Benen skriker, fötterna ömmar, svetten är slut, men jag gjorde det! Jag hade inte tänkt cykla hela Vasacyklingen idag egentligen. Strax innan 10 mil tänkte jag hoppa av. Ungefär samtidigt chattade jag med en cykelkompis som också Vasaloppscyklade på en trainer, fast inte i Zwift. Skit kilometrarna skrev Alexander och vi får väl se svarade jag.

När jag passerade 10 mil, så hade jag klämt en gudomligt god Snickers och klunkat en massa sportdryck. Plötsligt kändes det inte som jag var trött och så ekade Alexanders ord i huvudet: Skit i kilometrarna!

Jag sket i kilometrarna och fortsatte trampa. Och när jag hade ca 2 mil kvar innan jag avverkat loppets 160 km, så brann det i benen och vattnet i alla flaskor var slut. Stannade då och hoppade av för att fylla på en flaska. Det lilla stoppet fick benen att återhämta sig lite och jag klarade sedan av sista biten i mål.

All heder åt alla skidåkare som kämpar i snön, men jag är personligen extra stolt över mig och min cykling i Zwift idag!

Nu ska jag äta mat och proppa i mig dammsugare till kaffet efteråt ✌🏼

Strax innan 10 mil så kändes så här mysigt

Köptips

Om du är ute efter en cykel, så är Celeste, min racercykel till salu.