så långt in i däcket, men tillräckligt för att sticka hål på slangen. Nu är det iallafall en glasbit mindre där ute på cykelbanorna.

Tvättade sedan av däcket och bytte slang igen och brottades en stund med däck och fälg innan jag fick allt på plats igen.

Årets första donation

Då var det dags att göra första insättningen till Team Utan Gränsers insamling till förmån för Läkare Utan Gränser. Jag har sagt att jag skänker 1 kr per kilometer som jag cyklar under 2017 till vår insamling. Insättningarna gör jag månadsvis när jag summerat varje månads cykling. Målet är att cykla 5 000 km under 2017.

I januari blev det inte jättemycket cyklande tyvärr, men jag lyckades knopa ihop 170 km och 170 kr trillade därmed in i TUG:s insamlingsbössa. Många bäckar små blir till en stor å.

Två punkor på rad

Idag körde jag årets första pendelcykling och den första biten till jobbet var en fruktansvärd upplevelse, då flera partier på den 8 km långa grusväg jag måste cykla på var täckt av svallis. Detta gjorde att jag fick gå med cykeln i skogskanten bland grenar och stenar för att ta mig fram.

På vägen hem fick jag punka i höjd med Arninge, precis vid sista gatlyktan. Hittade ingen orsak till punkan och satte i en ny slang som höll ett par kilometer, så när jag nådde Rydbo var det dags igen. Ringde då min kompis Robert T. som är den som bor närmast Rydbo och bad lite snällt om skjuts hem. Inom 10 min kom Robbans cykelambulans till undsättning och jag och crossen kunde komma hem. Ibland är det lite extra bra med snälla kompisar.