Dagen började med att jag tyckte jag var ute i god tid i förmiddags när jag strax före 11 hoppade på bussen. Väl framme i Ropsten där gratisbussarna går till själva loppet, så var det 1 km kö till dem. Tittade på klockan och inser att min start går om ca 50 min. Stressen och pulsen steg och så ser jag en taxi komma ned från avfarten från Lidingö. Rusar ut i vägen och kastar mig in i den som om jag flydde från något.

Möts av världens trevligaste chaufför från Taxi Stockholm som säger att han vet lite smitvägar och 10 min senare var jag på plats.

Slängde av mig väskan och bytte om för att sedan ta mig en ganska lång väg till starten. Fick springa dit, så jag var helt svettig när jag väl stod i fållan.

Jaha tänkte jag, då kör vi då…

Hade inte hunnit studera banprofilen så värst mycket, men ganska snabbt så insåg jag att detta kommer att bli jobbigt. Trodde att jag redan innan 5 km avverkat den ökända Aborrebacken och var lite stolt över att det gick så bra, men senare skulle jag få veta att den kommer på slutet

Tyckte jag höll ganska bra tider fram tills det var ca en mil kvar, då jag började få känningar i mitt ena knä. Eftsom min kropp är viktigare än en bra tid så fick det bli att gå och sedan springa när det kändes okej. Sedan tornar skräckbacken (Aborrebacken) upp sig och går då psykiskt in i väggen, då jag trott att jag redan klarat av den. Men som alltid gäller det att få bort dåliga tankar och tänka positivt. Visst klarde jag den och även nästa jobbiga strax innan slutet.

Gick sedan i mål gråtandes av lycka över att klarat av detta på 3.28.19.

Här är mina mellantider
05.7 km 0 34 42
10.3 km 1 01 19
15.2 km 1 31 47
20.7 km 2 09 28
25.2 km 2 47 46
Mål 3 28 19