Ensam nybörjare

Idag skulle jag tillsammans med ett par kollegor köra ett gruppträningspass i vårt Actic-gym på jobbet. Jag ska säga att det var år och dagar sedan som jag deltog på ett sådant pass, så jag såg fram emot lite sällskap i egenskap av att vara en newbie. På schemat stod något heter WOD och som jag i efterhand lärt mig att det står för Workout of the day.

När jag kom till jobbet visade det sig att kollegorna drabbats av vab, vobb och ryggskott m.m. Ett tag tänkte jag strunta i det, men nej. Jag tog mig i kragen och traskade iväg till träningslokalen med min ryggsäck och deltog.

Utan att veta vad jag ens skulle få vara med om bytte jag om, klev in i salen och såg att alla stod i en ring med en matta framför sig. Okej, då letade jag också fram en matta och rättade in mig i ringen. Det började med lite mjuk uppvärmning och sedan satte den verkliga träningen igång. Jag ber om ursäkt för att jag inte vet vad alla ställningar heter, men det hela gick ut på tre övningar som vi skulle börja att göra tre repetition var av (3 x knäböj, 3 x ned på rygg och sedan upp på benen och avsluta med ett upphopp och sist 3 x armhävning med upphopp). Sedan gjorde man om dessa övningar och lade på tre repetition för varje omgång, 6, 9, 12 osv…
När det var dags att coola ned och stretcha, så darrade min kropp som ett asplöv. 
Trots avsaknaden av kollegorna, blev det en lyckad start av något som jag hoppas ska bli en bra träningsvana varje vecka, vid sidan om cyklingen.

Florence har hittat sin plats

Det här med att placera cyklar var ju hur enkelt som helst – när man bara hade en. Men när det blir fler i cyklar i familjen, får man hitta på lite olika lösningar. När jag köpte min nya MTB var jag tvungen att hitta en ny plats och efter lite klurande hittade jag ett hörn, där Florence ska bo. Ja, nya cykeln har nu också fått ett namn som matchar hennes landsvägssyster Celeste. Även Florence har fått sitt namn efter sin färg som är Fluorescent Celeste.

Det kanske är lite fånigt att döpa sina cyklar, men jag tycker det är skoj. När man babblar om dem, kan jag säga att de flesta av mina vänner vet vilken cykel jag menar när jag pratar om t.ex. Celeste.

Efter lite fix och trix tillsammans med min kompis Robert igår, fick vi bygeln på plats som ska hålla cykeln i framhjulet. Är riktigt nöjd med resultatet.
Nya cykelfästet från Clug monterat på väggen.

Discocykling i vardagsrummet

Jag fegade ur och valde att byta det crispiga vintercykelpasset, mot att köra ett pass på trainern inne i värmen istället. 

Jag hatar att cykla på min trainer eftersom det är så otroligt tråkigt, men idag blev det glatt på cykeln tycker jag. Valde att köra lite blandade intervaller och till detta blev lite svängig discomusik. Jädrar vad man trampade på när man lyssnar på något man gillar i öronen. 
Vipps hade man avverkat 45 minuter utan att komma en meter. Nu när man har cyklat, får man äta chips och sjunka ned i soffan. Ska kolla vidare på Black Sails som är en piratserie jag fastnat för på Netflix.

Batterierna laddade

Kylan verkar slagit ett järngrepp runt oss nu, men idag är det behagliga -13 grader. Vid frukosten idag funderade om jag kanske skulle ut och cykla lite. Men efter att jag varit ute en sväng i förrådet, så får vi se om det kanske var en lite väl ambitiös tanke. Gahhh… Vad kallt det var.

Jag har inte cyklat en meter eller tränat ett smack sedan dagen före nyårsafton, då jag gick i mål på Festive 500. Jag har haft en långdragen hosta som inte velat ge med sig. Det har flera gånger kännts att nu är det bra, men så nääää… Nu börjar den äntligen ge med sig, så efter att en kompis varit här för att hjälpa mig att montera upp en cykelhållare är tanken att jag tänker ta mig en lugnare tur i det krispiga vintervädret eller om jag fegar ur, så blir en trainersession i vardagsrummet istället.
Igår laddade jag hursomhelst både mina egna batterier genom att premiäräta årets första Semla. Sedan har jag sett till att mina batteridrivna värmesulor är fulladdade om jag skulle få för mig att vara knäpp nog att cykla ute.

Skogens drottning i celeste

Det fanns en tid då man före jul satt och bockade för alla coola leksaker i leksakskatalogerna som man ville ha i julklapp. När man blir äldre blir leksakerna av någon anledning bara dyrare och Jultomten lyssnar liksom inte längre på en.

Därför köpte jag mig själv en julklapp i år. Det blev en Bianchi Methanol 29.3 FS, en drömcykel jag sneglat på en tid. 
Det är en speciell känsla att kliva in på Bianchi Café & Cycles, som jag köpt den och mina tidigare Bianchicyklar hos. Där i ett hörn stod den leveransklar och snygg på ett sätt som bara skogens drottning i matt celeste kan vara.
Jag fick även med mig ett par grymt snygga MTB-skor från Gaerna och ett par Shimano SPD-pedaler på köpet. Det lönar sig att vara en trogen kund ibland.