Jag borde känna glädje inför söndagens lopp, men det gör jag inte. Vet inte varför, men landsvägscyklande känns inte lika roligt längre. En av anledningarna är den allt hårdare attityd som bilister har mot cyklister, vilket man får uppleva när man pendelcyklar.

Det är nog också så att jag inte känner mig bekväm med att klungcykla, som vi ska göra på söndag. Det är inte så att jag inte vet hur man gör och är nog rätt duktig på att inte vara en som förstör rytmen i klungan. Även om jag gillar att träna tillsammans andra, så är det kanske så att jag mer går igång på cykelsporter där man presterar själv. Efter att ha cyklat diverse olika sorters cyklar nu ett par år, är det MTB och Cyclocross som jag tror e min grej. Dessutom älskar jag att vara ute i skog och natur, mer än på vägen.

Jag vann ju denna startplats i en tävling som Henrik Öijer hade. Jag ska givetvis genomföra det 16,5 mil långa loppet och det kommer säkert bli skitskoj, men ibland dalar motivationen. Efter söndagens långtur så ser jag fram fram emot nästa helg, då jag och en arbetskamrat tänkte premiärtesta Kompiscrossen.