MTB

Stigfinnarkung

Posted on av Magnus

På dagens MTB-pass hade jag inställningen att nu var det dags att hitta lite nya stigar att cykla på och den som söker, den finner…

Jag körde på välbekanta stigar via Stava och Blå Leden, men istället för att cykla mot Rydbo som jag brukar, valde jag att styra mot Täby. I höjd med Ullnabacken vek jag av från Blå leden och körde på sköna traktorstigar utmed E18 för att vid Ullna Golfklubb istället cykla utmed Norrortsleden på små singeltracks.
Efter en stund dök jag på ett spår som förmodligen motorcrossåkare inte helt lagligt skapat. Det ledde in i skogen och nu fick jag mig dagens härligaste upplevelse. Det var torra och rätt uppkörda stigar som gick upp och ned inne i skogen och även om jag fick hoppa av ibland för att det blev lite väl tekniskt, så var det mesta körbart för mig. I Vallentuna fick jag slut på vatten och fick avbryta för att på vanliga vägar cykla hem igen. 

Var alldeles lycklig över att jag hittat dessa skönt utmanande stigar som jag garanterat inte cyklat för sista gången. Kände mig som en Stigfinnarkung.

Någon som behöver en dörr till en blå Volvo 240? 


Det ÄR roligare tillsammans

Posted on av Magnus

Igår fick jag mig en skön genomkörare av både ben och psyke när jag och Daniel for runt på små slingriga stigar i skogen. Området vi cyklade i är fyllt av singeltracks som bjuder på både snabba passager och knixiga partier. Det är då man verkligen uppskattar och förstår fördelen med en fulldämpade MTB. För mig som behöver öva på att inte fega ur när det blir svårt, är denna plats perfekt för mig. Detta område ska därför utforskas mer, både själv och tillsammans med någon.
Vi gav oss också på att attackera Håkans Backe. Det är en ganska brant backe med både stenar, hällar och klyftor att parera mellan på väg upp mot toppen. Daniel klarade hela backen och jag fick nöja mig med 99,9 %, då jag fastnade i sista klyftan innan toppen.
Precis som Daniel som också cyklar mycket själv är det så kul när man får sällskap på en runda. Det spelar ingen roll om man är olika duktig, så länge man respekterar varandras olika nivåer. På ett ställe kan den ena vara snabbare eller starkare och på ett annat är den andra det. Jag tror vi båda konstaterade att det är roligare att cykla tillsammans 🙂
Efter vårt pass blev jag hembjuden på middag hos Daniel och hans fru Johanna, eftersom de båda två fyllt år i dagarna. Så det blev snabbt hem för att duscha, byta om och sedan cykla tillbaka till dem. Det bjöds på italiensk buffé, gott att dricka och många skratt innan jag cyklade hem genom natten igen.
Skylten talar om att bakom träden framför oss börjar Håkans Backe

Ingen fest utan cykeltårta

Posted on av Magnus

Foto: Robert Otterstål
Ojojoj… Igår hade jag 37 personer på sommarmingel här hemma för att fira att jag i vintras fyllde 40 år. Det bjöds på italiensk buffé, bubblande prosecco och Italienskt rött, vitt och rosevin. Sist men inte minst hade jag en väldigt trevlig italiensk öl som passade nog hade en cyklist på etiketten.
Allt fantastiskt vi åt och drack igår catrade jag från mina vänners fantastiska delikatessbutik Olja & Oliv Delikatesser som ligger på Erstagatan på Södermalm i Stockholm. 
Efter all god mat så var det dags för efterrätt och där hade jag låtit i tjej som heter Ia Yngvesson, som driver Havsluft och Smulpaj baka en cykeltårta med MTB-tema. Tårtan var av princesstårtetyp och hade en smarrig fyllning av rabarberkompott, jordgubbsmousse och en tårtbotten med smak av vanilj. Sedan hade hon dekorerat den med en ätbar skog, stig, stenar och en bäck som sedan toppades av en icke ätbar MTB. Tårtan blev en succé!
Somnade lycklig över att jag har så många härliga vänner som var här igår. Om ni läser detta, så ska ni alla veta att ni alla gjorde mig så glad och åter igen stort tack för alla fina presenter.
Cykeltårta med MTB-tema

Semestercykling i blåbärsskogen

Posted on av Magnus

Jag har väl inte riktigt fattat att jag har semester, men en sak är säker och det är att jag tänker försöka cykla mycket under den. Idag blev det dock bara en kort liten sväng i blåbärsskogen.
Det finns två stora skillnader mellan att cykla MTB och landsväg tycker jag och det är att om man inte håller igång med cyklandet i skogen, så har iallafall jag en liten psykologisk barriär att ta mig över. Det som jag måste övervinna är att bli av med ”fegisen” i mig och inte tänka och oroa sig för läskigt hala rötter och klipphällar.
Jag tog två varv på Anstaltsbanan och på andra varvet hamnade jag bakom en pappa och hans dotter. Jag blir alltid lika glad när jag ser unga som tycker det är kul att cykla och jag bara önskar att det funnits mountainbikes när jag var liten, för då hade man kanske kunnat bli lite bra på det här med att cykla i skogen 🙂

La sensazione speciale

Posted on av Magnus

Det är en speciell känsla att äga en Bianchi tycker jag. Få cykelmärken har en sådan lång historia som dessa cyklar. Märket grundades av Edoardo Bianchi, år 1885. Det finns många historier om hur Bianchis klassiska färg celeste kom till, som än idag är den färg som man förknippar med märket.

Enligt sägnen valde Edoardo färgen på en cykel till den dåvarande italienska drottningen för matcha hennes ögon. En annan sägen är att man kom över ett stort parti med färg från den italienska militären under första världskriget. Man tonade sedan ned den lite för att få fram den ikoniska färgen som lever kvar på flera av Bianchis modeller även idag. Oavsett vilken sägen som är sann blir jag lika lycklig när jag tittar och cyklar på mina cyklar. 
Efter denna lilla historielektion, har jag i fredags fått till ett backintervallpass, då jag körde 15 gånger upp och ner för Hackstabacken och ett skönt landsvägspass idag på ca 48 km.