Varför denna hysteri kring vissa lopp

Jag satt idag vid frukost och tittande lite på de som anmält sig till mitt nästa MTB-lopp, Engelbrektsturen. Då slog det mig att varför är det sådan hysteri kring ett fåtal lopp i Sverige och där platserna tar slut på några minuter?

CykelVasan 95 km är ett exempel på ett lopp som säljer slut sina 12 000 platser på rekordsnabb tid varje år. Jag gillar verkligen det loppet och har cyklat det själv varje år sedan 2012, men jag kan inte förstå varför inte fler lockas till att cykla några av till exempel Långloppscupens otroligt välordnade och i mitt tycke ännu roligare MTB-lopp?

Om vi nu tar Engelbrektsturen som jämförelse mot Cykelvasan. Det är ett 70 km långt MTB-lopp i trakterna kring Norberg med mestadels lättcyklad terräng, men med lite mer tekniska partier än Cykelvasan. Servicen kring och under loppet är superb och man saknar inget som deltagare. Att deltagaravgiften sedan är hälften av Cykelvasan är ju inte heller fel. Jag förstår att det kostar mer att arrangera ett lopp som Cykelvasan och tycker inte att deras avgift är för hög. För strax över en femhundring får man alltså en minst lika grym upplevelse som passar allt från nybörjare till elit på Engelbrektsturen.

Idag den 10 juli är det 226 anmälda till Engelbrektsturen – kom igen nu du som gillar att cykla MTB. Våga upptäcka och cykla fler lopp i Sverige.

Bli inte avskräckt av namnet Långloppscupen, då de har allt från tävlingsklasser till motionsklasser, precis som CykelVasan. Loppen går av stapeln på antal olika orter i Sverige, fördelat från vår till höst. Mer om Långloppscupens lopp här

 

Kvällsrunda övergick i nattrunda

Igår hade jag lovat min pappa att jag skulle åka över och vattna hans blommor. Jag tänkte då att det blir perfekt, eftersom jag skulle till IKEA och då åker jag ändå förbi honom. När jag var halvvägs kom jag på att att jag glömt hans nyckel. Inget att göra – så jag fortsätter till IKEA och spenderar min dag där tillsammans med alla andra människor en regnig dag i Stockholm.

Senare på kvällen var jag och min bror ute och åt med mamma i Täby och jag kom väl hem vid 20.30. Regnet hade då övergått till en skön kvällssol. Då slog det mig att jag kanske skulle ta mig en långrunda på cykeln till pappa och vattna blommorna trots den sena timmen. 
Svirade på mig cykelkläderna och pumpade däcken på cyclocrossen, som är den cykel som har reflexer, lampor och allt man behöver för kvällsrunda. Trampande iväg i solen och olalala vilken härlig kväll det var. Jag tog den långa vägen till pappa via Vallentuna medan det fortfarande var ljust och fint. Rundan till honom blev ca 38 km och när jag skulle bege mig hemåt igen, insåg jag att jag kanske inte ville cykla samma ensliga väg tillbaka i den nu mörknande julinatten. 
Bestämde mig för att crossen skulle få leka lite i skogen, så jag tog en skogsstig från Sollentuna till Skrapäng i Täby och sparade mig ca 10 km. Från Täby blev det sedan cykelbana nästan hela vägen tills jag kunde ansluta på den väg som jag brukar pendelcykla till jobbet på.
Klockan 23.30 var jag hemma igen efter en grymt härlig kvällsrunda, som sakta gick över att bli en nattrunda. Totalt fick jag ihop ca 60 km och jag kände mig stundtals som Stålmannen, även om jag inte gjorde några fartrekord.

Personbästa på Anstaltsbanan

Första semesterdagen började med ett tveksamt väder med regnet hängandes i luften. Framåt lunch skulle det börja regna, så ville jag få till en hyfsat torr runda idag så var det bara att ge sig ut direkt efter frukost.

Idag testade jag att ha min ActionCam i ett fäste på hjälmen, detta för att kroppen då fungerar som en som stötdämpare. Resultat blev en betydligt stadigare film, men jag har lite att jobba på när det gäller vinkeln som kameran har när den sitter på hjälmen.

Jag hann med ett långsamt och ett snabbt varv, där jag dessutom gjorde ett personbästa på.
.embed-container { position: relative; padding-bottom: 56.25%; height: 0; overflow: hidden; max-width: 100%; } .embed-container iframe, .embed-container object, .embed-container embed { position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; }

Klättring uppför Hackstabacken

Idag drog jag iväg på en blandad runda är i närheten där jag bor. Jag avslutade med att göra en klättring uppför Hackstabacken som är en rätt brant skidbacke i Åkersberga.

Ni kommer få stå ut med lite videoklipp av varierad karaktär nu när jag blivit med en ActionCam.

Ikväll kör vi en snutt från klättringen… Tur att man kunde redigera bort hur jag lät på slutet och vad jag sa när jag tappade fäste 1 meter innan toppen.
.embed-container { position: relative; padding-bottom: 56.25%; height: 0; overflow: hidden; max-width: 100%; } .embed-container iframe, .embed-container object, .embed-container embed { position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; }

Häng med på Blå Leden med risk för sjösjuka

Här här ett hopkok på ca 13 min av lite sektioner på Blå Leden som en av min favoritrundor när jag cyklar MTB. Det är en ytterst enkelt ihopklippt och ingen musik eller annat lyx. Sjösjuka bör titta med försiktighet…

Mitt tips är att stänga av ljudet när du tröttnar på skrammel och mina kommenterar som knappt hörs =)

.embed-container { position: relative; padding-bottom: 56.25%; height: 0; overflow: hidden; max-width: 100%; } .embed-container iframe, .embed-container object, .embed-container embed { position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; }