MTB

Bianchi MTB JAB 29.2 till salu

Posted on av Magnus

Tillverkare: Bianchi
Modell: JAB 29.2
Årsmodell: 2013
Hjulstorlek: 29″
Ram: Aluminium
Ramstorlek: 43 cm 
(passar dig som är 170-175 cm)
Nu säljer jag min MTB, som jag haft mycket skoj med. Perfekt cykel för den som vill börja cykla MTB. Cykeln är utrustad med Shimano SLX växelreglage, Shimano SLX växelförare fram och XT bak. Framdämparen är en Rockshox Recon med reglage för att låsa dämparen på styret. Utrustad med hydraliska skivbromsar från Shimano. Däck som sitter på nu är ett par nästan nya Schwalbe Nobby Nic som passar för grisig cykling. Ett par lätt begagnade Continental Race King RS kan följa med om du vill.

Cykeln är såld


Ronde de Pusshus

Posted on av Magnus

Igår blev det en sådan där störtskön runda med MTB:n. Jag älskar att cykla när det är halvklart och ca 10 grader, för då är luften så där härligt frisk.

Efter en tid av väldigt varmt för årstiden hade skogen torkat upp fint. Men det kärr som man måste ta sig igenom på ett ställe var rätt blött. Så blött att jag körde fast med framhjulet och hann inte få loss fötterna, så jag föll från typ stillastående som ett träd ner i kärret och leran. Lite kallt om rumpan blev det, innan kroppen fått upp värmen igen.

I trakterna kring Bogesund passerade jag något som hette Pusshuset, eller snarare en skylt som säger att här låg Pusshuset och att sista brukaren flyttade därifrån 1914. Man undrar ju lite vad Pusshuset var för något, kanske en lightversion av en bordell i skogen?
Den största utmaningen var annars att ta sig förbi och över alla träd som bävrarna gått bananas på träden utmed vattnet.

Mäktiga Bogesunds slott byggt omkring 1640, men som fick dagens fantastiska utseende 1867. Skulle vilja bosätta mig där, trots ryktena om att det är hemsökt. 

När Stålmannen blev Gummitarzan

Posted on av Magnus

Igår kväll var jag sugen på att köra ett lite hårdare MTB-pass på den förträffliga Anstaltsbanan, men redan på första varvet tog det stopp.

Jag kände mig som Stålmannen när jag stack iväg på mitt första varv och jag kände att jag hade bra fart genom banan. I slutet på banan finns ett drop (en mindre bergskant) som jag normalt aldrig haft några problem med, men nu kom jag lite snett med framhjulet och det tog tvärstopp.
Stålmannen förbyttes snabbt till Gummitarzan. Det är rätt mycket som händer i huvudet från det att skorna släpper från SPD-pedalerna och man startar sin flygresa över styret ned mot marken. Efter att man råkat ut för detta några gånger, lär man sig att försöka få till en landning som gör minst ont. Jag lyckades undvika att landa på stenarna och hamnade på stigen. Resultat blev att jag fick lite skrapmärken på benet och lite blåmärken, samt att insidan på knät svullnade lite.

Här står Florence och skäms efter att hon kastat av mig

Gegg och slemrunda

Posted on av Magnus

Jag hade inte ens någon tanke på att cykla igår, men efter att alla bestyr var avklarade på eftermiddagen, blev det en sväng med MTB:n.
Det blev inget stigfinnaräventyr, utan färden gick på för mig välkända stigar på Blå leden mot Bogesund. Den första biten var rätt upptorkad, men sedan gick det mesta av turen genom knädjupa ledbad och marker med kladdkakekonsitens. Mot slutet fick jag dock uppleva härligt torr stigcykling, innan jag vände hemåt på vanliga asfaltvägar och jag skrapade väl hem ca 35 km på cykelkontot.
Jakten på bästa rundan startar nu
Jag tänkte efter igår att målet i sommar blir att försöka hitta en ny MTB-runda i trakterna kring Åkersberga. Det ska vara en sådan där runda där man får ett skönt flow och inte behöver ägna halva rundan till att vada genom träsk eller lyfta MTB:n uppför berg för att komma vidare, men lite stök och bök kan det få vara. Har du något tips på en runda som är minst 3 mil eller längre här i krokarna, dela gärna med dig till en som inte hittat detta ännu 🙂

Blåmärken och klämskador e snyggt

Posted on av Magnus

Idag blev det en sväng med MTB:n och först tog jag ett förvirrat nästan rätt varv på Anstaltsbanan, sedan ett korrekt varv.

På det andra varvet, tog det liksom bara stopp på ett ställe, men jag fortsatte i luften i samma riktning fast utan cykel. Fick väl mig att mindre skrapsår, men inte mer än att jag kunde cykla vidare utan problem. 
Jag bestämde mig sedan för att helt sonika bara ge mig ut i skogen från banan och ut på en stig, där det såg ut som några motorcyklar kört lite olagligt. Tappade koncentration och föll från typ stillastående ned i lite mjuk mossa, men klämde armen på något konstigt sätt. Då blev jag sur och vände hemmåt igen med lite mer blåmärken och ett snyggt klämmärke på armen.