Igår var min kompis Johan på besök för att testa Hacksta MTB-bana med mig. Det var ett tag sedan jag själv var där nu och höstens välbehövliga regn har gjort att banan satt sig ordentligt nu. Det är inte alls lika mycket rullgrus och löst material som i somras. Om den var kul förut, så är den ännu roligare nu. På några ställen såg man dock att det kanske krävs lite reparationer där markduken börjat komma fram i banan.

Mitt i skogen på banan möter vi ett stort gäng med kids tillsammans med några vuxna ledare som cyklade banan åt fel håll. Eftersom man visar respekt för alla när man cyklar, så upplyste vi bara att banan går åt andra hållet. Sedan var det inget mer med det. När vi kört våra varv och stod och pausade vid start/mål kom det några kids hysteriskt skrattande av lycka på sina cyklar. En av ledarna som körde efter kidsen stannade till vid oss och det visade vara Friluftsfrämjandet som var där med en barngrupp.

Som inbiten cyklist värmer det i hjärtat när man ser detta engagemang från vuxna och den lycka som kidsen utstrålar att lattja runt i skogen på en cykel. Cykla är ändå livet ❤️

Dagens träning blev ett backigt pass på cykeltrainern på en del av den relativt nya Innsbruckbanan i Zwift som jag inte kört förut. Just denna del hette Achterbahn och var väldigt backig och rätt lång, så jag bestämde mig för att jag skulle rinna av svett i 50 min. Sedan fick det vara nog med virtuell cykling för idag.

Nu blir det lunch och lite fix inför vintern i trädgården på eftermiddagen.