Militärisk nivå på dagens pass

Idag var det dags för ett pass med personliga tränaren Mikaela på Actic igen. De verkar veta hur man inte ska falla in i tron att det här kan jag ju sedan förra gången.

Nästan alla övningar var ändrade och jädrar vad jag fick slita. Efter uppvärmningen var några av dagens övningar: Knäutfall med hopp för att byta ben och utfallsposition. Benen fullkomligt darrade efter detta och då var det dags att med en skivstång med vikter som hålles på raka armar. Sedan skulle man kliva upp och ned på tre step-up brädor som låg på varandra.

Passet flöt på med mängder av jobbiga övningar för framförallt överkroppen. Detta avslutades med en final som innebar att man ska hålla i två jättelånga och tunga tjocka rep som såg lika tjocka ut som de tampar som använder för att sätta fast en större båt. Repen sitter fast i ena ändan vid golvet och sedan ska man genom att knäböja och sedan kasta repen få repen i en vågrörelse upp och ned.

Trots att jag ville gråta under vissa övningar, för att det var så jobbigt så är man stolt efteråt när man klarat av det. För mig så kan jag säga att anlita en PT får mig att göra saker jag inte trodde var möjligt.

Nu har jag dessutom lovat henne att den utmaning som jag ännu inte gjort ska jag ha gjort innan vårt nästa pass i slutet på mars. Utmaningen består i att jag ska springa 6×10 km fördelat på 1 mil var tredje timme under en dag.

Heja mig!
 

Lyckan att börja se resultat igen

Man blir fräschare i svart/vitt efter ett långpass

När man börjar träna och inte gjort det på att tag som jag gjorde 2011, så syns resultaten ganska fort. I början orkade jag knappt runt 2,5 km slingan, men efter envist gnatande orkade jag längre och längre. Vipps så var träningsrundorna under veckodagarna uppe i en mil utan att jag tänker på det.

Börjar man löpträna så kommer viktminskningen också om man även försöker tänka på vad man stoppar i sig. Mitt mål har alltid vara att träna för att njuta allt det goda i livet utan att det klamrar fast sig på mig allt för länge. I mitt fall stod vågen på 85 kg när jag började 2011 och idag står den 73 kg och det utan en massa konstiga dieter som jag personligen är emot.

I slutet på 2012 kom jag till ett vägskäl där inget hände med mina tider på löprundorna. De stod still och det blev ingen förbättring. För många så kanske man ger upp då, men inte jag. Köpte mig ett gymkort och började träna styrka och hållning, samt att jag då och då ska försöka planera in ett pass med en PT. Känner redan nu att det har börjat hjälpa mig på banan igen. Har även lagt in 1-2 spinningpass i veckan för att alternera min konditionsträning.

Idag var det dags för en långrunda på ca 16 km i lätt men blött snöfall. Väl tillbaka stannade klockan på 1.33.28. Detta ska jämföras med mina senaste långrundor på samma sträcka som i snitt har tagit ca 1.45.00. Jag har alltså hittat ca 12 minuter i mina ben, vilket känns grymt coolt.

Idag 37, fast egentligen 35 och ska bli 25


Det har hänt mycket de senaste dagarna. Igår fyllde jag 37 år och på lunchen hade jag mitt första bodypump-pass på Actic tillsammans med en kollega från jobbet. Det här med träna styrka har ju aldrig varit särskilt prioriterat hos mig, så jag gjorde inte som de flesta killar brukar göra – lassa på fullt med vikter för att sedan storkna efter en stund.

Jag lydde Jessicas råd att ta det lugnt med vikterna och jag tror jag lyckades ganska bra för det var jobbigt, men inte omöjligt. Imorse kan jag dock säga att det kändes i ben och överkropp att jag motionerat min muskler.

På kvällen kom familjen på besök och jag ordnade med en smarrig middag och tårta till efterrätt. Bland alla fina presenter jag under kvällen, så fick jag även ett bidrag till inköp av pedaler och cykelskor till min nya cykel.

Idag med lätt träningsvärk, så var det dags att träna med Mikaela som är PT på Actic. Fokusen på passen med henne är att jag ska lära mig att springa snabbare och då kapa tider, samt att få ordningen på hållning och styrka i överkroppen. Jag kan säga att min timme med henne, var sjukt jobbig – men det är väl så det ska vara! Gissar att Herr träningsvärk delux kommer på besök imorgon.

Efter passet fick jag stå på en manick som talade om det mesta om mig. Kort kan man väl säga att det mesta såg okej ut, men det finns saker att jobba på. Min fettprocent låg på 19 % och för en man ligga ska den ligga på ca 8-20 %. Den som har 8 % är väldigt vältränad. En annan sak jag fick veta är att min biologiska ålder är 35 år, trots att jag är 37 år. Det är den som jag vill att den ska vara 25 år snart, därav den konstiga rubriken 🙂

Igår kom även min spejsiga cykelhållare Cycloc från Wiggle, så i helgen ska cykeln upp på väggen.


Ibland hinner även inte jag träna

Så här ser nya designen ut på ICA Bankens bankkort

Denna vecka har alla kvällar hittills varit uppbokade med något annat än träning.

Idag skulle jag tagit mig en löprunda när jag kom hem, men jag blev kvar på jobbet en stund. Det som hände idag var nämligen att ICA Banken, där jag jobbar lanserar en ny fräsch design på bankkorten idag. För er som inte vet hur våra kort har sett ut, så har de varit rosa. Nu har de fått en rikigt snygg design och en sobert grå färg. Själv så längtar jag till jag får mitt nya!

Det är väl bara att ställa klockan på 05.45 imorgon och ta en sådan där jobbig morgonrunda.
Nästa vecka är det dessutom dags för andra passet med PT Mathias. Idag är det väl första dagen som jag inte har några känningar efter förra passet. Ska göra lite av övningarna själv här hemma, så man inte kommer helt ur fas. Träning ger färdighet 🙂

Armar al dente

Att gå på gym har aldrig varit min starka sida. Men det är väl precis som när man skulle börja löpträna, att allt känns tungt och motsträvigt i början. Tyvärr har jag alltid haft lite dåligt tålamod när det gäller styrketränningsbiten och har liksom känt mig lite lost bland hantlar och maskiner på gym.

Mathias visar liggande rotationer. Bra för axlar och bål.

När min kompis Mathias nyligen blev klar som personlig tränare, så fanns det inga ursäkter att inte ge styrketräningen en ny chans. Idag var det premiär för mitt första PT-pass med honom.

Vi pratade ihop oss för någon vecka sedan, där han tog reda på vad jag ville få ut av min träning. Idag när vi sågs på gymmet, så har jag nu fått ett 6-veckors program till att börja med. Programmet består av 9 olika övningar, där fokus ligger på överkroppen. Äntligen kanske man ska få lite muskler och inte ha armar som känns som överkokt spaghetti. Nu efter mitt första pass så känns de väldigt al dente.

Visst kan man man börja träna utan en tränare, men gud vad lättare det är med en vid sin sida när man slarvar eller börjar vackla lite med repeteringarna.

Ser fram emot att fortsätta med detta i kombination med min vinterlöpning. Tillsammans kan nog detta bli en ganska bra kombo. (cyklingen är vinterpausad)

Tack för bra pepp idag, Mathias. Vi ses nästa vecka! Redan ikväll så lyder inte armarna riktigt 🙂 och imorgon kommer nog Herr Träningsvärk att hälsa på.

Vill du också komma igång, kan jag rekommendera Mathias eller hans sambo Sandra som driver företaget Tailored Training.