Österåkers kommun på 2:a plats i kommunvelometern

Av en händelse scrollade jag förbi ett inlägg från Danderyds kommun som meddelade att de hamnat på en förstaplats i kategorin småkommuner (upp till 50 000 invånare) i Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2019. Där nämnde de att Österåkers kommun kom på andraplats efter dem.

Vad är kommunvelometern?

Kommunvelomtern är något som kommunerna självmant väljer att delta i denna mäter och jämför Cykelfrämjandet kommunernas insatser för cykling under föregående år. Sist Österåkers kommun deltog, var 2012. Med tanke på allt som gjorts för cykel 2018 i kommunen, var det ett smart drag.

Det har ju senast 2 åren gjorts en del lokala investeringarna som byggandet av den eminenta MTB-banan och diverse andra cykelfrämjande åtgärder, som t.ex. offentlig cykelpumpstation. Och så har vi grusvägen mellan Täljö och Rydbo, som har mycket kvar att önska innan den blir ett alternativ för alla cyklister att pendla från och till kommunen på.

Ett stort framåt, men mycket finns kvar att göra

Hursomhelst är det jättekul att se att de sker satsningar i min hemkommun. Men läser man hela genomgången som Cykelfrämjande gjort, så finns det mycket kvar att göra. Bland annat lägger Österåkers kommun bara hälften så mycket på underhåll och drift av cykelbanor jämfört mot genomsnittet bland de små kommunerna. Det märks faktiskt där ute på cykelbanorna. Det uppmärksammade jag igår i mitt inlägg om bland annat grusvägen mellan Täljö och Rydbo.

Stort grattis

Jag vill ändå säga Heja Österåker och grattis till 2:a placeringen. Nu siktar ni väl mot en 1:a placering?

Cykelfrämjandets rapport

Här kan ni läsa Österåkers resultat i Kommunvelometern 2019

Pendelcykla till och från Österåker

Cyklistbloggen är en blogg som jag och många andra följer och idag såg jag att man efterlyste kommentarer hur det är att cykla till och från Österåkers kommun. Jag kände att det är svårt att svara på detta på Twitter, så bloggare som man är kommer här mina reflektioner hur det är att cykla från en yttre kranskommun.

I deras blogginlägg lyfte de lite inlägg som de skrivit förra året om att vi skulle få en grusad väg så cyklister skulle slippa att behöva cykla på den vägren som går utmed väg 276, där bilarna dånar om en i 90 km/h. De hänvisade också till lite lokala artiklar om den nya vägen i samband med detta. Sedan sensommaren har det varit rätt tyst i media, trots att det är långt ifrån bra att cykla hela vägen in till Stockholm. Därför undrade nu Cyklistbloggen om hur är det att cykla från bl.a. Österåker.

Hur har nya cykelvägen påverkat oss i Österåker?

Lagom till sommaren 2018 började den nya vägen mellan Täljö och Rydbo bli klar. Vi cyklister blev såklart väldigt glada att denna lilla sträcka nu stod klar som skulle göra en del av vår cykelpendling betydligt säkrare jämfört mot tidigare alternativ.

Det fanns också några mindre roliga saker när allt stod klart. Österåkers kommun som skulle anlägga vägen, tilläts inte att asfaltera den för markägaren. Istället blev det en hårt packad grusväg som kräver mycket underhåll för att hållas i god kondition. I början var vägen väldigt ojämn i sin kvalitet innan underlaget satt sig. Inte blev det bättre av att man tillåter hästar att rida på den och värst är det från Täljö station fram till betonghindret och den cykelsluss man gjort för att inte motorcyklar, fyrhjulingar ska ta sig in på vägen. Där kan det ibland vara som en tvättbräda i gruset av alla hästhovar.

Jag har fortfarande svårt att förstå varför man inte fått asfaltera den? Det skulle göra känslan så mycket härligare för oss cyklister. Ännu fler skulle välja cykeln om det var asfalt eftersom cyklister med smalare racerdäck undviker vägen pga risken att få punka på det finkorniga gruset. Det grusade underlaget gör också att det dammar rätt mycket. Det finns ingen belysning utmed sträckan, så under den mörka årstiden är det svart som natten och inget för mörkrädda att cykla på.

När man passerat cykelsluss nummer två vid Rydbo station, väntar ett par kilometer cyklande på en mindre väg utan vägren ned till Arninge i Täby kommun. Vid kommungränsen till Täby kan man köra på en cykelbana som på vintern även är sopsaltad. När man är på väg mot Österåker och kommer från Täby, så är det som man färdas från nutid till dåtid när man passerar skylten som visar att man är i Österåkers kommun. Där slutar cykelbanan tvärt och belysningen upphör. Nästa gatlampa i Österåker är först när man börjar närma sig de mer centrala delarna av Åkersberga.

Väl nere i Arninge cyklar jag ned mot Arninge centrum och sedan på en cykelbana som löper utmed E18 via Hägernäs för vidare färd in genom Täby. Sedan håller jag mig på små lokalgator och cykelbanor utmed Roslagsbanan på min resa mot Solna där jag arbetar.

Tacksamma för det vi fått – men mycket kan göras bättre

Hursomhelst är den lilla vägsträckan en skänk från ovan för oss som vill kunna cykla till och från kommunen året runt som den öppnat upp för, men detta är ju bara några kilometer av en sträcka på ca 3 mil som det är för boende i Österåkers kommun att cykla in till Stockholm.

Något som skulle spara tid och få flera att välja cykeln är om man tex kunde ha cykelbana som löper utmed Roslagsbanan från Åkersberga och ned till Täby. Om man dessutom kunde göra så att cykelbanan inte var backig som en berg och dalbana och i samma nivå som rälsen så blir det inte lika jobbigt att cykla.

Samarbete över kommungränserna

Mycket har blivit bättre för oss cyklister i Österåker. Det finns dock mycket att göra för att det ska funka ännu bättre att använda cykeln fullt ut för alla typer av cyklister och oavsett ålder. Men förra årets korta grusade cykelväg var ett stort steg i rätt riktning,

Nu vore det fint om Österåkers kommun och Täby Kommun kunde samarbeta för att får ihop en väl fungerande cykelinfrastruktur så inte cykelvägar bara slutar tvärt här och där.

Bild från bygget av cykelvägen mellan Täljö och Rydbo 2018. Underlaget var inte 100 % klart när denna bild togs.

Vintercyklist?

För några dagar sedan så dök det upp ett inlägg på Österåkers kommuns hemsida, där de söker 20 frivilliga som kan tänka sig att cykla minst 3 km, 3 dagar i veckan mellan den 1 december och 28 februari. Man ska rapportera in cyklingen på något sätt och delta på lite möten och så får man ett par vinterdäck till cykeln.

Jag blev tipsad om detta av kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher på Facebook, då hon verkar ha koll på att jag älskar att cykla. Jag skulle tycka det var en kul utmaning och själva sträckan i sig är ju ingen match. Det som jag skulle vilja veta är om nya cykelbanan mellan Täljö och Rydbo kommer att skottas i vinter? Jag skulle verkligen vilja kunna cykla till jobbet om vintern och den nya cykelbanan är cyklisternas enda ”dörr” ut och in i kommunen om man ska ta sig ned till Täby på ett hyfsat säkert sätt.

Om den inte kommer vinterunderhållas, så blir det ju mest cykling på helgerna och då blir det svårt att få till 3 dagar. Bara det att man lovar att cykla 3 dagar per vecka är ju lite skrämmande under den mörka kalla årstiden, när normala människor kanske inte ens skulle fundera på att cykla.

Jag ska ta en rejäl funderare på detta, så får vi se vad mitt beslut blir? Vintercyklist eller innecyklist i vinter…

Bjuder på tillsvidare på lite vintercykelbilder från lite olika tillfällen i Österåker.

AFF65FAA-3B82-4AE3-BE21-2646FD5B6CEF9604C0C8-4C26-494F-9408-EA199D19697105E4E98C-0C03-4B23-B20A-2EEEFADB5EEDBABBAF77-C85F-450A-8728-20B3BC24A668

Cykelbana Täljö – Rydbo blir nu verklighet

Idag meddelade Michaela Fletcher att kommunen skrivit avtal med berörda markägare om att få till en gång/cykelväg mellan Täljö och Rydbo. Detta är enormt stort för oss som pendelcyklar, eftersom man nu slipper cykla på väg 276 bland alla bilar som dånar om en i 100 blås.

Detta är ett enormt framsteg efter år av förhandlingar och vi är flera kommuninvånare som också kämpat med att försöka få svar från allt från kommun till Trafikverket på när vi i Österåkers kommun ska kunna ta oss på ett säkert sätt ned till Täby. Det är ju som sagt önskvärt att denna gång/cykelväg i framtiden även ska fortsätta hela vägen in i Täby, men detta är ett stort första steg och som gör att jag faktiskt kommer kunna cykla året runt till jobbet 😍

Nu vet jag vart jag kommer sätta mitt kryss i kommunvalet. Stort tack till Michaela Fletcher, kommunstyrelsens ordförande och dina medarbetare som arbetat fram avtalet med markägarna.

Sedan vill jag även ge en stor eloge till alla andra personer som själva eller i mindre grupper kämpar för att det ska bli lättare att använda cykeln som transportmedel i och till och från Österåkers kommun.

Österåkers kommun kan du läsa mer om nyheten.

Tror minsann jag ska fira lite ikväll!

43D066B1-EE1D-4C83-8D6F-5695D2D8DA0B

Så gick det att endagsfasta

Nu är min första dag med endagsfasta över och här är lite reflektioner om hur jag känt mig under dagen. Jag har också varit på öppet hus i kommunen, för att ställa lite frågor om cykling.

Endagsfastan

Igår kväll åt jag som vanligt kring 18.30 och efter det så skulle jag inte äta på 24 timmar. Efter middagen tog jag en kaffe, men utan mjölk som jag brukar ha i mitt kaffe och inga kakor. Efter att jag gick och la mig somnade jag rätt fort och sov rätt gott, men under natten så vaknade jag till med en torr känsla i munnen efter ha drömt en helknäpp dröm om semlor 😬

Jag är en frukostmänniska och när jag vaknade vid 06.15 kurrade det rejält i magen. Kändes lite skumt att bara ta en kopp svart kaffe och ett glas vatten till frukost. Förmiddagen tickade annars på och kurrandet avtog sakta, för att komma igång igen vid lunch. Då började jag också känna mig lite skakis. Det upphörde dock efter en stund och på eftermiddagen kände jag mig nästan oförskämt pigg och inte ett dugg hungrig.

Jag satt ganska nära vårt fikabord idag och den enda dippen jag upplevde idag var när försäkringsbolagets VD satte sig för att fika och plockade fram en SEMLA 😲 som han åt plågsamt sakta. Flyttade på mig tills han var klar och sedan gick resten av dagen kanon. Inte någon stund kände jag mig trött eller hängig och det måste ju bero på att man inte tillfört kroppen något som gör att den måste gasa och bromsa insulinet. När jag körde hem kände jag piggare än någonsin och humöret var på topp.

Åkte inte ens direkt hem för att laga middag. Stannade till på vårt bibliotek i Åkersberga, där kommunstyrelsens ordförande höll öppet hus.

Öppet hus med kommunstyrelsens ordförande Michaela Flectcher

Ikväll kunde man komma förbi och ställa frågor till henne om kommunen, vilket är ett otroligt bra initiativ. Det var en liten men frågvis skara där och jag passade på att ställa lite frågor om cykling i och till/från kommunen. Tipsade även om sopsaltning av cykel- och gångvägar. Detta var något som hon inte var så insatt i och som jag upplevde att hon tyckte lät väldigt intressant.

Vi blev till och med Facebookvänner, så nu har man kommunstyrelsens ordförande i Österåker som Facebookvän. Eftersom jag skriver och delar med mig mycket av mina upplevelser på cykeln i Åkersberga med omnejd på min blogg, tycker jag det känns riktigt bra att hon kanske, kanske läser det man skriver ibland.

Efter tö kommer pendelcykling

Det här med att det är så svårt att välja cykeln istället för bilen om man ska till jobbet, börjar gå mig på nerverna. Österåkers kommun växer så det knakar och det är kul. Men med fler människor i kommunen, kommer det fler som ska trängas på vägarna och dela på de kommunala färdmedlen till och från kommunen.

Redan idag växer morgonköerna och är som värst där stora vägar slutar med en rondell. Rondeller verkar Trafikverket tycka ska var lösningen på allt, men i verkliga livet är de trafikproppar. På mindre vägar tror jag de underlättar, men vid tex Rosenkälla, första rondellen in i Åkersberga och för att inte tala om den idiotiska rondellen på Norrortsleden vid Arningeleden, gör köerna kilometerlånga.

När man sitter i dessa köer och försöker behålla lugnet när bilister tränger sig och uppför sig aggressivt för att ta sig fram lite snabbare än alla oss andra. Det är då jag bli avundsjuk på er som kan välja cykeln året runt till jobbet.

Bor man i Åkersberga, skulle de flesta säga att man inte kan välja cykeln över huvudtaget till jobbet om man inte jobbar inom kommunen, oavsett årstid. Det stämmer nog för de flesta som inte kan tänka sig att cykla en mil på sprängstensgrusväg via Rydbo och sedan på småvägar ned mot Täby eller tvinga sig att cykla på väg 276 och via Ullna Golfklubb och bära cykeln över deras stenhinder.

Ska vi minska på köerna och förbättra miljön, måste vi invånare få alternativa sätt att ta oss fram. Det gäller både förbättrad kollektivtrafik och att cykelvägar prioriteras.

Med detta sagt tänkte jag nästa vecka prova att pendelcykla för första gången i år, då jag tror att snön kan ha töat bort tillräcklig så att det är cyklingsbart på sprängstensgrusvägen nu.

Österåkers kommun – Ge oss en riktig cykelväg nu! 😫

img_0946
Bild från i somras och en del av sprängstensgrusvägen där det är en hyfsat fin grusväg

Orättvist att jag snart inte kan pendelcykla

För de flesta kommunerna som ligger i närheten av Stockholm är det möjligt att cykla året runt till och från kommunen, men för oss i Österåkers kommun är detta ett problem året runt. Det går via grusvägar eller den stora huvudvägen, väg 276 att ta sig på ett mer eller mindre riskfyllt sätt till Täby för vidare färd in mot Stockholm.
Men nu när snön fallit tungt under ett par dagar börjar även jag motviligt se slutet på denna pendelcykelsäsong. Igår tog hemresan som normalt går på ca 1 tim och 35 min nästan 2 tim genom snön. På den ej upplysta grusvägen som jag väljer att cykla och som egentligen inte är en väg, kan cykelns fram eller bakhjul plötsligt byta spår under snön på dolda frysta partier. Är man inte på allertten så kan man lätt köra omkull.
Det är egentligen ganska skoj att cykla i snön, men inte när man pendelcyklar med packning och bara vill komma fram så smidigt som möjligt. Då avundas man de boende i tex Danderyds kommun, där i stort sett alla huvudcykelstråk är sopsaltade, vilket innebär att det är som att cykla på sommarväg.
Eftersom kommunen inte vill stöta sig med de lokala markägarna som äger stora delar all mark här i kommunen, lär en cykelväg till Täby vara långt begraven under snön ☃️
Snälla Österåker, riv upp gamla beslut som hindrar er från att ta i med hårdhandskarna och se till att cykeln blir ett pendelalternativ till bilen, bussen och tåget. 
En pendelcyklists vardag i Österåkers kommun
En pendelcyklists avundsjuka om hur en cykelbana kan se ut vintertid
Gatlyktor är alltid trevligt, men på grusvägen i skogen är din cykellampa din bästa vän