Året är 2012 och jag vinner en startplats till Cykelvasan i en tävling på jobbet. Jag som inte ens ägde en cykel då. Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att den där dagen i augusti markerade starten på något som skulle prägla mitt liv för en lång tid framöver.

Det fanns inte mycket i min garderob som man kunde koppla till cykling. Vad har egentligen cyklister på sig, tänkte jag? Ett snabbt bildsök på Google visade bild efter bild med cyklister iförda tajta åtsittande kläder 😱 Aldrig i livet att jag tar på mig något sånt! Men ju mer jag surfade runt, desto mer sugen blev jag att åtminstone åka och prova lite cykelkläder.

En biltur gjordes till den lokala sportbutiken. Trots att jag försökte se bestämd ut och låtsas veta vad jag skulle köpa, kommer det ändå fram en sådan där ärtigt glad och hjälpsam säljare: Kan jag hjälpa dig med något? Öhhhh nej tack, jag tittar bara… svarade jag.

Efter en stund hade jag plockat på mig ett par cykelbyxor som hade en sådan där vadderad rumpa och hängslen. Till cykelbyxorna hade jag hittat en cykeltröja som såg ut att passa till brallorna. Stod en stund i omklädningsrummet och tvekade om jag skulle utsätta mig för att se mig själv i detta. Jag tar mod till mig och drar på mig kläderna med ryggen vänd mot spegeln.

Jag vänder på mig sakta och ser inte en sådan där cyklist som jag gjorde på datorn. Motvilligt köpte jag ändå cykelkläderna. Det var rätt sköna att cykla i och jag är glad att jag inte gjorde de 95 kilometrarna med vanliga shorts utan vaddering.

Inte förrän jag såg bilder på mig från Cykelvasan, insåg jag att vitt är en färg som avslöjar varandra liten valk man har. Ända sedan den dagen har jag hatat att bära någon form av vita cykelkläder, även om jag gått ned mycket i vikt sedan dess.

Dags att utmana spegeln igen

Nu tyckte jag det var dags att våga göra ett nytt försök med en delvis vit cykeltröja. Jag har ett par svarta cykelbyxor från LaPassione som jag älskar och som är de bästa jag någonsin ägt. Till dessa köpte jag nu en cykeltröja från samma märke med lite retroinspirerade färger i vitt, svart och guld.

Idag kom den med DHL. Öppnade den snyggt paketerade cykeltröjan och ålade på mig den med en känsla att jag inte kommer gilla spegelbilden… Jag gick sakta fram till spegeln och där möter jag en spegelbild som ser självsäker och rätt okej ut faktiskt 😀

En som aldrig haft några extrakilon att bära på förstår kanske inte detta inlägg, men ni som har det eller har haft, kanske förstår. Jag är så himla nöjd att alla års cyklande gjort att ett antal kilon försvunnit. Och även om några kilon till ska bort, så möter jag spegeln med ett leende nu.