Ett inspirationsinlägg om lyckan av att cykla

Vad som är kul träning är väldigt individuellt, men ganska många är vi som hade svårt att hitta just den där träningsformen som just du går igång på. Att vi alla behöver röra på oss vet nog de flesta innerst inne och jag vet sedan barnsben hur svårt det var hitta den där träningsformen som just jag tyckte var kul.

När jag var liten, var jag nog helt ointresserad av allt som hette träning. Jag försökte följa min pappas fotspår att spela badminton och det var väl den enda sporten jag minns att jag faktiskt tyckte var lite kul, trots att jag kom sist i alla klubbmästerskap. Drömmen om att få en sådan där liten medalj monterad på en glasbit slog aldrig igenom. Jag är ingen tävlingsmänniska, så jag led inte värst mycket av detta. Det som var kul var ju att åka till träningen med bästa kompisen och slå dessa fjäderbollar fram och tillbaka, skratta och ha kul med honom.
När intresset för badminton sakta tynade bort, skulle det ta ända tills äldre tonåren och gymnasiet innan en kompis släpade med mig till ett gym och ett spinningpass. Jag kommer ihåg hur jädra kul detta var och plötsligt hittade jag något som var kul igen. Konstigt nog så kopplade jag aldrig ihop spinningträningen med att det kanske skulle vara kul att träna på en riktig cykel ute i det fria. Det skulle ta ytterligare 18 år innan jag 2012 föll pladask för hur fantastiskt kul det är att cykla. Tänk om jag som ung upptäckt tjusningen och lyckan med att cykla, då hade man kanske kunnat bli riktigt bra.
Cykla gör väl de flesta, men att träna med cykeln som redskap är inte lika många som gör. Det fantastiska med cyklingen är möjligheten till att kunna variera träningen, vilket innebär att du förmodligen kommer vilja ha fler än en cykel så småningom för att kunna variera dig.
Landsvägscykling
När jag vill ut och röra mig en längre stund är det landsvägscykeln (räsern) eller cyclocrossen som jag väljer. Personligen tycker jag det är lika trevligt att sticka iväg själv på ett pass och beta av 4-8 mil under ett par timmar, som att cykla i grupp. 
Bästa träningsvädret är: Torrt och sol till halvklart
MTB 
Vill jag träna styrka, teknik och utsätta mig för spänning väljer jag ett pass på min MTB (Moutainbike) Då kan det handla om ett kortare, men teknikintensivt pass på tex Anstaltsbanan som är en 3 km lång bana som innehåller allt från stigcykling, bäckar, gyttja, stenar och rötter. Annars är ju ett längre pass på ett par timmar med stigcykling i skogen på varierat underlag det jag gillar mest.
Bästa träningsvädret är: Om det är soligt och torrt kommer du kunna cykla snabbt i skog och mark. Är det blött och lerigt eller snö blir det mer än utmaning med hala rötter och stenar. Personligen spelar inte vädret någon roll när man cyklar MTB tycker jag.
Cyclocross
Om du vill utsätta dig för högintensiv cykling är det cyclocross du ska satsa på. Det är cykelform som sakta växer i Sverige och som är jättestor i Europa och framförallt i Belgien där den har sitt ursprung. Cyclocross går ut på att man cyklar på en varvbana där underlaget är mjukt gräs och gärna mycket lera. Det finns ofta också hinder och trappor ut med på banan som du ska hoppa över eller lyfta din cykel över. Jag provade på att cykla detta hösten 2015 och skulle nog säga att detta är den del inom cykelsporten som är den absolut mest krävande.
Bästa träningsvädret är: Sol till halvklart, men som riktigt cyclocrossåkare ska man älska regn och rusk, så om det inte regnar på träningsdagen ska det gärna ha regnat innan så det blir riktigt geggigt.
Sammanfattning
Det blev ett långt inlägg, men det kanske kan ge någon hopp om att det är aldrig försent att börja träna. Jag hoppas också det kan inspirera till att fler testar på det här med cykling. Man behöver inte börjar med någon jättedyr cykel. Börja i liten skala och fastnar du för det kan du växla upp och köpa dig en dyrare cykel. Det viktiga är att vi har skoj tillsammans när vi är ute och cyklar oavsett vad du sitter på för cykel.

Cykelpepp och drömmen om en cykelbana

Jag har haft en liten svacka i cykelpeppen tror jag. Jag tror allt grundar sig i att det är så svårt att få till pendelcykling under vintern till och från jobbet där jag bor. Förra veckan var jag nästan inställd på att i fredags skulle jag cykla till jobbet, eftersom det varit barmark än längre tid. Då vaknar man upp med 5 cm snö utanför dörren, så då blev det inställt.

Jag blir så frustrerad över att vi som bor i Åkersberga inte kan cykla till och från kommunen på vintern på ett säkert sätt. Jag är så avundsjuk på alla jag följer på Strava som cyklar flera gånger i veckan oavsett om det är snö eller inte. 
– Det är väl bara att cykla tänker du? Nej tyvärr, inte om man gillar att leva eller vill att varje pendling ska vara en MTB-runda med inslag av cyclocross, där man får bära sin cykel över betonghinder m.m.
Nu är inte jag en urinvånare i Åkersberga, utan jag har bara bott här i lite mer än två år. Men jag vet att en cykelväg mellan Åkersberga och Täby är något politikerna gnatat om i åratal. Visst kan man säkert klandra kommunen för att inte varit mer handelskraftig och hård i förhandlingarna med markägaren som är den stora bromsklossen i detta fall. Men å andra sidan förstår jag även kommunen som gärna vill ha en god relation med grevefamiljen som äger nästan all obebyggd mark här. Hamnar man på kant med dem, blir det nog svårt att göra något framöver.
Det är just just detta med att en part kan hindra en kommun från att utvecklas till en mer hållbar kommun, där cykeln kan bli ett alternativ till bilen som gör mig så besviken. 
Tänk den där dagen då man får läsa i tidningen att ”Nu startar bygget av cykelbanan till Täby”. Undrar hur länge till vi måste vänta på den rubriken… 1, 4, 8, 10 år till?
Bilden är inte från i fredags, utan från förra helgens cykelpass

Igår klev man över till andra sidan

Jag är inte död… Utan jag fyllde 40 år igår. Eftersom jag fyller år i den gråaste av alla månader, så har jag skjutit upp mitt firande till sommaren och bjudit in mina vänner på fest då istället.

Gårdagen började med att jag tog mig ut på en födelsedagscykeltur på strax under 5 mil på förmiddagen. Fram på eftermiddagen kom mina föräldrar och min bror över på fika och tårta. Sedan åkte vi in till Stockholm och mina vänner Henrik och Åsas Olja&Oliv Deli och Vinbar, där de bjudit in ett par av våra gemensamma kompisar. Det bjöds först på bubbel och mer tårta. Lite senare dukades det upp en förrättbuffé av chark, ost och andra italienska godsaker. Sedan blev det varmrätt, där alla fick välja bland vinbarens pastarätter. Till allt detta bjöds det på vin och bubbel. 
De hade också fixat så vi inte missade Melodifestivalen, så både TV och ljudanläggning underhöll tillsammans med skratt och prat.
Tacktal
Fram på natten susade vi hem mätta och belåtna. Jag vill verkligen tacka Henrik och Åsa för att ni så generöst bjöd mig, min familj och vännerna på allt detta. Tack även till min familj och ni andra som var där igår.  Tack också för alla fina presenter jag fått från familj och vänner.
Jag får också passa på att tacka för alla gratulationer som svämmat över på Facebook från alla vänner och bekanta.

Dags att köpa gubbcykel?

…Nej!

Stort grattis till dig, bankens snabbaste 40-åring, som nu ska bli ännu snabbare!
Så löd mitt gratulationskort och present från mina kollegor som samlat ihop till en utomordentligt fin present. Jag fick presentkort hos Team Snabbare som har kurser för den som vill utvecklas inom träning. Utöver detta fick jag dessutom en flaska champagne och en stor blomsterbukett. 

Satt ikväll och kollade vad Team Snabbare har erbjuda. Det finns två MTB-kurser som såg riktigt intressanta ut. Jag får se vad jag väljer när våren närmar sig. 

Tack åter igen till mina grymma kollegor för fina presenter. Ni andra kan vänta med era hyllningar, då jag fyller år först imorgon 🙂



Börjar hitta glädjen

Jag trodde inte riktigt att jag skulle ta dessa ord i min mun när jag lite stolt kan säga att jag börjat hitta glädjen i att träna gruppträning. Det var ju inte igår man gick runt med ständig träningsvärk. Jag försöker få till två gruppträningspass i veckan och eftersom man gör olika övningar på varje pass hittar jag nya otränade muskler varje gång.

När jag cyklar, så cyklar jag väldigt sällan på gränsen av vad jag orkar. Anledningen till detta är att jag inte finner någon riktig glädje i att köra mig ”slut som artist” under ett cykelpass. Jag gillar cykellopp och tävlingar, men deltar nog mest för att utmana mig själv och ha roligt.
När det gäller gym och gruppträning, har jag aldrig tidigare riktigt fastnat för det. Med närheten till detta i gymmet på jobbet, har det plötsligt blivit så enkelt att bara 10 min innan passet smita ner i omklädningsrummet, byta om och köra. Sedan avslutar man med snabb lunch i vår grymma resturang på ICA. Vipps var dagens träning avslutad och en ny typ av träningsvärk att vänta.
Imorgon ska jag trots att jag ikväll sitter med galen träningsvärk i låren på ett nytt typ av pass. På schemat står det Tabata. Det ska tydligen vara sjukt jobbigt.
Lite off-topic: Blev lite glad när jag i dagarna fick ett Grattis-på-födelsedagen-brev från den ICA som jag mest handlar min mat i. I brevet fick jag en gåvocheck där kunde jag kvittera ut en gratis Princesstårta i butiken. Min favvotårta, dessutom. Tack ICA Maxi i Solna!