Hej, hej, hemskt mycket hej!

Finns det något mer trevligt än att möta ett leende på vägen. Så tänker jag då jag ler och hejar till alla cyklister oavsett vad de sitter på för typ av cykel.

I helgen cyklade jag för första gången ute för i år. Jag har haft en riktigt långdragen förkylning som inte verkat vilja släppa taget om mig. 
Det blev en härlig runda på ca 40 km på lågtrafikerade osaltade vintervägar. Mötte på min väg många glatt hejande cyklister och sånt gör mig glad! 
Ikväll har jag packat väskan inför morgondagens lunchpass på jobbet. Det blir samma pass som förra veckan, som var ett WOD-pass. Sedan tänkte jag testa att köra ett CORE-pass på torsdag. Allt för chockstarta årets träning med lite annat än bara cykling.

Batterierna laddade

Kylan verkar slagit ett järngrepp runt oss nu, men idag är det behagliga -13 grader. Vid frukosten idag funderade om jag kanske skulle ut och cykla lite. Men efter att jag varit ute en sväng i förrådet, så får vi se om det kanske var en lite väl ambitiös tanke. Gahhh… Vad kallt det var.

Jag har inte cyklat en meter eller tränat ett smack sedan dagen före nyårsafton, då jag gick i mål på Festive 500. Jag har haft en långdragen hosta som inte velat ge med sig. Det har flera gånger kännts att nu är det bra, men så nääää… Nu börjar den äntligen ge med sig, så efter att en kompis varit här för att hjälpa mig att montera upp en cykelhållare är tanken att jag tänker ta mig en lugnare tur i det krispiga vintervädret eller om jag fegar ur, så blir en trainersession i vardagsrummet istället.
Igår laddade jag hursomhelst både mina egna batterier genom att premiäräta årets första Semla. Sedan har jag sett till att mina batteridrivna värmesulor är fulladdade om jag skulle få för mig att vara knäpp nog att cykla ute.

Dag 2 av Rapha Festive 500

Mitt motto under Rapha Festive 500
Där medvinden tar slut, där kommer motvinden. Så kan man nog kort sammanfatta dagens dubbdäcksdistans med crossen. Jag styrde mot Norrtälje via småvägarna och till en början hade jag piskande duggregn, som sedan förbyttes i en skön sol.
Jag tyckte att det gick kalas och blåsten var ju inte så himla jobbig, förutom när man kom ut på öppna partier, då man förmodligen såg ut som lutande tornet i Pisa i den hårda vinden. Väl uppe i Norrtälje stannade jag vid ett av Jesusbarnets alla hus, Frötuna kyrka. Smaskade i mig lite ny energi och sörplande i mig ordentligt med vätska innan jag vände hemåt igen.
Då kom den: MOTVINDEN! Det blev en 44 km lång hemresa i helt galen motvind. När man till och med fick trampa hårt i nedförsbackarna för att rulla framåt, då blåser det på bra!

Väl hemma kändes som att all julmat man frossade i sig igår, nu var borta. Det blev totalt 88,3 km och med gårdagens cykelrunda har jag nu bara 368 km kvar att avverka innan Nyårsafton. Heja mig! 

Det blåste helt galet mycket idag
Vände hemåt igen vid Frötuna kyrka i Norrtälje
Vackert, men blåsigt på dagens runda
Som tur var hade jag inte glömt att köpa chips. Älskar att smaska i mig lite sånt efter en långrunda.

En fläkt av sommaren

Efter att jag varit och handlat klart nästan alla julklappar, åt jag en stadig lunch bestående av tomtegröt och vörtsmörgås. Tomtegröt är ett utmärkt och supergott bränsle innan en längre cykelrunda tycker jag.

Jag funderade lite på om jag skulle välja räsern, men eftersom jag visste i förväg att solen skulle gå ned efter ca halva rundan, så släppte jag den tanken snabbt. Det fick bli cyclocrossen med dubbdäck och allt – och tur var väl det.
Så fort solen gått ned kom det en extremt tjock dimma och i skenet från min lampa kunde man att se att vägen och dimman började glittra. Det började alltså bildas is på vägen, trots att temperaturen i luften låg på flera plusgrader. Då kändes det tryggt att jag körde crossen med dubbdäck. 
Något som slog mig utmed flera delar av rundan var att mellan dimmorna kändes det ibland som en varm sommarbris mot kinderna. Otroligt mysig känsla i mörkret. Rundan blev 60,5 km och jag höll ett hyfsat lugnt tempo på ca 25 km/h.

Mörker och kyla

Alltså det är något med att cykla på tysta mörka vägar med lite trafik. Det är liksom bara du och skenet av din lampa. Idag kände jag att jag bara var tvungen att komma ut och röra på mig en stund efter en intensiv lördag.

Styrde mot småvägarna utåt Brottby och Kårsta. När solen försvunnit ned över trädtopparna faller temperaturen snabbt. Jag började med +1 grad och när jag kom hem var det -5 grader. Tur att man köpte sig ett par grymma vintercykelskor från Northwave, lagom till Rapha 500 Festive förra året. De är nog ett av mina bättre skoköp. 
Kom hem lagom rosig om kinderna efter ca 44 km på cyclocrossen.