viktminskning

En påse vingummi lättare

Posted on av Magnus

Mitt lilla test att försöka jobba bort påskmyset, fick en trevande start. Redan dag två fuskade jag och åt en stor mortotskaka på en cykeltur efter jobbet med ett par kompisar 😬

Förutom snedsteget med morotskakan i onsdags har jag lyckats stå emot frestelserna, trots att kakor, chips och godis lurar på nära avstånd i köket.

Nu är det fredag och jag har ändå varit hyfsad duktig med maten sedan starten i tisdags. Eftersom jag satsat på LCHF-baserad kost, har det varit ont om kolhydrater i allt från frukost, lunch och middag, men desto färggladare grönsaker på tallriken.

Resultat, dag 4

Vikt: 70,9 kg (- 500 gram)
Midjemått: 90 cm (+/- 0)
Bröstmått: 95 cm (+/- 0)

Även om mitt omfång runt bröst och midja inte ändrats, har jag blivit av med vikten av en stor 500 grams påse vingummi som är mitt favoritgodis. Det känns härligt att det viktkurvan går åt rätt håll och nu gäller det bara att hålla i detta och inte fuska för mycket i helgen.

Jobba bort påskmyset

Posted on av Magnus

Okej, jag har minst sagt haft en annorlunda påsk i år, när man inte umgåtts och träffat någon i familjen som jag brukar göra på påsk. Men det har ju inte hindrat mig från äta lite för mycket av det goda.

Vågen är dum eller bara ärlig?

Vågen och jag inte längre är kompisar! Den mobbar mig genom att visa siffror som jag inte gillar. För att vi ska bli kompisar igen, bestämde jag igår att jag ska försöka ändra på det. Jag vet att vikt inte betyder allt och att man naturligt pendlar lite upp och ned hela tiden. Men eftersom jag inte pendelcyklar just nu, så känner jag att jag behöver göra en förändring.

För att ändra på mig kommer jag försöka få till minst ett träningspass per dag i form av cykling utomhus eller inomhus med Zwift. Den lite större förändringen blir att jag ändrar på min kost. Jag switchar över till LCHF, som jag körde för ett bra tag sedan och som då gav mig fina resultat på vågen.

Jag tar en vecka i taget och nu kör jag ett test tisdag till tisdag för att se vad som händer på vågen, midjemåttet och bröstmåttet.

Utgångsläge, dag 1

Vikt: 71,4 kg
Midjemått: 90 cm
Bröstmått: 95 cm

När man kommer på sig själv att längta

Posted on av Magnus

Visst gillar jag att cykla, men jag kan väl inte säga att jag direkt gått runt och längtat efter att sätta mig på cykeln. Men sedan jag köpte en el-cykel, så kan jag komma på mig själv att gå runt och smålängta till att jag ska cykla till eller från jobbet.

Vet inte varför, men det är en så härlig känsla att cykla utan att alla backarna tröttar ut en och jag njuter verkligen av min stund på cykeln.

Jag är fortfarande en solskenscyklist ☀️ och som igår när det regnade så valde jag att åka buss. Men faktum är att sedan jag köpte el-cykeln för ca 1 månad sedan, har jag cyklat nästan varje dag till och från jobbet och bara åkt buss 2 dagar.

Då kör vi mot målet igen

Detta har också blivit en nystart att nå mitt viktmål på att väga strax under 70 kg, som jag satte upp för ca ett år sedan. Resan dit har stått lite stilla sedan i vintras, men senaste månaden har jag gått ned ca 1 kg och det har peppat mig att försöka återuppta resan mot målet 😀

Cykelkläder – inget att gömma sig i

Posted on av Magnus

Året är 2012 och jag vinner en startplats till Cykelvasan i en tävling på jobbet. Jag som inte ens ägde en cykel då. Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att den där dagen i augusti markerade starten på något som skulle prägla mitt liv för en lång tid framöver.

Det fanns inte mycket i min garderob som man kunde koppla till cykling. Vad har egentligen cyklister på sig, tänkte jag? Ett snabbt bildsök på Google visade bild efter bild med cyklister iförda tajta åtsittande kläder 😱 Aldrig i livet att jag tar på mig något sånt! Men ju mer jag surfade runt, desto mer sugen blev jag att åtminstone åka och prova lite cykelkläder.

En biltur gjordes till den lokala sportbutiken. Trots att jag försökte se bestämd ut och låtsas veta vad jag skulle köpa, kommer det ändå fram en sådan där ärtigt glad och hjälpsam säljare: Kan jag hjälpa dig med något? Öhhhh nej tack, jag tittar bara… svarade jag.

Efter en stund hade jag plockat på mig ett par cykelbyxor som hade en sådan där vadderad rumpa och hängslen. Till cykelbyxorna hade jag hittat en cykeltröja som såg ut att passa till brallorna. Stod en stund i omklädningsrummet och tvekade om jag skulle utsätta mig för att se mig själv i detta. Jag tar mod till mig och drar på mig kläderna med ryggen vänd mot spegeln.

Jag vänder på mig sakta och ser inte en sådan där cyklist som jag gjorde på datorn. Motvilligt köpte jag ändå cykelkläderna. Det var rätt sköna att cykla i och jag är glad att jag inte gjorde de 95 kilometrarna med vanliga shorts utan vaddering.

Inte förrän jag såg bilder på mig från Cykelvasan, insåg jag att vitt är en färg som avslöjar varandra liten valk man har. Ända sedan den dagen har jag hatat att bära någon form av vita cykelkläder, även om jag gått ned mycket i vikt sedan dess.

Dags att utmana spegeln igen

Nu tyckte jag det var dags att våga göra ett nytt försök med en delvis vit cykeltröja. Jag har ett par svarta cykelbyxor från LaPassione som jag älskar och som är de bästa jag någonsin ägt. Till dessa köpte jag nu en cykeltröja från samma märke med lite retroinspirerade färger i vitt, svart och guld.

Idag kom den med DHL. Öppnade den snyggt paketerade cykeltröjan och ålade på mig den med en känsla att jag inte kommer gilla spegelbilden… Jag gick sakta fram till spegeln och där möter jag en spegelbild som ser självsäker och rätt okej ut faktiskt 😀

En som aldrig haft några extrakilon att bära på förstår kanske inte detta inlägg, men ni som har det eller har haft, kanske förstår. Jag är så himla nöjd att alla års cyklande gjort att ett antal kilon försvunnit. Och även om några kilon till ska bort, så möter jag spegeln med ett leende nu.

Sammanfattning 2018

Posted on av Magnus

2018 blev året då jag öppnade dörren till den virtuella cyklingens värld och började träna med Zwift. Detta tack vare att en arbetskamrat som sålde sin oanvända Tacx Neo till mig.

Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle fastna för att cykla inomhus. Den dödstråkiga inomhuscyklingen blev plötsligt ett rent nöje och något man längtade efter. Jag tror att just den cykeltrainer jag köpte har en stor del i att det blivit så roligt, eftersom den är så grym.

Om vi tar oss tillbaka till i januari, så började jag mina första Zwiftpass då och de blev fler och fler ju mer jag kom in i själva zwiftgrejen. Detta gjorde att när vårens första utomhuscykling blev av i april nere i Spanien, var jag i rätt god form på en gång.

Det blev totalt 6 307 km cykling under 2018, varav 2 550 km var virtuell Zwiftcykling.

Årets cykellopp

Det blev inte så många i år, men jag började året med Shimano Landsväg (gamla Skandisloppet) i maj och premiärkörde Siljan Runt i början på juni i strålande sol, vilket tydligen är rätt ovanligt.

Under den heta torra sommaren blev det inga cykellopp, utan först på sensommaren blev det traditionsenligt Cykelvasan.

Årets chock

Av någon underlig anledning fick jag och mina två kompisar Jörgen och Jessica för oss att vi skulle springa Stockholm Halvmarathon. Vi anmälde oss i god tid, så någon brist på tid att löpträna fanns inte. Men ändå sköt jag löpträningen framför mig hela tiden och försökte väl under den heta sommaren få till några löppass. Plötsligt var tiden inne i september och jag stod där i startfållan med alldeles för lite löpträning i benen.

Alla mål om att ta mig in på någon bra tid var som bortblåsta. Nu gällde det att bara ta sig runt och i mål.

Jag gjorde det och efter att jag blivit peppad av en glatt skrikande Robert Otterstål i sista backen upp förbi slottet, stapplade jag i mål på hyfsat respektabla 2:10:27. För mig blev det årets chock att jag klarade av detta med så lite löpträning. Det var kul att ha gjort det igen efter så långt uppehåll. Cykling är fortfarande så mycket roligare än löpning, så efter detta har jag inte sprungit en meter 🙄

Årets förändringstest

På sensommaren vill jag testa och se hur en förändrad kost skulle påverka min vikt. Jag ska på en gång säga att jag tidigare inte åt direkt ohälsosamt. Kanske lite för mycket pasta, ris, potatis, bröd och toppade fikat med lite för många småkakor.

Jag startade med LCHF som jag tänkte äta under en begränsad period. Målet var att gå ner ca 5 kg och komma under 70 kg. Det kan man tycka är en liten viktnedgång, men det är de sista kilona som är svårast att bli av med tycker jag. För ett par år sedan gick jag ned över 10 kg med hjälp av att jag bara började träna, men sedan har jag stått still på 75 kg.

Testet gick bra och sakta men säkert försvann gram efter gram av mig. Lite förvånad är jag dock av att allt man fått lära sig om kost och vikt genom åren vänds lite upp och ner när en rätt fettrik kost får en att tappat vikt. Jag har aldrig varit någon fan av dieter, men LCHF känns inte som en diet. Man får ju äta så mycket gott, vilket gjorde att chipssug och sockersug liksom bara försvann.

Hur gick det då? Jo det gick rätt bra, även om jag inte nått min målvikt på strax under 70 kg. Men allt handlar inte om vad det står på vågen. Idag väger jag ca 71 kg, men är 8 cm mindre i omkrets runt bröstet och 6 cm mindre runt midjan än vad jag var i somras.

Målet är fortsatt inställt på att få se en siffra under 70 kg, men jag kör inte lika strikt nu längre. Nu äter jag kolhydrater på helgerna, men försöker äta LCHF i veckorna.

Vad händer under 2019

Jag har inga större utmaningar planerade, mer än att jag är anmäld till några cykellopp och planen är väl att få till lite fler MTB-lopp nästa år. Förutom Cyckelvasan som jag hoppas knipa en sponsorplats på jobbet till, blir det kanske Lida Loop och Engelbrektsturen. De körde jag för några år sedan och det är riktigt trevliga lopp.

Den stora förändringen jag kommer att göra 2019 är att öka mängden pendelcykling dramatiskt. I slutet på januari kommer ICA med alla sina underbolag att flytta in i nya fina lokaler i Arenastaden i Solna. Detta gör att jag måste förändra mitt sätt att flytta rumpan på till och från jobbet, eftersom pakeringskostnaden kommer skjuta i höjden, jämfört med idag.

Egentligen är jag positiv till att det kommer bli dyrare att välja bilen, eftersom rätt många som bor nära kör bil varje dag. Men det svider lite för oss som bor en bit bort. Min restid till jobbet kommer nästan fördubblas mot bilen om jag väljer kommunala färdmedel eller cykeln. Men miljön blir väl lite glad iallafall 😘

Gott nytt år på er!