Nystart i att cykla för välgörenhet

Det har väl knappast undgått någon jag känner att jag gillar att cykla och att jag är engagerad i cykelklubben Team Utan Gränser. Vi cyklar massor, som cyklister gärna gör. Det fina med vår cykelklubb är att vi bidrar till Läkare Utan Gränser genom att våra sponsorer, medlemmar och andra privata givare donerar pengar till vår insamling. Dessa pengar går direkt till Läkare Utan Gränser.

För något år sedan körde jag min egen lilla grej genom att jag donerade 1 kr/km jag cyklade. Men sedan Zwift klev in i mitt liv och elcykeln som tar mig till och från jobbet, så stack de cyklande kilometrarna iväg så mycket att det blev lite väl svettigt att fortsätta utmaningen ekonomiskt 😅

Nu gör jag en nystart i denna utmaning och jag hoppas att fler hänger med i klubben och även andra som gärna vill vara med och bidra till välgörenhet som gör skillnad där ute i världen.

1 kr/km jag cyklar ute

För 2020 kommer jag donera 1 kr/km som jag cyklar ute med någon av mina vanliga cyklar. Jag kommer alltså inte räkna med pendelcyklandet med elcykeln och inomhusträningen med Zwift.

Detta blir en lagom nivå och kommer vara mitt sätt att personligen ge något till Team Utan Gränsers insamling som behöver allt stöd den kan få.

Vad säger ni? Nu fyller vi på vår insamlingsbössa under 2020!

Adventscykling

Inatt var det riktigt kallt och det var tur att jag bjudit in till Adventscykling i klubben först kl 12. Vid lunch var det bara ett par minus och solen strålade.

Tre glada prickar iform av mina cykelvänner och teamkompisar Gerry, Tom-Erik och Robert S ville trotsa kyla och cykla en kortare tur runt sjön Garnsviken.

För min egen del var detta första riktiga premiärturen med min grusvägscykel, Lauf True Grit. Och ojojoj… vad jag älskar min nya isländska cykel. Jag älskar framför allt sittpositionen och det fräckt utformade styret, som de flesta grusvägscyklar har. Det passar mig perfekt tycker jag och för första gången känns det okej att sitta med händerna i bocken, vilket jag i stort sett aldrig gör på min racer.

Efter rundan tinade jag upp mina cykelkompisar med glögg, kaffe kakor och saffransbullar hemma hos mig 😄

Årets bästa fest

Sitter nu på kvällståget hem efter en helt fantastisk kväll på Olja & Oliv Deli | Kök | Bar där Team Utan Gränser haft sin årliga avslutningsfest för 2019 och kickon inför 2020.

Det var så kul att så många kom och vilken härlig skara människor TUG är. Här finns gott om stora hjärtan och vänskap som alla delar samma kärlek till cykelsporten. I vår cykelklubb finns allt från den där snabba rackaren till fikacyklisten som bara gillar att cykla med trevliga cykelkompisar.

Jag själv blev varm i hjärtat av att jag vann årets TUG:are. Det är nog det finaste pris man kan vinna och jag blir så glad när sånt jag själv gillar att göra uppskattas av klubbkompisarna. Jag tackar och bockar djupt för denna utmärkelse 🥰

Så nöjd med livet just nu

Det kanske inte är rubrik man är van att läsa när dagarna är korta och det är mörkt när man vaknar och ännu mörkare när man ska åka hem från jobbet. Jag gillar verkligen alla våra årstider i Sverige och tiden från nu och fram till jul älskar jag.

Här hemma har det i helgen fixats och donats. Det har bytts till vinterdäck på bilen, alla döda sommarblommor är körda till soptippen, alla ljusslingor och juldekorationer är uppsatta på fram och baksidan av huset och upptända 😱 Jag vet…. men jag får göra som jag vill! Sedan har jag och lillebror varit middag hos mamma igår.

Livet ler mot mig just nu

Jag mår så bra av att jag för en tid sedan nådde mitt viktmål och att jag hållit det. Visst går man lite upp och ned hela tiden beroende på vad man stoppar i sig och hur mycket man rör på sig, men i snitt ligger jag strax under 70 kg.

Sedan tycker jag att livet ler mot mot mig rent allmänt. Cyklingen har inte bara givit mig färre kilon att bära runt på, den har också givit mig massor med nya vänner som jag kanske aldrig annars skulle träffat. Team Utan Gränser är en av de bästa gemenskaper som kommit in i mitt liv. Ni är en samling härliga cyklister och flera av er kan jag idag titulera vänner. Och jag hoppas vänskaran fortsätter växa med åren…

Om ca 2 veckor har vi vår årliga avslutning/kickoff med cykelteamet och vi ska vara på mina kompisars restaurang/delikatessbutik Olja & Oliv.

Under kvällen kommer vi ha en liten utdelning av priser till medlemmar i teamet. Alla i teamet har fritt fått nominera andra medlemmar för något valfritt de utmärkt sig för under året. Vi i ledningsgruppen har till detta event plockat fram lite priser och Magnus Cykelblogg kommer bidra med två priser till prisbordet. Det är en egenmålad smörkniv och en liten överraskning 🤔 i paketet till den som vinner.

Det bästa med cyklingen är fikat

Det finns inte många sporter där det fikas efteråt eller mitt under ett träningspass. Men inom cykelsporten är det populärt och det är kanske därför jag fastnat för denna trevliga sport.

Medan ett antal teamkompisar i Team Utan Gränser givit sig iväg från starten i årets Cykelvasa för att möta regn kladdiga stigar, var vi ett gäng i Stockholm som körde en lugn runda i södra roslagen.

Vi fick ett härligt lagom varmt väder under turen och inget regn. Idag var målet bara att cykla och ha trevligt tillsammans. Enda sprättillfället var i slutet på rundan och segmentet uppför Hakungebacken, där vi körde fri fart och återsamling vid Österåkers kyrka.

Vid Wira bruk fikade vi och njöt av alla godsaker som de har. Det är verkligen i mysigt ställe att stanna på och fika och njuta av historiens vingslag.

Idag var det 80:e försöket för mig på segmentet Hakungebacken Uppför. Det blev inget PR på det 1,4 km långa segmentet, men det blev det på delsegmentet Hakungebacken, endast backen. Det är den brantaste delen av backen som är 340 m lång och har en snittlutning på ca 10 %. Där blev det ett PR idag (1:04). En anledning var nog att jag fick jaga efter Nils Rönström. Det blev bara ett par sekunders förbättring, men det är ändå en förbättring 😀

Sammanfattningsvis var det en trevlig dag i sadeln med ett skönt cykelgäng.

Foto av mig på fikasällskapet

Foto av Nils Rönström från andra sidan fikabordet

Foto av Nils Rönström

Foto av Nils Rönström