Vid frukost blev det lite chatt med mina kompisar i Nacka om cykling eller ej under dagen. Jag var väl lite skeptisk till att ge mig ut, med tanke på all snö. Jörgen och Robert i Nacka valde att sticka ut och efter en stund valde även jag att åla på mig lager på lager av kläder och sätta mig på crossen.

Det visade sig vara ett lyckodrag, för jisses vilken blandning av upplevelser jag fick under min 40 km långa cykeltur. Jag valde att via Blå Leden ta mig mot småvägarna vid Stava i Åkersberga. Jag vet inte om jag ska vara imponerad av mig själv eller cykeln, men jag lyckades att cykla i 15 cm djup snö på knaggliga stigar (ett par km) ända fram till hästgården i Stava. Där stod några förvånade personer vid stallet som säkert undrade vilken knäppgök det var som kom cyklande över ängarna på en racercykel. För ett cykelintresserat öga så är det en cyclocross. När jag passerade dem fick jag en liten applåd.

Nu var det slut på skogsstigar och från Stava styrde jag mot Vallentuna på småvägarna som är näst intill bilfria. Under mina 40 km, tror jag att jag mötte eller blev passerad av 3 bilar. Däremot passerade jag ett par bilar som låg i diket. Alla såg ut att ha sommardäck. Hur tänker man om man ger sig ut med sin bil i snöstorm med sommardäck?

Efter en stund tilltog snöandet ännu mer och som ni kan se på bilden nedan, så fick jag till och med istappar i ögonbrynen. Nu så här på kvällen är jag otroligt nöjd med att jag gav mig ut. Det var så skoj när man passerade folk utmed rundan som hejade på en och sa att man var en kämpe som inte bangade för snön och blåsten.

Det hade dock varit kul att ha med någon på rundan, men det är så få kompisar i mina trakter som cyklar vintertid. Om nu någon skulle vilja prova på att vintercykla, så är det bara att hojta! Jag bangar sällan för en cykeltur om jag inte har något annat planerat.