Pendelcykelvecka och mätningsdags

Vilket lyft denna vecka har varit, efter att jag nu avverkat en vecka på kontoret. Älskar verkligen detta med att rutinerna sakta fallit på plats och hemmet fått återgått till att bli just ett hem och inte en arbetsplats.

Timmen på cykeln på morgonen och eftermiddagen är verkligen något jag saknat, så det har varit veckans ena höjdpunkt. Den andra är givetvis detta med att träffa lite kollegor på kontoret. Vikten av mötet med riktiga människor i vardagen är något som man efter detta halvår insett värdet av. Nog för att videokonferenser funkar bra, men inget slår mötet i riktiga livet!

På jobbet har vi en kalasfin restaurang som nu under Coronatider fått lite ändrade förutsättningar. Nu får man ta en bricka och så får man välja mellan en vanlig eller vegetarisk rätt, som man sedan får upplagd på tallriken av de som arbetar i restaurangen. Det har gjort detta med att äta LCHF varit lite svårt, men jag har ändå lyckats hyfsat att få till varje lunch utan för mycket kolhydrater.

Visst hade man väl kunnat ta med en matlåda, men jag är inte någon matlådetyp. Jag skulle säkert glömma den var och varannan dag och så skulle den se helt förjäklig ut efter min pendelcykeltur i min slimmade pendelryggsäck.

Dag 22 – vikt och mått

Denna vecka har vikten legat still eller stundtals visat mer än förra helgen, trots att jag pendelcyklat nästan alla dagar. Men mot slutet av veckan vände det nedåt igen.

Idag var det för tredje gången dags att ta fram måttbandet och mäta midja och bröstmått. Trots en svajig vecka viktmässigt, hade måtten fortsatt att minska sedan starten för tre veckor sedan.

Vikt: 70,7 kg (-1,4 kg)
Midjemått: 87,5 cm (-3,5 cm)
Bröstmått: 93 cm (-5 cm)

Dags att se över cykelgarderoben

I sommar jag köpt extremt lite vardagskläder, men desto mer cykelkläder har hittat hem till mig. I helgen ska jag gå igenom min garderob och sortera bort slitna cykelkläder och sådana som numera blivit förstora och bara hänger och samlar damm.

Jag behöver även investera i lite varmare cykelkläder, för höstens pendelcykelturer. Många varmare cykeltröjor och byxor i garderoben har börjat sjunga på sista versen, men än så länge funkar ju kortärmade cykeltröjor med ett par armvärmare på morgonen.

TUG Stockholm Runt

Idag skulle TUG Stockholm Runt ägt rum med fikastopp hemma hos mig, men vi ställde in det igår för att vädret var så osäkert. Bara därför så har solen lyst nu på morgonen när jag åt frukost, men himlen ser lite mulen ut, så vem vet… Nu siktar vi på att köra det som årets första evenemang nästa år istället, som vi brukar i Team Utan Gränser.

Ett litet bidrag är också ett bidrag

Nu har bidragssäsongen startat för mig i utmaningen 1 kr/km som jag cyklar utomhus på någon av mina ”vanliga” cyklar. Mars blev en mjukstart och jag trampade ihop 140 km cykling utomhus, vilket betyder 140 kr till Team Utan Gränsers insamling till förmån för Läkare Utan Gränser.

Kanske inte mycket att hurra och skjuta konfetti 🎉 för, men alla bidrag är välkomna i TUGs viktiga insamling.

Cyklar egentligen mer

Innan Coronaviruset frammarsch pendelcyklade jag åtminstone 4/5 dagar i veckan till och från jobbet och har så gjort sedan juni 2019. Men då cyklar jag på min elcykelraket och den räknar jag inte med i denna utmaning och inte heller mitt virtuella cyklande i Zwift som jag också spenderar mycket tid på.

En normal månad cyklar jag mellan 800-900 km om jag inkluderar all typ av cykling jag gör. Det betyder att det blir lite mycket att donera för mig varje månad, så därför har begränsat jag mig för en för vilken typ av cykling som ska räknas med i insamlingssutmaningen.

Vill du hjälpa oss att hjälpa?

Stöd gärna Team Utan Gränsers insamling till förmån för Läkare Utan Gränser genom att donera en slant i vår insamlingsbössa eller swisha ett valfritt belopp till 123 338 01 77.

LJUSPUNKTER SOM GÖR EN CYKLIGT LYCKLIG

Solen har den senaste tiden skämt bort oss i ett överflöd och till detta har vi i Stockholm haft härliga temperaturer uppåt 10 gradersstrecket.

Coronaviruset sprider dock en mörk skugga över oss. Allt och alla drabbas på något sätt i sin vardag. Cykellopp och evenemang ställs in det ena efter det andra, vilket i grunden är bra för att få stopp på smittspridningen. Men det är sorgligt och tråkigt för alla som tränat hela vintern för dessa lopp. Som tur är, så är träning aldrig något man gör i onödan. Man får se det som en investering i sig själv först och främst. Sedan är det ju bara att hoppas att lopparrangörerna överlever och kan komma igen nästa år.

För min egen del har jag bara ett lopp inbokat och det är The Rift på Island i juli. Senast i slutet på maj kommer de informera om de blir av eller ställs in. Detta skulle ju bli min stora cykelgrej i år, så jag håller tummarna. Men jag är inställd på det värsta. Skulle sedan inte flygbolaget ställa in flygningarna, så är det väl bara se sig himlen efter pengarna man betalt för resan.

CyklaT med en riktigt MännIska

Något som däremot piggade upp mig igår, var att cykla in till stan och butiken LaChemise för att hämta ut årets cykelkläder för Team Utan Gränser. På vägen in cyklade jag förbi och hämtade upp min cykelkompis Carl som också är med i TUG. Vi cyklade tillsammans i ett lugnt prattempo in mot stan.

Är det något man saknar i dessa tider när man jobbar hemma ensam, så är det att prata med någon i riktiga livet. Det var en av gårdagens ljuspunkter, så tack för sällskapet Carl. Väl inne vid butiken så träffade vi även vår gemensamma cykelkompis Jessica T. som också skulle hämta sina kläder.

På vägen hem stannade jag hos den lokala pizzerian och köpte med mig en pizza till middag. Jag lyckades få hem den utan att förstöra den allt för mycket på cykeln. Valde med flit en Calzone som klarar av en cykelfärd lite bättre än en vanlig pizza.

TUG cykelklädeskollektion 2020

Väl hemma var det dags att testa nya cykelkläderna och förra året var jag lite besviken på passformen på framförallt mina byxor. I år har Verge som vi har som klädleverantör, gjort om dem lite och framför allt paddingen. Hur årets padding känns får jag se när jag väl provat dem på cykeln.

När jag ålat på mig mina nya cykelkläder, spreds en sådan där skön känsla i kroppen som det kan göra när man tycker att ett klädesplagg sitter riktigt snyggt på en. Detta blev dagens andra ljuspunkt som piggade mig rejält och gjorde mig så glad.

Här nedan kommer då en liten modevisning av TUG cykelkläder 2020:

Nystart i att cykla för välgörenhet

Det har väl knappast undgått någon jag känner att jag gillar att cykla och att jag är engagerad i cykelklubben Team Utan Gränser. Vi cyklar massor, som cyklister gärna gör. Det fina med vår cykelklubb är att vi bidrar till Läkare Utan Gränser genom att våra sponsorer, medlemmar och andra privata givare donerar pengar till vår insamling. Dessa pengar går direkt till Läkare Utan Gränser.

För något år sedan körde jag min egen lilla grej genom att jag donerade 1 kr/km jag cyklade. Men sedan Zwift klev in i mitt liv och elcykeln som tar mig till och från jobbet, så stack de cyklande kilometrarna iväg så mycket att det blev lite väl svettigt att fortsätta utmaningen ekonomiskt 😅

Nu gör jag en nystart i denna utmaning och jag hoppas att fler hänger med i klubben och även andra som gärna vill vara med och bidra till välgörenhet som gör skillnad där ute i världen.

1 kr/km jag cyklar ute

För 2020 kommer jag donera 1 kr/km som jag cyklar ute med någon av mina vanliga cyklar. Jag kommer alltså inte räkna med pendelcyklandet med elcykeln och inomhusträningen med Zwift.

Detta blir en lagom nivå och kommer vara mitt sätt att personligen ge något till Team Utan Gränsers insamling som behöver allt stöd den kan få.

Vad säger ni? Nu fyller vi på vår insamlingsbössa under 2020!

Adventscykling

Inatt var det riktigt kallt och det var tur att jag bjudit in till Adventscykling i klubben först kl 12. Vid lunch var det bara ett par minus och solen strålade.

Tre glada prickar iform av mina cykelvänner och teamkompisar Gerry, Tom-Erik och Robert S ville trotsa kyla och cykla en kortare tur runt sjön Garnsviken.

För min egen del var detta första riktiga premiärturen med min grusvägscykel, Lauf True Grit. Och ojojoj… vad jag älskar min nya isländska cykel. Jag älskar framför allt sittpositionen och det fräckt utformade styret, som de flesta grusvägscyklar har. Det passar mig perfekt tycker jag och för första gången känns det okej att sitta med händerna i bocken, vilket jag i stort sett aldrig gör på min racer.

Efter rundan tinade jag upp mina cykelkompisar med glögg, kaffe kakor och saffransbullar hemma hos mig 😄