Igår fick jag mig en skön genomkörare av både ben och psyke när jag och Daniel for runt på små slingriga stigar i skogen. Området vi cyklade i är fyllt av singeltracks som bjuder på både snabba passager och knixiga partier. Det är då man verkligen uppskattar och förstår fördelen med en fulldämpade MTB. För mig som behöver öva på att inte fega ur när det blir svårt, är denna plats perfekt för mig. Detta område ska därför utforskas mer, både själv och tillsammans med någon.

Vi gav oss också på att attackera Håkans Backe. Det är en ganska brant backe med både stenar, hällar och klyftor att parera mellan på väg upp mot toppen. Daniel klarade hela backen och jag fick nöja mig med 99,9 %, då jag fastnade i sista klyftan innan toppen.

Precis som Daniel som också cyklar mycket själv är det så kul när man får sällskap på en runda. Det spelar ingen roll om man är olika duktig, så länge man respekterar varandras olika nivåer. På ett ställe kan den ena vara snabbare eller starkare och på ett annat är den andra det. Jag tror vi båda konstaterade att det är roligare att cykla tillsammans 🙂

Efter vårt pass blev jag hembjuden på middag hos Daniel och hans fru Johanna, eftersom de båda två fyllt år i dagarna. Så det blev snabbt hem för att duscha, byta om och sedan cykla tillbaka till dem. Det bjöds på italiensk buffé, gott att dricka och många skratt innan jag cyklade hem genom natten igen.