Äntligen får vi en midsommar med lite värme. De senaste åren har det varit rätt varmt, men just på midsommar har varit kallt och ruggigt i Stockholm. Nu kanske det blir en sådant där drömväder och vem vet om badkrukan Magnus även kanske tar ett dopp i havet 🥶
I år ska jag fira med ett par vänner som jag firat midsommar med många gånger förut. I veckan fixat och donat lite inför midsommarafton och bland annat bakat bröd, vilket var ett bra tag sedan.
Jag har även gjort tre sillar till midsommarlunchen. I år har jag gjort tre favoritsillar som vi gillat lite extra mycket tidigare, så det blir ingen ny sill som jag brukar överraska med. Istället blir det favoriterna senapssill, skärgårdssill och en italiensk sill.
Jag har idag hunnit med en midsommarcykeltur runt den lokala sjön efter frukost. Och på vägen hem passade jag på att plocka med mig lite ängsblommor till värdparet som jag ska till.
Nu börjar jag bli lite glad och stolt på allvar över mina förbättringar som jag sakta men säkert skördar frukten av. Idag kände jag mig rätt mosig på morgonen när jag vaknade, men morgonens cykelrunda skulle avverkas ändå!
Första halvan var tung och jag kände mig seg som bara den i motvinden upp mot Brottby. Sedan kom den där underbara känslan av medvind, när jag rundade sjön och började cyklingen tillbaka på andra sidan. Medvind är något som man ska ta vara på och trots att jag redan gjort fina tider på de tre segmenten utmed den sidan av sjön, så väcktes viljan att ge allt idag.
Kanske är fånigt att jaga tider egentligen, men på denna sträcka är det relativt bilfritt, god sikt för det mesta och inga andra cyklister eller gående som störs av att man cyklar fort där. Denna stäcka som jag jagar mina PR på är en böljande landsväg med tre rejäla uppförsbackar som gör det hela lite extra utmanande. Och hej och hå vad det gick idag.
På första segmenten så förbättrade jag mitt PR från 8:27 till 8:09 och intog för dagen en 7:e plats av alla 535 som cyklat där. Andra segmentet är en backe och där förbättrade jag mitt PR från 1:03 till 56 sekunder och intog för dagen en bronsplats av alla 543 som cyklat där. Sista segmenten är egentligen i stort sett hela sträckan från Brottby till Stava och där förbättrade jag mig från 15:25 till 15:17 och den lilla förbättringen av mitt PR gjorde att jag idag intog en 7:e plats av de 313 som avverkat hela den sträckan.
Det blev alltså tre topp 10 platser och jag tog verkligen i idag, så hårt att frukosten nästan kom upp 😄 Men känslan efteråt när man vet att man presterat utöver det vanliga var härlig.
Jag är verkligen inget fan av att ställa klockan och gå upp flera timmar före tuppen, packa in cykeln i bilen och allt det andra man behöver för att sedan ta sig till ett ställe och cykla järnet.
Jag har vänner som gör detta 1-2 gånger i veckan när de kör Le Peloton i arla morgonstund, men det har aldrig lockat mig. Men i förra veckan fick jag en fråga om jag ville haka på och köra lagtempo med några i TUG ute på Lovön. Gissar att jag fick frågan för att jag delat med mig av hur jag slagit mina personliga rekord på löpande band den senaste tiden.
Jag ska vara ärlig med att jag inte lockats av att cykla fort förut, dels för att jag inte trott på själv och så kanske jag inte var i samma form förut. Men när framgångarna är ett faktum har lusten att cykla fort sakta börjat krypa fram. Det tog några dagar innan jag sa ja till följa med och köra, men nu efteråt ångrar jag det inte.
Eftersom morgonens lagtempo innebar ett begränsat antal cyklister och alla var cykelkompisar som jag kände mer eller mindre, så kändes som något jag måste pröva.
Jag fick gå upp kl 05:00, vilket jag inte är van vid och kl 06:30 skulle jag befinna mig inne vid Brommarondellen. Vi cyklade sedan ut mot Lovön och området kring FRA där det hela skulle äga rum.
Jag som aldrig gjort något sådant här fick lite snabba instruktioner och sedan bar det iväg. Vi skulle ligga på ett led och den som låg längst fram skulle hålla förningen under ca 30 sek eller kortare om man var trött. Sedan skulle man vika av åt vänster och låta gruppen passera till höger om en, tills att siste man ropade SIST… då skulle man rätta in sig i ledet längst bak. Så här höll vi på under ca 1 timme och målet var att farten skulle vara hög och jämn.
Hur var det då?
Jo det var jobbigt, men inte så att jag hade svårt att hänga med. Några gånger spurtade ett gäng. Det gjorde inte jag, för jag visste inte att det var ett segment där som de spurtade. Och har man inte koll på sånt, så är det ingen idé att försöka haka på när man blir omcyklad av någon som redan laddat på bakifrån långt innan jag hunnit reagera. Men nu vet jag på ett ungefär var de är 😄
Jag och några till var sedan tvungna att avvika efter ca en timme pga att vi hade möten eller andra förpliktelser som väntade. Men hälften av gänget fortsatte ett tag till.
Det var en kul upplevelse i ett rasande tempo och jag tror inte jag gjorde bort mig och sinkade gruppen, så detta kanske är något jag kommer göra fler gånger?
Imorse gav jag mig ut på min morgonrunda som jag nu varit väldigt duktig på att göra nästan varje vardag under ett par veckor. Det är mitt sätt att ersätta min uteblivna pendelcykling så länge vi är uppmanade att arbeta hemifrån.
Jag stack iväg strax efter 7:30 och när jag på andra sidan Garnsviken passerade en av de större gårdarna som har mycket djur, så hade gårdens alla får givit sig ut på en upptäcksfärd på egen hand. Det var får överallt över hela vägen. Jag såg ett hus i en backe där en person hoppade in i en bil. Jag cyklade snabbt upp till huset och hon som satt i bilen visste vem som ägde fåren och ringde för att meddela att de smitit.
Jag cyklade tillbaka och fåren var fortfarande överallt på vägen och från motsatt håll från mig kom en bil som stannade och hindrade att fåren fortsatte nedåt på vägen. Jag rullade sakta mot fåren och tillsammans med bilisten fick vi fåren att lämna vägen och istället ta sig in i en hästhage. När fåren var inne i hagen lämnade jag mitt tillfälliga uppdrag som fåraherde till ägaren som förhoppningsvis var på väg. Hoppas han fick in dem i rätt hage igen 😄
Igår tog jag elcykeln ned till Täby för att äta middag med två kompisar på självaste nationaldagen. På vägen dit överraskades jag av ett ösregn, men som tur var hade jag packat både regnbyxor och regnjacka som jag drog jag på mig och kunde sedan fortsätta och komma fram hyfsat torr.
Jag och Jessica med sin nya lilla vovve var bjudna till vår gemensamma kompis Carl. Vi körde en liten knytis, där vi alla hade bidragit med olika saker till kvällens trerätters middag. Allt blev så gott och det var mysigt att umgås och prata dem hela kvällen.
Årsbästa på Anstaltsbanan
Idag hade jag tänkt ta en längre tur med racern, men vartefter dagen gick, så blev det istället ett par varv på Anstaltsbanan som jag i år börjat återupptäcka efter att jag mest fokuserat på att köra MTB-banan i Hacksta.
Anstaltsbanan är inte en särskilt svår bana, men den har några svårare partier som är lite utmanande. Och några partier är otroligt skakiga, där du flyger fram över massor med skumpiga sten- och rotpartier som inte är tekniskt svåra, men cykeln och cyklisten får en rejält omskakade upplevelse.
Idag körde jag tre varv och hade jag inte mött ett par hundägare på banan så hade det kunnat bli ett riktigt bra PR idag, men säkerhet och respekt för andra är viktigare. Det blev dock årets snabbaste tid, trots mina små stopp utmed banan. Mitt PR är 10:42 på banan och det gjorde jag för 5 år sedan. Idag körde jag på 10:59 som snabbast med stopp. Personligen tycker jag detta är en jättekul bana och efter idag gav den mersmak att jaga mitt eget PR.
Jag tycker min 2014 års fulldämpade MTB hanterar denna banan riktigt bra, men jag tror det är dags att lämna in den för en ordentligt översyn. Har nu haft en knäppande knakande ljud från vevpartiet och så är det lite andra saker som någon kunnig behöver se över så det inte händer något allvarligt.
Magnus Cykelblogg 