En flört i kön höjde humöret

Idag på eftermiddagen var jag inne på Gärdet i Stockholm för att kvittera ut min nummerlapp m.m. inför morgondagens 16,5 mil långa cykellopp – Velothon Stockholm.

För det första var det den mest underdimensionerade utlämning jag varit med om. Det är inte okej att behöva vänta så länge. Något måste man man väl ha lärt sig från andra städer? Nåja, nu ska jag inte klaga, för i kön kunde man spana in lite läckra Bianchinyheter. 
Där stod den och flörtade med mig – En celestefärgad Bianchi Methanol 29.5. Det var kärlek vid första ögonkastet. Nu ska jag bara övertyga plånboken att jag och MachoCeleste ska bli ett par nästa år.
Bianchi Methanol 29.5, modell 2016
Jag har idag också förberett mig med lite olika energiprylar till loppet och lite godsaker till ikväll. Men innan jag går loss på godispåsen ska jag göra en härlig gorgonzola och svamppasta.

Velothonångest

Jag borde känna glädje inför söndagens lopp, men det gör jag inte. Vet inte varför, men landsvägscyklande känns inte lika roligt längre. En av anledningarna är den allt hårdare attityd som bilister har mot cyklister, vilket man får uppleva när man pendelcyklar.

Det är nog också så att jag inte känner mig bekväm med att klungcykla, som vi ska göra på söndag. Det är inte så att jag inte vet hur man gör och är nog rätt duktig på att inte vara en som förstör rytmen i klungan. Även om jag gillar att träna tillsammans andra, så är det kanske så att jag mer går igång på cykelsporter där man presterar själv. Efter att ha cyklat diverse olika sorters cyklar nu ett par år, är det MTB och Cyclocross som jag tror e min grej. Dessutom älskar jag att vara ute i skog och natur, mer än på vägen.

Jag vann ju denna startplats i en tävling som Henrik Öijer hade. Jag ska givetvis genomföra det 16,5 mil långa loppet och det kommer säkert bli skitskoj, men ibland dalar motivationen. Efter söndagens långtur så ser jag fram fram emot nästa helg, då jag och en arbetskamrat tänkte premiärtesta Kompiscrossen.

Älskar solig höstpendling

I morse var det blott 4 grader när jag stack iväg på cykeln. Jag tycker att hösten är den bästa årstiden för pendelcykling. 
Den friska morgonluften gör att man känner sig pigg på cykeln, men när man ska hem kan det vara sommarvarmt som det var idag. Då blev det lite varmt med den långärmade tröjan. Att klä sig rätt så här års är dock en utmaning.
Nu till helgen är det cykelloppet Velothon Stockholm och jag känner mig väl hyfsat beredd för det, trots jag inte cyklat så långt som vi ska cykla på söndag i år. 165 km ska avverkas med start på Gärdet på söndag morgon.

Alltid trevligt att hämta paket

Idag var jag och hämtade ett jättestort paket med mina nya däck till min cyclocross. Jag köpte en ny omgång av de jag redan åker på idag, Continental Cyclocross Race. De är utmärkta att pendelcykla med som är det jag mest använder min cross till. Eftersom jag har 2×35 km till/från mitt jobb, så sliter jag ut 2 omgångar sommardäck per år om jag pendelcyklar 2-3 ggr i veckan.
Jag var också tvungen att köpa på mig en till slang till crossen, då jag punkade i fredags och jag cyklar aldrig utan en extra slang. När jag punkade fick jag även uppleva hur jäkla svårt det är att handpumpa i de 5 bar som jag brukar ha i crossdäcken. Jag hade ju givetvis glömt min kolsyrepatron hemma, så jag fick bara i lite mer än två bar med handpumpen. Beslutade mig för att vända hem med ett lite lätt svampigt bakdäck. Jag klarade mig dock hem igen.
Dagen till ära köpte jag även mig en ny cykeltröja, så man är fin till årets första och sista landsvägslopp för min del – Velothon Stockholm. Nu hoppas jag bara mina nya cykelbrallor dyker upp i veckan, så man hinner provcykla dem innan loppet på söndag.