Årliga brevet till Österåkers kommun

Jag vägrar ge upp tanken på att man ska kunna cykla säkert och kanske till och med året runt till jobbet i Solna.

Vi måste nog vara en av få närliggande kommuner till Stockholm där man fortfarande efter åratal av diskussioner fortfarande inte kan erbjuda invånarna att på ett säkert sätt kunna färdas på cykel till och från kommunen.

Saker som man gör bra är att man fixar och donar med de befintliga cykelbanorna och så har man snart äntligen knutit ihop Svinninge med Åkersberga med en cykel/gångbana.

Det mest frustrerande är dock att pga markägarproblem, så kommer man aldrig någon vart med att knyta ihop våra cykelbanor med grannkommunerna.

Därför har jag idag skickat min årliga fråga till trafikenheten i kommunen om hur arbetet med cykelbanorna till och från Täby går. Hoppas på ett svar att man inte längre sticker huvudet i sanden, utan inser att cykeln är ett färdmedel att räkna med i framtiden och att man satt ned foten i dialogen med markägarna.

 

Cykelpepp och drömmen om en cykelbana

Jag har haft en liten svacka i cykelpeppen tror jag. Jag tror allt grundar sig i att det är så svårt att få till pendelcykling under vintern till och från jobbet där jag bor. Förra veckan var jag nästan inställd på att i fredags skulle jag cykla till jobbet, eftersom det varit barmark än längre tid. Då vaknar man upp med 5 cm snö utanför dörren, så då blev det inställt.

Jag blir så frustrerad över att vi som bor i Åkersberga inte kan cykla till och från kommunen på vintern på ett säkert sätt. Jag är så avundsjuk på alla jag följer på Strava som cyklar flera gånger i veckan oavsett om det är snö eller inte. 
– Det är väl bara att cykla tänker du? Nej tyvärr, inte om man gillar att leva eller vill att varje pendling ska vara en MTB-runda med inslag av cyclocross, där man får bära sin cykel över betonghinder m.m.
Nu är inte jag en urinvånare i Åkersberga, utan jag har bara bott här i lite mer än två år. Men jag vet att en cykelväg mellan Åkersberga och Täby är något politikerna gnatat om i åratal. Visst kan man säkert klandra kommunen för att inte varit mer handelskraftig och hård i förhandlingarna med markägaren som är den stora bromsklossen i detta fall. Men å andra sidan förstår jag även kommunen som gärna vill ha en god relation med grevefamiljen som äger nästan all obebyggd mark här. Hamnar man på kant med dem, blir det nog svårt att göra något framöver.
Det är just just detta med att en part kan hindra en kommun från att utvecklas till en mer hållbar kommun, där cykeln kan bli ett alternativ till bilen som gör mig så besviken. 
Tänk den där dagen då man får läsa i tidningen att ”Nu startar bygget av cykelbanan till Täby”. Undrar hur länge till vi måste vänta på den rubriken… 1, 4, 8, 10 år till?
Bilden är inte från i fredags, utan från förra helgens cykelpass

Avundsjuk på alla ni pendelcyklister

Om ni bara visste vad jag är avundsjuk på alla er som kan cykla till jobbet, trots att vi i Stockholm nu gått över till att mäta snödjupet i decimeter istället för centimeter.
I år har jag upptäckt att cykla i snö är sjukt skoj och med en cyclocross går det lekande lätt även genom tung snö. Jaha… tänker ni då, varför cyklar han inte då?
Jag bor i Åkersberga, som ligger i Österåkers kommun och som jag älskar. Det finns dock en nackdel! Den enda förbindelse vi har med grannkommunen Täby är en dubbelfilig 90-väg som man kan och får cykla på, men som vintertid är fullkomligt livsfarlig. Det finns alltså ingen cykelväg till Täby eller till Vallentuna som är den andra grannkommunen. Därför avundas jag alla er som kan cykla till era jobb så här års.
Det har planerats en cykelväg i många år mellan Åkersberga och Täby, men pga av problem med markägare så verkar det vara ett väääldigt långdraget projekt. Jag är extremt intresserad av att få till en säkrare vardag för kommunens cyklister, både till och från kommunen, men även inom. Därför gick jag i höstas med i kommunens cykelgrupp och väntar nu nyfiket på när vi tio som ingår i den, ska få vår första info om vad vi kan hjälpa till med.
Nog om detta. Idag fyndade jag en ny lampa till cykeln. Jag har föregångaren till den lampan som jag idag köpte, men årets modell har ett superlitet batteri och ca 100 lumen mer i ljusstyrka än sin föregångare. Det blev en Magicshine MJ-858 med 1000 lumen för otroliga 199 kr på XXL. Lampan är komplett med fäste för både styret eller på hjälmen.