Vissa skulle säkert säga att vi var knäppa som gav oss ut på en landsvägsrunda idag? Detta när termometern redan vid start var nästan 30 grader och fortsatte uppåt längs med rundan.

Rundan som jag planerat för mina cykelkompisar var ca 70 km lång och målet med rundan var att pausa halvvägs vid Wira Bruk och det fina caféet där.

Jag förberedde mig ordentligt med tanke på värmen och smorde in ben, armar och ansikte med solskyddsfaktor. Jag försåg cykeln med dubbla vattenflaskor och så var jag redo att stekas ett par timmar under solen på cykeln. Vi blev fem stycken glada prickar från Team Utan Gränser.

Detta var inte tänkt att bli någon snabbrunda, utan idag var målet att cykla i mystempo. Och vad är ett mystempo? För mig är det en genomsnittlig fart på ca 25-28 km/h. Vår lilla grupp höll rätt bra ihop och ingen lämnades i sticket om man hamnade lite på efterkälken, vilket kan hända alla ibland.

Till Wira Bruk tog vi vägen upp via Sättra och utmed Långsjön som är en vacker väg, men där beläggningen på vägen har en del att önska stundtals. Vid Wira Bruk hittade vi en plats nere i äppelträdgården, där vi kopplade av under skuggan av ett parasoll och njöt av fikat.

Känslan av pyspunka

På vägen tillbaka tog vi vägen via Rumsättra istället, som är en jättefin slingrande väg. Jag hade dock på känn att den biten skulle bli lite av en upplevelse, då den fick ny beläggning förra året.

När det är ca 30 grader, blir vägbanan mjuk. Känslan är lite som när man fått pyspunka och man känner att luften börjat gå ur däcket. Det är otroligt trögcyklat. Om man går av cykeln, så sjunker cykelskorna ned i vägbanan en bit. Men bra träning är det 😄

I höjd med Brottby, avvek en ur klungan som skulle ta vägen hem via Vallentuna. Resten av oss fortsatte utmed Garnsviken hem till mig. Där bjöd jag på glass till den som ville ha, för att kyla ned sig lite efter den heta rundan.